Bu sayfada MEMLEKET Partisi Eğitim Programı Eğitim Programı yer almaktadır. Kaynak olarak partinin kendi internet sitesi kullanılmıştır.
MEMLEKET Partisi Eğitim Programı
MEMLEKET Partisi Eğitim Programı
“Eğitimdir ki bir milleti ya hür, bağımsız, şanlı, yüksek bir topluluk halinde yaşatır; ya da esaret ve sefalete terk eder.” Ulu önderimiz Gazi Mustafa Kemal Atatürk’ün ifade ettiği gibi eğitim, toplumun var olma çabalarının en önemli araçlarından biridir. Çocuklarımızı yetiştirirken şu eğitim kazanımlarını hedefleyeceğiz:
-Ulusal ve evrensel değerleri önemseyen,
-Bilimin yol göstericiliğine inanan, analitik düşünme becerisine sahip,
-Yaratıcı, yenilikçi, sorgulayan, sorun çözen ve özgür karakterli,
-Milli kültürünü, dilini ve tarihini çok iyi bilen ve bunları özümsemiş,
-Her türlü ayrımcılığa karşı çıkan,
-Kültürel ve sanatsal gelişimi hedefleyen,
-Empati kurabilen, kendini başkalarına karşı sorumlu hisseden,
-Teknolojik yetkinlikleri edinmiş,
-Hayvanları, doğayı ve gezegeni korumave sürdürülebilir çevre bilincine sahip,
-Üretim odaklı ve aynı zamanda bilinçli bir tüketici haline gelmiş,
-Medya okuryazarlığı yapabilen,
-Sporu yaşamının bir parçası haline getirmiş,
-Kendi kendine yetebilen.
-Eğitim sistemini Atatürk ilkeleri ışığında yeniden yapılandıracağız.
-Eğitimde fırsat eşitliğini benimseyerek tüm çocuklarımızın parasız ve nitelikli eğitim almalarını sağlayacağız.
-Öğrenciyi yaşama ve çağın gereklerine hazırlayacak içeriklere ve kazanımlara odaklanacağız. Çağdaş, demokratik, laik, bilimsel, bireysel yeteneklerini ve ilgi alanlarını geliştirebilecekleri bir eğitim programı oluşturacağız.
-Zorunlu eğitimi iki yıl okul öncesi, sekiz yıl ilköğretim ve dört yıl ortaöğretim olmak üzere toplam on dört yıl olarak uygulayacağız.
-Her okulda bir öğün ücretsiz yemek vereceğiz.
-Taşımalı eğitime son vereceğiz. “Her köye bir okul” temel hedefimiz olacaktır.
-Okullarımızı akademik, sosyal, kültürel, sanatsal ve sportif çekim merkezleri olarak düzenleyeceğiz.
-Resmi ve eğitim dilimiz Türkçe’dir. Milli ve evrensel kültürün en önemli aktarıcısı dildir. Bu nedenle ulusal dilimiz Türkçe’nin doğru bir biçimde öğretilmesini öncelikli olarak ele alacağız.
-Evlatlarımızın bilim ve küresel iletişim dili olarak kabul edilen en az bir yabancı dili iyi düzeyde konuşmalarını, anlamalarını, yazmalarını ve okumalarını sağlayacağız.
-Ülkemizde Türkçe dışında konuşulan, ulusal birliğimizin ve kültürel zenginliğimizin önemli parçaları olan diğer dillerin korunması, geliştirilmesi ve öğrenilmesi olanaklarını yaratacağız.
-Güzel sanatlar ve sporu, zorunlu eğitimini tamamlayan tüm yurttaşlarımızın yaşamlarının bir parçası haline getireceğiz. Tüm öğrencilerimizin en az bir müzik aleti çalabilmelerini, en az bir spor dalı ile uğraşmalarını eğitim sistemimizin önemli amaçlarından biri haline getireceğiz.
-Zorunlu eğitimini tamamlamış tüm gençlerimizi; ilk yardım, trafik bilgisi, küçük tamiratları yapabilme, bisiklete binebilme, yüzme, teknolojik aletleri kullanabilme gibi becerilere sahip olarak mezun edeceğiz.
-Eğitim sistemimizin tüm kademelerinde yazılım dilini, kodlamayı ve teknoloji kullanımını programın bir parçası haline getireceğiz. Teknoloji ile barışık, teknolojiyi kullanan ve onu geliştirme çabası içinde olan nesiller yetiştirmek için her türlü eğitsel düzenlemeyi hayata geçireceğiz.
-Üstün ve özel yetenekli çocukların geçerli ve güvenilir araçlarla erken yaşta tespit edilmesini kolaylaştıracağız. Bu amaçla bütün okullar Yetenek Merkezleri gibi çalışacaktır. Bu öğrencilerin yetiştirilmelerine yönelik çağdaş eğitim modellerini hayata geçireceğiz.
-Özel gereksinimli öğrencileri bağımsız, kendine güvenen, üretken, okul ve toplumla bütünleşmiş bireyler olarakyetiştireceğiz. Eğitim ortamlarını iyileştirecek ve geliştireceğiz. Kaynaştırma sınıflarına alınmalarının önündeki engelleri kaldıracağız. Eğitimlerini, sosyal ve fiziksel çevrelerinden mümkün olduğu kadar ayırmadan planlayacak ve yürüteceğiz.
-Öğrencilerimizin doğa sevgisi ve ekolojik farkındalıklarını akademik programların yanında uygulamalı etkinliklerle artıracağız. Her okulda bir fidanlık yeşerteceğiz.
-Okullarda kuracağımız atölyeler aracılığıyla öğrencilerimizin, günlük yaşam becerileri kazanmalarına olanak tanıyacak, bilinçli tüketim alışkanlığı edinmelerini ve üretim odaklı bilinçlenmelerini amaçlayacağız.
-Çağdaş eğitim modellerinin uygulandığı ülkelerdeki gibi başarı ölçümlerini sadece sınav tabanlı değil, aynı zamanda yeteneğe, yaratıcılığa, tasarıma, katılıma, takım çalışmasına, proje ve ödev sunumuna, kişisel gelişime, sosyal sorumluluk alanlarına, laboratuvar ve atölye çalışmalarına, bilgiyi uygulayabilme becerisine, veri analiz kabiliyetine ve proje bazlı bilgi üretimine dayalı olarak yapacağız.
-Öğrencilerimizi PISA ve benzeri uluslararası değerlendirme alanlarında en kısa sürede dünyada hak ettiği seviyeye ulaştıracağız.
-Karma eğitim modelini ödünsüz bir biçimde uygulayacağız. Okullarda kız ve erkek öğrencilerin birlikte eğitim almalarını engelleyen tüm uygulamaları kaldıracağız. Kız çocuklarının okullaşma oranını artıracağız.
-Tarikatların eğitim üstünde etkili olmasını engelleyeceğiz. Eğitimde laiklik, bilimsellik, demokratiklik, ayrımcılığın reddi ilkelerini titizlikle uygulayacağız.
-Yoksul çocuk ve gençlerimizi, tarikat ve cemaat yurtlarına mahkûm etmeyecek, başta barınma olmak üzere tüm ihtiyaçlarını devlet tarafından karşılayacak ve yatılı bölge okullarını yaygınlaştıracağız.
-Teftiş sistemini yeniden yapılandıracak, objektif bir değerlendirme sistemi kuracağız.
-Gelişmiş ülkelerde bulunmayan ve ezberci eğitimin bir ürünü olan, bilimi, bilgiyi ve yeteneği ölçemeyen ve sadece sıralama yapan merkezî ÖSYM toplu yerleştirme sistemini yeniden ele alacağız. Teknolojik imkânlardan en yüksek faydayı sağlayarak her aşamada sınav güvenliğini kuvvetlendireceğiz.
-Bilgisayara ulaşamayan ve teknolojinin sunduğu bilgi edinme alanlarından yararlanamayan öğrenci bırakmayacağız.
-Öğrencilerin okul öncesinden itibaren bilişsel, duyuşsal, psikomotor, akademik ve sosyal alanlardaki gelişimlerinin dikkatle izlenmesini sağlayacağız. Söz konusu takip; hem ihtiyaç duydukları anda öğrencilere yardım edilebilmesini, hem de akademik, gelişimsel ve mesleki yönlendirme çalışmalarının daha sağlıklı yapılmasını mümkün kılacaktır.
-Öğrenci sayısına bakılmaksızın her okulda en az bir rehber öğretmen bulundurulmasını sağlayacağız.Böylece çocuklarımızın psikolojik, pedagojik ve akademik gelişimlerini yakından takip edeceğiz.
-Okullarda sigara, alkol ve uyuşturucuya karşı en yüksek düzeyde güvenlik tedbirini alarak çocuklarımızı koruyacağız. Madde kullanımın zararları konusunda bilinçlendirme çalışmaları yapacağız.
-Geniş katılımlı “Eğitim ve Yükseköğretim Şurası” toplayarak, tüm eğitim politikalarının en üst düzeyde bir toplumsal mutabakata dayanmasını sağlayacağız.
-KYK kredisinin geri ödemesinde faiz uygulamasını kaldıracağız. Borçları yeniden yapılandıracağız.
-Yetişkin nüfusun, başta kadınların okuma yazma ihtiyaçlarının karşılanması olmak üzere temel ve daha ileri eğitim olanaklarına erişimini sağlayacak politikalar geliştireceğiz.
ÖĞRETMENLER
-Öğretmen yetiştirme modelini yasayla yeniden düzenleyeceğiz.
-Öğretmen yetiştirme programını, Öğretmen Liselerinden başlatıp Öğretmen Akademileriyle devam eden toplam on yıllık bir süreyi kapsayacak şekilde tekrar kuracağız. Böylece tüm öğretmenlerimizin bilgi, beceri ve donanımlarını arttırmak için yüksek lisans düzeyinde eğitime sahip olmalarını teşvik edeceğiz.
-Öğretmen adaylarının hem eğitimleri sırasında hem de öğretmen olduklarında belirli aralıklarla yurt içi ve yurt dışı eğitim uygulama program ve projelerine katılmalarını sağlayacağız. Bu projelerde kazandıkları bilgi ve becerileri öğrencilere, okula ve topluma aktarmalarını sağlayacak birimler oluşturacağız.
-Öğretmen Liseleri ve Öğretmen Akademilerinde okuyan öğretmen adayı öğrencilere, eğitimleri boyunca öğretmen maaşının belirli bir oranında burs vereceğiz.
-Öğretmenlerin meslek, özlük, sosyal haklar ve ilerleme sorunlarının çözümünde yıllardır sürüncemede kalan” Öğretmenlik Meslek Kanunu”nu çıkaracağız.
-Öğretmenlerin insanca bir yaşam sürmeleri için gerekli ekonomik şartları sağlayacak, 3600 ek göstergelerini vereceğiz.
-Tüm öğretmenleri kadroya alarak ücretli öğretmen, sözleşmeli öğretmen, kadrolu öğretmen ayrımına son verecek, istihdamda birlik sağlayacağız.
-Atanmayan öğretmen sorununu uygun planlama ile çözeceğiz.
OKUL ÖNCESİ EĞİTİM
Zorunlu eğitimin ilk aşaması okul öncesi eğitim olacaktır. Zorunlu eğitim kapsamında Türkçe ve yabancı dil bilgisi, müzik, drama, dans ve sanatsal yeterlilikler, teknoloji kullanımı, doğa ve hayvan sevgisi gibi kazanımları Okul Öncesi Programının temel hedefleri haline getireceğiz.
Erken çocukluk eğitim merkezlerinin sayısını artıracağız. Uzman öğretmenlerin istihdamını sağlayacağız.
İLKÖĞRETİM
-Kesintisiz sekiz yıl olarak uygulanacak ilköğretime başlama yaşını 72 ay olacak şekilde düzenleyeceğiz.
-İlköğretimde önceliğimiz öğrencilerin bilişsel, duygusal, kişilik ve değer gelişimleri olacaktır. Ortaöğretim akademik programlarına hazırlık yanında sanat, spor, sosyal sorumluklar, ulusal ve evrensel kültür değerleri, teknolojiyi kullanma bilincine önem vereceğiz.
-İlkokulda, sınıf öğretmenlerinin yanında okuma uzmanı, dil terapisti, psikolog, rehber öğretmen gibi uzmanlar istihdam edilmesini sağlayacak ve öğrencilere sınav kaygısı yaşatmayacağız.
-Bilişsel ve algoritmik düşünme, kodlama derslerini birinci sınıftan itibaren başlatacağız.
-İlköğretimi bitiren çocuklarımızı ilgi alanlarına ve yeteneklerine göre yönlendirerek mutlu ve başarılı bir lise yaşamı kurmalarını sağlayacağız.
ORTAÖĞRETİM
-Mevcut liseleri, tüm gençlerimizin yeteneklerini en üst düzeyde geliştirebilecekleri, kendilerini yaşama hazırlayabilecekleri ve farklılaşan eğitim taleplerini karşılayabilecekleri eğitim kurumları olarak tekrar düzenleyeceğiz.
-Sadece üniversiteye girişi hedefleyen eğitim modelinden uzaklaşarak, yaşamlarının en verimli çağında çocuklarımızın ve gençlerimizin birden fazla yetenek kazanmalarını sağlayacağız.
-Bilim insanlarının, öğretmenlerin, sanatçıların, spor insanlarının ve üst düzey eğitim gerektiren meslek sahiplerinin eğitim alacakları, üniversitelerle ortak programlar yürütecek Bilim Sanat Spor (BİSAS) / Yetenek Liselerini kuracağız.
-“Nitelikli ara eleman” yetiştirmeyi ülkenin kalkınmasının ve bireysel gelişiminin temeli olarak gören bir anlayışla meslekî eğitimi dikkatle ele alacağız. Ortaöğretimde öğrenci sayısının en yoğun olacağı meslek okullarımızı, eleman yetiştirdikleri iş kollarına yakın bölgelerde açacak ve bu sektörlerle organik bir iş birliği içinde bulunmalarını sağlayacağız. Meslek Liselerinin mezun ettikleri öğrencilerine iş bulma sorumlulukları bulunacağından, bu okulları öğrenciler için cazibe merkezleri olarak tekrar biçimlendireceğiz.
-Özel eğitime ihtiyacı olan tüm dezavantajlı ve özel gereksinimli öğrencilerimizin nitelikli eğitim olanaklarına kavuşturulması amacıyla yeterli sayıda “Özel Gereksinimli Öğrenci Lisesi” açacak, bununla birlikte her kademede kaynaştırma uygulamalarına önem vereceğiz.
-Lise eğitimi zorunlu eğitimin son aşamasıdır. Bu seviyeyi tamamlayan tüm gençlerimizi kültürel ve bilimsel bir anlayışa sahip, sanat ve sporla ilgilenen, en az bir yabancı dil bilen, günlük yaşam becerilerine sahip, teknolojiyi kullanabilen ve geliştirme isteğindeki yurttaşlar olarak mezun edeceğiz.
YÜKSEKÖĞRETİM
-Akademik özgürlüğün ve özerkliğin önündeki en büyük engel olan, bilimi siyasallaştıran ve sıradanlaştıran YÖK kanununu evrensel üniversite, akademik ve idari özerklik anlayışına göre tekrar düzenleyeceğiz.
-Bilimsel özerklik ve demokratik üniversite yönetimi anlayışıyla bilim insanlarının özgürce çalışmalarının koşullarını oluşturacağız.
-Üniversitelere, dijital dönüşümü ve Endüstri 5.0 altyapısını gerçekleştirmek üzere gerekli desteği vereceğiz.
-Üniversitelerimizin sahip olduğu bilimsel altyapının ilgili sektörlerle paylaşılmasını sağlayacağız. Böylece üniversitelerimizin üretime daha çok katkı vermesinin önündeki tüm engelleri kaldıracağız.
-Her üniversitenin özgün uzmanlık alanlarına sahip olmalarının yolunu açacağız. Üniversiteleri, temel bilim alanlarına göre yapılandıracağız. Sadece öğrenci sayısına odaklı olmaktan çıkaracağız.
-TÜBA ve TÜBİTAK üyeliklerini bilimsel ölçütlere bağlayacağız.
-Üniversitelerimizin dünyanın önde gelen üniversiteleriyle iş birliği yaparak öğrenci değişim programlarına ağırlık vermelerini sağlayacağız.
-Üniversitelerimizi “Sürekli Eğitim Merkezleri” ile halk eğitiminde daha etkin hale getirecek, yurttaşlarımızla buluşturacağız.
-Akademisyenlere ödenen performans ücretini kaldıracak sosyal ücret anlayışıyla maaşlarını iyileştireceğiz.
-Akademisyenlerin kadro sorunlarının çözümüne ilişkin politikalar geliştireceğiz. 50/d olarak bilinen madde ile istihdam edilen araştırma görevlilerini güvencesiz bırakmayacağız.
-Akademisyenlerin yurtdışına gidip kendilerini yetiştirmeleri için her türlü desteği sağlayacak, burs olanaklarını artıracağız.
-Üniversitelere araştırma desteklerini artıracak, akademik kadronun bilimsel araştırma yapması önündeki tüm engelleri kaldıracağız.
Bu sayfada YENİDEN REFAH Partisi Eğitim Programı Eğitim Programı yer almaktadır. Kaynak olarak partinin kendi internet sitesi kullanılmıştır.
YENİDEN REFAH Partisi Eğitim Programı
YENİDEN REFAH Partisi Eğitim Programı
MİLLİ EĞİTİM POLİTİKAMIZ
İlim ve irfan alanında ilerleme, bilimsel ve teknik güce erişmenin en önemli unsurlarındandır.
İlim ve irfanı esas alan medeniyetimiz özellikle bilimin manevi ve ahlaki değerler sistemi ile bütünleştiğinde insanlığa faydalı olacağı gerçeğini ortaya koymuştur. Eğitim politikamız bu çok önemli gerçeği temel alacaktır.
Çocuklarımıza ve gençlerimize büyük hedefler göstermeyen ve gerçek hayatta bir karşılığı olmayan mevcut eğitim sistemimiz ile ‘Yeniden Büyük Türkiye’ ve ‘Yeni bir Dünya’ hedeflerine ulaşmamız mümkün değildir. Eğitim sistemimizde esaslı bir dönüşüm gerçekleştirilmeden yapılacak birtakım yüzeysel değişiklikler ile de sonuç alınması mümkün değildir. Bu nedenle eğitim-öğretim sürecini kapsayan bütün faktörleri dönüştürerek yeni bir eğitim-öğretim sistemini hayata geçireceğiz.
Bu gerçekler ışığında, öğrenmenin ve ilim tahsil etmenin en önemli insani ve manevi sorumluluk olduğunun bilincinde olarak, ırk, cinsiyet ve bölgesel ayrım gözetmeksizin en geniş manada eğitim ve öğretim seferberliğinin gerçekleştirilmesini temel vazife olarak görüyoruz.
Kendi değerler sistemimize dayanan eğitim modeline göre oluşturulacak yeni eğitim sistemimiz yeni nesillerimizin kendilerine ve bütün insanlığa faydalı olmasını sağlayacaktır.
Ülkemizin bilgi ve teknoloji çağında geride kalmaması için doğru bir eğitim sistemi ile yenilikçi ve kâşif ruha, sorgulama ve analitik kavrama yeteneğine sahip bireyler yetiştirilmesi, ar-ge, innovasyon ve girişimciliğin önündeki tüm engellerin kaldırılması büyük öneme sahiptir.
İnsanımızın, yeni bilgiler üreterek ve keşifler yaparak dünyaya öncülük edecek bireyler olmasını sağlayacak eğitim sisteminden geçmesini temin etmek en temel görevlerimizdendir.
Bu hedef doğrultusunda öğrencilerimiz sadece dersi geçmek, iyi notlar almak, iyi üniversiteleri kazanmak, diploma sahibi olmak ve iyi gelirli işlere girerek kendilerini kurtarmak için ders çalışmayacaklardır. Bütün derslerde ortaya bir eser çıkarmayı, üretmeyi, yenilik getirmeyi, insanlığa faydalı olmayı esas alan bir yaklaşım hâkim kılınacak. Böylelikle gençlerimiz ülkemiz ve tüm insanlığın yararına olacak yenilikler yapmak, ürün ve proje geliştirmek ve büyük işler başarmak için derslerine çalışacaklardır.
Mevcut sistem içerisinde her okul döneminde her seviyedeki öğrencileri sınav stresine sokmaktayız. Bilgi ölçmek yerine çoktan seçmeli test çözmeyi öğrenen öğrencilerin bilgi seviyelerinin çok da artmadığı, PISA gibi uluslararası öğrenci değerlendirme programlarında açıkça görülmektedir. PISA 2009 sıralamasında 39. olan ülkemiz, PISA 2012 sıralamasında 42. olmuş ve nihayet PISA 2015 incelemesinde, 72 ülke içinde ancak 54. olabilmiştir. Araştırma yapılan 72 ülke içinde 54. sırada olmak üzerinde çok düşünmemiz ve çözmemiz gereken bir konu olacaktır.
Başarı değerlendirme sistemi not odaklı değil, ürün odaklı olacaktır. Öğrenciler hayatın her alanında yenilikler yapmak, teknoloji üretmek, sanat eserleri ortaya koymak için derslerine çalışacak ve bu amaçlara uygun sınavlara gireceklerdir. Gençlerimiz ezberledikleri bilgi miktarına ve sınavlardan aldıkları notlara göre değil, o dersin bilgilerini kullanarak bir eser üretip üretmediklerine göre değerlendirileceklerdir. Böylece çocuklarımız ve gençlerimiz derslerine sınavdan geçmek için değil, kendilerine ait olan ve gerçek hayatta sorun çözen projeleri ve eserleri üretmek için çalışacaklardır. Yeni eğitim sistemiyle çocuklarımızın ve gençlerimizin büyük hedeflere ulaşmaları için onlara her türlü desteği vereceğiz.
Eğitimde teorik bilgi biriktirme ve ezbercilik mantığı yerine, bilgilerin uygulaması ile teorik alt yapının mantığının zihinlere yerleştirilmesi öncelenecektir. Örneğin, fizikte elektrik devreleri teorisi basit eğitici devrelerin laboratuvar ortamında uygulanmasına yönelik oyunlar ile öğretilecektir.
Liseyi, hatta üniversiteyi bitirdikten sonra bile iş bulamayan milyonlarca öğrenci mezun ettiğimiz hepimizin malumudur. Yeni Eğitim Sistemimizde ülke ve dünya gerçeklerini göz önünde bulundurarak her genç evladımızın geleceğe güvenle bakabileceği bir meslek-zanaat-sanat sahibi olmasını sağlayacağız. Üniversiteden mezun olan tek bir gencimiz dahi işsiz kalmayacak, üniversite diploması ‘işsizlik sertifikası’ olmaktan kurtarılacaktır.
Türkiye’mizdeki gelir dağılımının eşit olmadığı, bununda, yetişen gençler arasında bir fırsat eşitsizliğine yol açtığı bilinmektedir. Hatta bölgesel eğitim-öğretim farklılıkların da öğrenciler arasında çok haksız bir rekabete yol açtığı bilinmektedir. Eşit şartlar altında eğitilmeyen öğrencilerin aynı sınavlara sokulmasının adaletli olmadığını da biliyoruz. Bu adaletsizliğin giderilmesi için gerekli adımlar süratle atılacaktır.
Gelecekte ihtiyaç duyulacak bilim dalları bilimsel veriler ışığında belirlenerek öğrencilerin eğitim öğretim program ve müfredatında gerekli değişiklikler yapılacaktır.
İçinde bulunduğumuz çağda dünya ile iletişimin önemi son derece yüksektir. Bu bakımdan, Arapça, Çince, İngilizce, Rusça, başta olmak üzere en az bir yabancı dilin en iyi şekilde öğretilmesi amaçlanacak, ancak diğer derslerin eğitim dili Türkçe olacaktır.
Öğrencilerimiz seçecekleri mesleklere göre, ihtiyaç duyuyorlarsa, seçmeli yabancı dil eğitimi almak isteyebilirler. Öğretmen, polis, ordu mensubu, hemşire, doktor ve benzeri meslek sahiplerinin görev yerlerinde halk ile kolay iletişim kurabilecekleri dilleri öğrenmesi, teşvik edilecek ve gerekli ortam hazırlanacaktır. Bu gayret halk ile iletişimi kolaylaştıracaktır.
Eğitimde en temel prensiplerimizden bir tanesi de anayasamızda devlete bir görev olarak verilmiş olan bireylerin manevi yönünü geliştirme vazifesinin devlet tarafından etkin şekilde yerine getirilmesi suretiyle yeni nesillerimizin ahlak ve fazilet bakımından üst düzeyde yetiştirilmesidir.
Yeni nesillerimizin dini ve ahlaki hasletlerle donanması, helal ve haram bilincine sahip şuurlu bireyler olarak yetişmeleri için gerekli her türlü tedbir alınacak, eğitim politikamızda ‘önce ahlak ve maneviyat’, ‘nefis terbiyesi’ ve ‘hakkı üstün tutma’ prensipleri hâkim olacaktır.
Yeni Eğitim-Öğretim sistemimiz, bu gerçekler ve temel prensipler ışığında düzenlenecektir.
Okul Öncesi Eğitim Dönemi
Yarınlarımız olan çocuklarımızın fiziksel, ruhsal ve zihinsel gelişiminin devlet güvencesinde en üst seviyede korunmasına önem verilecektir.
0-5 yaş grubu çocuklarımızın bu dönemde özellikle annesi ile olmak üzere ailesiyle bağlarının güçlendirilmesi amacıyla annelere çocuk bakım maaşı bağlanacaktır. Bu imkana rağmen çalışma hayatına devam etmek isteyen anneler çocuklarını MEB tarafından denetlenen kreşlere gönderebileceklerdir.
Kreş dönemi çocukların anaokulu eğitimine hazırlandığı, ihtiyaç duyacakları temel bilgilerin oyun olarak basitçe öğretildiği bir dönem olacaktır. Toplumun örf ve adetlerine uygun şekilde ortak değerlerinin öğretildiği bir dönem olacaktır. Bu eğitim dönemi mecburi olmayacak, ancak devlet bu konuda ailelere yardımcı olmak için her türlü tedbiri alacak ve destekleyecektir.
Anaokulu Dönemi
Temel eğitim öncesinde çocuğun gelişimi ve okula hazır hale gelmesi için pedagoglar yönetiminde hazırlanan bir müfredat uygulanacaktır. Bu eğitim dönemi “Anaokulu” hizmeti veren ve müfredatı MEB tarafından denetlenen kurumlarda yapılacaktır.
Anaokullarında görev alacak bütün öğretmenlerin yeni eğitim sistemimiz çerçevesinde yeniden kurulacak olan “Öğretmen Okulu” mezunları arasından çocuklarımızın psikolojik, zihinsel ve ahlaki gelişimine uygun kimseler olması sağlanacaktır.
Çocuklarımıza milli ve manevi değerlerimizin erken yaşta aşılanması da anaokulu eğitiminin temel amaçlarından olacaktır.
Temel Eğitim Dönemi
Temel eğitim dönemi, uygun geçiş süreciyle süratle değiştirilecek. Müfredat öğrenciyi sorgulayan, araştıran, ve uygulamaya ve yenilik yapmaya yönelten bir eğitim dönemine hazırlayacak ve öğrencinin uygulama becerisinin gelişmesine yardımcı olacak bir hale dönüştürecektir.
Temel eğitim dönemi okullarımızda modern binalar, akıllı tahtalar, tabletler bilgisayarlar gibi faydalı yeniliklerle yetinilmeyecek, eğitimin sistemimizin sadece fiziksel değil, bilimsel kalitesinin de artırılması için gereken önlemler alınacaktır.
Sistemimizde, ilkokul ve ortaokul seviyelerindeki müfredat hızla gelişen dünyanın ihtiyaçları göz önüne alınarak, bilimsel bir yaklaşımla yeniden düzenlenecektir.
Bilimin manevi ve ahlaki değerler sistemi ile bütünleştiğinde insanlığa faydalı olacağı gerçeğinden hareketle temel eğitim dönemi müfredatında öğrencinin ahlak ve maneviyat bakımından gelişmesine özel önem verilecek, ayrıca ‘gerçek’ bilimler tarihi dersi ile ecdadımızın ve tüm İslam alimlerinin bilime katkıları tam manasıyla ortaya konarak yeni nesillerimizin bilimsel alanda özgüven kazanmaları da sağlanacaktır.
Okulların fiziki yapısı, mümkün olduğu ölçüde sınıflara düşen öğrenci sayısı, eğitim öğretim araç ve gereçleri, laboratuvarlar, kütüphaneler ve spor alanları bakımından eşit hizmet sunabilir hale getirilecektir.
Öğretmenlerimizin gelir seviyesi artırılarak yeni eğitim sistemimizin büyük hedefleri doğrultusunda öğrencilerini başarıyla yetiştirmeleri ve manevi tatmin yaşamaları sağlanacak. Öğretmenlerin maaşları en az AB ülkeleri seviyesine çıkarılacaktır.
Türkiye’nin her yerinde hizmet sunan eğiticilerin mesleki donanımlarının geliştirilmesi için gereken her türlü teşvik uygulanacaktır. Bölgesel farklılıkları ortadan kaldırmak için az gelişmiş bölgelerde görev alacak eğiticilere ek ödemeler yapılacaktır.
Temel eğitim döneminde öğretmen ve öğretim görevlileri öğrenciler tarafından seçilebilecektir. Öğretmen maaşları öğrenci sayısı, seçilen öğrencilerin üst eğitim kurumlarındaki başarısı ve kıdem esasına göre oluşturulan katsayılara göre adalet esasına göre belirlenecektir.
Özellikle ilkokullarda görev alan eğiticiler pedagoji eğitiminden geçmemişlerse bu eksikleri süratle tamamlatılacaktır.
Eğitici ve öğrencilerin yenilenen bilgi teknolojilerini, başta bilgisayar olmak üzere etkili bir şekilde kullanabilmeleri için her türlü destek verilecektir.
Öğrencilerin bireysel farklılıklarını göz önüne alarak farklı eğitim kurumlarının kuruluşu desteklenecektir. Bu kapsamda ülkemiz için çok önemli bir cevher olan üstün zekâlı öğrenciler zamanında tespit edilerek daha üstün ve farklı müfredatlardan geçirilmesi sağlanacak, bu çocuklarımızın yabancı ülkeler tarafından sahiplenilmesinin önüne geçmek için gerekli tedbirler alınacaktır.
Engelli öğrencilerimizin eğitim öğretim haklarından sonuna kadar faydalanması için gereken her türlü imkân sağlanacaktır.
İmkânı olmayan bütün öğrencilerin devlet bursu ile okutulması ve farklı şehirlerde okuyacaklarsa huzurla kalabilecekleri yurtların temininde de gerekli her türlü özen gösterilecektir.
Sanat ve spor konusunda özel yetenekli öğrencilerin gelişimi için her türlü destek verilecektir.
Lise düzeyindeki eğitim müfredatı temelden değiştirilecektir. Liseye başlayan öğrencilerden, hali hazırdaki sınıflandırmadan daha geniş şekilde çeşitlendirilecek ANA dallardan bir tanesini tercih etmesi istenecek, buna göre yönlendirme yapılacaktır. Bu yönlendirmenin olabilmesi için ortaokul düzeyinden sonra öğrencilerin ana dallardan birine yönlenmeleri için öğrenci, aile, okul yönetimi ve pedagogların tavsiye ve yardımıyla karar verilecektir.
Öğrencilerin üniversite bölüm tercihleri lise döneminde seçtikleri ANA dallara bağlı olacaktır. Bu ana dallara göre hangi bölümlere gidebilecekleri Yüksek Öğretim İdaresi tarafından listeler halinde belirlenecektir.
Öğrencilerin üniversiteye girişinde orta öğretim başarılarının payı artırılacak, ayrıca üniversiteye giriş için salt bilgiyi ölçen, öğrencinin bütün geleceğinin 3 saat içerisinde belirlendiği bir tek sınav değil, bir “sınavlar kümesi” uygulanacaktır. Üniversite adayı öğrenci belli derslerin sınavlarına ayrı ayrı girecek, aynı dersin sınavı yıl içerisinde birkaç kez uygulanacağından, öğrencinin ilk girdiği sınavda başarılı olamaması durumunda tekrar deneme şansı bulunacaktır.
Üniversiteye giriş için farklı ders alanlarında ve yıl içerisinde birkaç defa uygulanan bu sınavların uygulamaya yönelik olması veya açık uçlu sorular içermesi de ayrıca değerlendirilecektir.
Lise düzeyinde zanaat okullarını seçerek bu okullardan bir tanesini bitiren öğrenciler ise iki yıllık bir üst meslek okuluna sınavsız gidebilecek, başarı ile bitirmeleri halinde zanaat okullarında profesyonel eğitici olabileceklerdir. Devlet kadrolarında ve özel sektörde tercihli olarak iş bulmaları da sağlanacaktır. Arzu ederlerse konuları ile ilgili üniversite bölümlerine yatay geçiş yapıp ek dersler alarak mühendis diploması da alabileceklerdir.
Zanaat okullarına gereken ehemmiyetin verilmesiyle, mesleki ve teknik eğitim güçlendirilecek ve teşvik edilecek, sanayi ve iş hayatımızın büyük eksikliğini hissettiği ara eleman ihtiyacının karşılanmasına katkı sağlanacak.
Yükseköğretim
Ülkemizde son yıllarda onlarca yeni üniversite açılmıştır. Her şehirde açılmaya çalışılan bu üniversitelerin birçoğunun öğretim üyesi, laboratuvar, araç, gereç bakımından yeterli olmadığı bilinmektedir.
Bazı üniversitelerin de binalarının tamamlandığı, kimlerin tarafından kurulduğu belli olmayan bazı laboratuvarların bile hazır olduğu, ancak bu laboratuvarlar ile ilgili öğretim üyelerinin bulunmadığı bilinmektedir.
Devlet, üniversitelerimiz, YÖK, siyasetçiler, önümüzdeki on yıllar için herhangi bir planlama yapmadığından, siyasal baskılar etkisinde kalarak aynı, benzer bölümler onlarca üniversitede açılmakta, Türkiye’nin ihtiyacından çok fazla eğitilmiş işsiz ordusu oluşturulmaktadır.
Bu gerçekleri göz önünde bulunduran partimiz, gelecek on yıllar için, Dünya’nın da gelişen ihtiyaçlarını göz önüne alarak bir program yapacak ve üniversitelere verilen kaynakların boşa gitmemesi için gerekli önlemleri alacaktır.
Üniversite sayımızın artırılması kadar üniversite eğitiminin kalitesinin artırılmasına da gereken önem verilecek, üniversitelerimizin uluslararası alanda yetkinlik kazanması için gerekli adımlar atılacaktır.
Üniversitelerimiz İhtisas üniversiteleri haline dönüştürülecek, yeterli öğrencisi ve öğretim üyesi bulunmayan bölümlerin kapatılması sağlanarak kaynak israfı engellenecektir.
Üniversite eğitiminin salt bilimsel bilgi biriktirme yerine, araştırma, uygulama, keşfetme ve gerçek hayatta sorun çözmeye yönelik bir yapıya kavuşturulması hedeflenecektir.
Üniversitelerde akademik unvan yükseltme ve kadroya atama kıstaslarının çok farklı olması da adaletsizliğe yol açmaktadır. Bu haksızlık, gerekçesi ne olursa olsun, ortadan kaldırılacaktır. Üniversitelerde Akademik Unvanı aldıktan sonra ilgili kadroya atanmalardaki keyfilik de mutlaka ortadan kaldırılacaktır.
Yüksek Lisans eğitiminin yeniden düzenlenmesine ihtiyaç duyulmaktadır. Özellikle uygulamalı bilim dallarında Yüksek Lisans yapmak isteyen öğrencilerin devlette veya özel sektörde 2-3 yıl çalıştıktan sonra yüksek lisans yapmasının ideal olduğunu düşünmekteyiz. Şimdiki haliyle, öğretim üyesinin belirlediği herhangi bir konu seçilmekte, bu konu da her zaman için bir problemi çözmeye yönelik olmamaktadır.
Yurtdışında saygın üniversitelerde görev yapan tanınmış yabancı bilim adamları ile ülkemizdeki akademisyenlerin ortak olarak hazırlayacakları özgün projeler desteklenecektir. Proje sayısının arttırılması için her üniversitede yönlendirici “Proje Hazırlama Büroları” kurulması da maddi olarak desteklenecektir.
Yurtdışında tanınmış Türk asıllı akademisyenlerin Türkiye’de istihdamının yolları aranacak, mümkün olmadığı takdirde bir-iki yıl, Sabbatical süreçlerini kullanarak Türkiye’de ortak çalışma yapmaları için her türlü maddi destek verilecektir.
Kütüphanelerin ve Dijital-Sayısal kütüphanelerin geliştirilmesi desteklenecektir.
Bu sayfada VATAN Partisi Eğitim Programı Eğitim Programı yer almaktadır. Kaynak olarak partinin kendi internet sitesi kullanılmıştır.
VATAN Partisi Eğitim Programı
VATAN PARTİSİ EĞİTİM PROGRAMI
VATAN Partisi Eğitim Programı
V
CUMHURİYET EĞİTİMİ VEAYDINLANMA
68. Parasız Eğitim ve Spor
Anaokulundan üniversite sonuna kadar parasız eğitim, kültür ve spor hizmeti sağlanacaktır. Eğitimde öğrencilerden ve ailelerinden katkı payı, yardım ve benzeri adlarla para alınamaz. Ailesinden uzakta öğrenim gören, kimsesiz veya yardıma muhtaç öğrencilerin beslenme, giyim, uygarca eğlenme ve kültür ihtiyaçlarını devlet karşılayacaktır.
69. Türkçenin Kurtarılması ve Geliştirilmesi
Millî Hükümet, “Türkiye’yi kurtarmak için Türkçe’yi kurtarma” bilinciyle, bütün yurttaşlarımızın dilimizi iyi bilmesini sağlayacak uzun süreli bir seferberlik yürütecektir. Anaokulundan üniversite sonuna kadar eğitim ve öğretim dili Türkçe olacaktır. Yabancı diller, yetkin ölçülerde öğretilecektir.
Millî Hükümet, kamu yönetiminde, eğitimde, yayın alanında, ticarette, sanayide, kültürde, sanat, eğlence ve sporda yabancı dillerin Türkçe’yi bozan etkilerini önlemek, Türkçemizin bir uygarlık ve bilim dili olarak gelişme olanaklarını değerlendirmek amacıyla “Türkçe’yi Geliştirme Yasası”nı çıkaracak ve uygulayacaktır. Başta TRT Kanunu olmak üzere görsel, yazılı ve sözlü basınla ilgili yasalar, bu amaca uygun olarak yeniden düzenlenecektir. Türkiye’de kurulan bütün şirketlerin, basın kuruluşlarının, derneklerin ve diğer kurumların yabancı dillerden isim, unvan, marka vb kullanmaları önlenecektir.
Türkçenin ve Türk kültürünün öğretilmesi ve yaygınlaştırılması için, yurtta ve dünyanın önemli kentlerinde “Yunus Emre Enstitüleri” kurulacaktır.
70. Cumhuriyet Eğitiminin Birliği ve Felsefesi
Millî Hükümet, Cumhuriyet’in devrimci felsefesi kılavuzluğunda, bağımsız, toplumcu, demokratik, laik, bilimsel ve halkçı ekonominin ihtiyaçlarına cevap veren, tek bir eğitim sistemi uygulayacaktır. Bu bağlamda emperyalist çıkar sistemine eleman yetiştiren bugünkü eğitim sistemi temelden değiştirilecektir. Türkçemizi iyi bilen, yurtsever, halka hizmet aşkıyla dolu, devrimci, özgür düşünceli, yaratıcı, başı dik, haksızlığa direnen, cesur, barışçı, dayanışmacı, emeğe saygılı, kamu mülkiyetine özen gösteren, paylaşmacı, insanlığa kardeşlikle bağlı, yetenekli, bilgili, sorumlu, “Fikri hür, irfanı hür, vicdanı hür” kuşaklar yetiştirilecektir. Müzik, resim, tiyatro gibi kültür ve sanat derslerine ve faaliyetine önem verilecektir. Köy Enstitüleri tecrübesi, çağdaş eğitimin ihtiyaçlarına uygun olarak değerlendirilecektir.
Millî Hükümet, öğrenciyi ve öğretmeni, eğitimin merkezine yerleştirecektir.
71. Özel Kesime ve Tarikatlara Ait Eğitim Kurumları Kamulaştırılacak
Cumhuriyet Devrimi Kanunları’na göre yasadışı olan tarikatlara ve vakıflara ait okullar ve yurtlar ile bütün özel okullar, özel üniversiteler ve özel eğitim kurumları kamulaştırılarak, Cumhuriyet eğitiminin halka hizmet eden kurumları haline getirilecek, Eğitimin Birliği (Tevhidi Tedrisat) sağlanacaktır.
72. Üniversiteye Giriş Orta ÖğretimeDayandırılacak
Ülkemizin yetişmiş insan gücü en önemli kamu değerlerimizdendir. İlk ve orta öğretim güçlendirilerek, bu eğitim kurumlarında yetişen gençlerimizin, hayatın her alanında yol gösterici ve nitelikli bilgi ve becerilerle donanmaları sağlanacaktır. Giriş sistemi, ortaöğretime dayandırılacak ve fırsat eşitliği gerçekleştirilecektir. Ortaöğretimin amacını, üniversite giriş sınavını kazanma becerilerinin verilmesine indirgeyen eğitim karşıtı anlayış ve uygulamaya son verilecektir. Yetişmiş insan gücümüzün dağılımı, Üniversite Giriş Sınavı’nın bozucu ve yıpratıcı etkilerinden kurtarılacaktır. Giriş sınavları ve diğer araçlar, eğitim planının uygulanmasına hizmet eden yönlendirici unsurlar olarak işlev görecektir. Üniversiteye giriş sınavı adım adım kaldırılacaktır. Gençlerimizin ilgi ve yetenekleri ile seçtikleri meslekler arasında uyum sağlanacaktır.
73. Meslek Okulları
Millî plana göre, ekonomik, toplumsal ve kültürel kalkınmanın ihtiyaçlarına cevap veren meslek eğitimi geliştirilecektir.
74. Üniversitelerde Bilimsel Nitelik veKamuya Hizmet
Üniversitelerimiz, bilimsel araştırma ve bilim eğitimi yanında, halka sundukları hizmetlerle, milletin geleceğinin kurulmasına katkıda bulunan Cumhuriyet kurumları olarak yeniden düzenlenecektir. Üniversiteler, çalışmalarını, bilimden ve bilimin evrensel ölçütlerinden ödün vermeksizin, oluşturulacak millî bilim gündemleri doğrultusunda yürüteceklerdir. Özel olarak bilim gücümüzün, genel olarak insan gücümüzün yetiştirilmesi planlanacak ve üniversitelerimiz bu planların uygulanmasında temel unsur işlevi göreceklerdir. Öncelikle seçilmiş bazı alanlardan başlanarak, üniversitelerimizin dünyada bilimin öncüleri arasında yer alması sağlanacaktır. Üniversite içindeki atama ve yükseltme kuralları, bu ölçütlere göre yeniden düzenlenecektir.
Üniversitelerimizde, Kemalist Devrim’i tamamlama amacının gereği olarak, idarî, malî özerklik ve bilimsel özgürlük hayata geçirilecek ve iç işleyiş demokratik bir yapıya kavuşturulacaktır.
75. Bilim İnsanına Özgürlük ve Araştırmanın Özendirilmesi
Halkçı ve özgürlükçü siyasetler sayesinde bilim alanında yeteneklerin ortaya çıkması sağlanacak; gençler bilimsel buluş ve araştırmaya yönlendirilecektir. Bilimsel çalışmanın özgürleştirilmesi ve araştırmanın özendirilmesiyle yurtdışına beyin göçü durdurulacak ve dışardan yurdumuza beyin göçünün koşulları yaratılacaktır.
Türk Dil Kurumu ve Türk Tarih Kurumu yeniden özerk yapıya kavuşturulacak ve bu kurumlara yeterli kaynak ayrılacaktır. Türk tarihi ve dilini araştırmak için binlerce bilim insanı yetiştirilecek ve seferber edilecektir.
76. Devrimci Eğitim ve AydınlanmaSeferberliği
Batı destekli gericiliğin ve bölücülüğün iç çatışma olanaklarını ortadan kaldırmak, millî birliği sağlamlaştırmak, çağdaş bir ekonominin insan gücünü yaratmak ve yurttaşlarımızın yeteneklerini geliştirmek amacıyla bütün toplumu kucaklayan bir Devrimci Eğitim ve Aydınlanma Seferberliği ve sürekli eğitim yürütülecektir. Bu seferberliğin kurum ve araçları oluşturulacaktır. Radyo ve Televizyon Yasası ile Basın Yasası, bu amaca uygun olarak yeniden düzenlenecektir. Halk kütüphaneleri, müzeler ve kültür sarayları yaygınlaştırılacak ve geliştirilecektir. Halkevleri, günümüz koşullarına göre köy ve mahallelere kadar yeniden örgütlenecek, halkı eğitecek ve sanat çalışmasına katacaktır.
https://dersdunyasi.net/ olarak düzenlediğimiz Cumartesi Derslerinde bu hafta “Kanun – Kural ile Kanun Dışı – Kural Dışı Olma, Monotonluk – Değişim ve Sebepler” konusu işlenmektedir. Üstad Bediüzzaman Said Nursi’nin Risale-i Nur Külliyatı’ndan Sözler isimli eserinden On Altıncı Söz Küçük Bir Zeyl.
Kanun – Kural ile Kanun Dışı – Kural Dışı Olma, Monotonluk – Değişim ve Sebepler – On Altıncı Söz Küçük bir zeyl – Cumartesi Dersleri 16. 5.
KISA VİDEO
UZUN VİDEO
On Altıncı Söz
Küçük bir zeyl
Kadîr-i Alîm ve Sâni-i Hakîm, kanuniyet şeklindeki âdâtının gösterdiği nizam ve intizamla kudretini ve hikmetini ve hiçbir tesadüf işine karışmadığını izhar ettiği gibi; şuzûzât-ı kanuniye ile, âdetinin harikalarıyla, tagayyürat-ı sûriye ile, teşahhusatın ihtilâfâtıyla, zuhur ve nüzul zamanının tebeddülüyle meşietini, iradetini, fâil-i muhtar olduğunu ve ihtiyarını ve hiçbir kayıt altında olmadığını izhar edip yeknesak perdesini yırtarak ve herşey, her anda, her şe’nde, her şeyinde Ona muhtaç ve rububiyetine münkad olduğunu ilâm etmekle gafleti dağıtıp ins ve cinnin nazarlarını esbabdan Müsebbibü’l-Esbaba çevirir. Kur’ân’ın beyanatı şu esasa bakıyor.
âdât: adetler, kurallar beyanat: açıklamalar (bk. b-y-n) esbab: sebepler (bk. s-b-b) fâil-i muhtar: dilediğini yapmakta serbest olan fâil (bk. f-a-l; ḫ-y-r) gaflet: umursamazlık; âhirete ve Allah’ın emir ve yasaklarına duyarsız davranma hali (bk. ğ-f-l) hikmet: herşeyin belirli gayelere yönelik olarak, mânâlı, faydalı ve tam yerli yerinde olması (bk. ḥ-k-m) ihtilâfât: ihtilaflar, uyuşmazlıklar ihtiyar: irade, seçim, istek (bk. ḫ-y-r) ilâm: duyurma, bilgilendirme (bk. a-l-m) ins ve cin: insanlar ve cinler
intizam: düzenlilik (bk. n-ẓ-m) iradet: istek, dileme, tercih (bk. r-v-d) izhar etmek: göstermek (bk. ẓ-h-r) Kadîr-i Alîm: herşeyi bilen, sonsuz güç ve kudret sahibi Allah (bk. ḳ-d-r; a-l-m) kanuniyet: kanun haline gelme (bk. ḳ-n-n) kudret: güç, iktidar (bk. ḳ-d-r) meşiet: irade, dileme münkad: boyun eğen Müsebbibü’l-Esbâb: sebeplerin yaratıcısı olan Allah (bk. s-b-b) nazar: bakış, dikkat (bk. n-ẓ-r) nizam: düzen (bk. n-ẓ-m) nüzul: inme (bk. n-z-l) rububiyet: Allah’ın herbir varlığa yaratılış gayelerine ulaşmaları için muhtaç olduğu şeyleri vermesi, onları terbiye edip idaresi ve egemenliği altında bulundurması (bk. r-b-b)
Sâni-i Hakîm: herşeyi hikmetle ve sanatla yaratan Allah (bk. ṣ-n-a; ḥ-k-m) şe’n: durum, hal (bk. ş-e-n) şuzûzât-ı kanuniye: kanun dışılıklar (bk. ḳ-n-n) tagayyürat-ı sûriye: şekil ve suret değişiklikleri (bk. ṣ-v-r) tebeddül: değişme teşahhusat: şahıslanmalar, belirlenmeler yeknesak: monoton, aynı tarzda zeyl: ilâve, ek zuhur: meydana çıkma (bk. ẓ-h-r)
Meselâ, ekser yerlerde bir kısım meyvedar ağaçlar bir sene meyve verir. Yani rahmet hazinesinden ellerine verilir, o da verir. Öbür sene, bütün esbab-ı zahiriye hazırken, meyveyi alıp vermiyor.
Hem meselâ, sair umur-u lâzımeye muhalif olarak, yağmurun evkat-ı nüzulü o kadar mütehavvildir ki, mugayyebat-ı hamsede1 dahil olmuştur. Çünkü vücutta en mühim mevki hayat ve rahmetindir. Yağmur ise, menşe-i hayat ve mahz-ı rahmet olduğu için, elbette o âb-ı hayat, o mâ-i rahmet, gaflet veren ve hicap olan yeknesak kaidesine girmeyecek. Belki, doğrudan doğruya Cenâb-ı Mün’im, Muhyî ve Rahmân ve Rahîm olan Zât-ı Zülcelâl, perdesiz, elinde tutacak, ta her vakit dua ve şükür kapılarını açık bırakacak.
Hem meselâ, rızık vermek ve muayyen bir sima vermek, birer ihsan-ı mahsus eseri gibi ummadığı tarzda olması, ne kadar güzel bir surette meşiet ve ihtiyar-ı Rabbâniyeyi gösteriyor. Daha tasrif-i hava ve teshir-i sehab gibi şuûnât-ı İlâhiye yi bunlara kıyas et.
Dipnot-1
Mugayyebat-ı hamse (beş bilinmeyen şey): “Kıyâmet vaktine dâir bilgi Allah katındadır. Yağmuru O indirir. Rahimlerde olanı O bilir. Hiç kimse yarın ne kazanacağını bilmez. Hiç kimse nerede öleceğini bilmez. Muhakkak ki Allah herşeyi hakkıyla bilir, herşeyden hakkıyla haberdardır.” Lokman Sûresi, 31:34.
âb-ı hayat: hayat suyu (bk. ḥ-y-y) Cenâb-ı Mün’im: varlıkları nimetlendiren yüce Allah (bk. n-a-m) ekser: pekçok (bk. k-s̱-r) esbab-ı zahiriye: görünürdeki sebepler (bk. s-b-b; ẓ-h-r) evkat-ı nüzul: iniş zamanı (bk. n-z-l) gaflet: umursamazlık; âhirete ve Allah’ın emir ve yasaklarına duyarsız davranma hali (bk. ğ-f-l) hicap: perde ihsan-ı mahsus: özel iyilik ve bağış (bk. ḥ-s-n) ihtiyar-ı Rabbâniye: Rab olan Allah’ın iradesi, dilemesi (bk. ḫ-y-r; r-b-b)
kaide: kural mâ-i rahmet: rahmet suyu (bk. r-ḥ-m) mahz-ı rahmet: rahmetin tâ kendisi (bk. r-ḥ-m) menşe-i hayat: hayatın kaynağı (bk. ḥ-y-y) meşiet: irade, dileme meyvedar: meyveli muayyen: belirli mugayyebat-ı hamse: beş bilinmeyen şey (bk. ğ-y-b) Muhyî: bütün canlılara hayat veren Allah (bk. ḥ-y-y) mütehavvil: değişken Rahîm: sonsuz şefkat ve merhamet sahibi Allah (bk. r-ḥ-m) Rahmân: rahmet eserleri bütün varlık âlemini kuşatan Allah (bk. r-ḥ-m)
rahmet: şefkat, merhamet (bk. r-ḥ-m) sair: diğer şuûnat-ı İlâhiye: Cenab-ı Allah’ın işleri ve icraatları (bk. ş-e-n; e-l-h) tasrif-i hava: havanın idaresi ve kullanılması (bk. ṣ-r-f) teshir-i sehab: bulutların emre boyun eğdirilmesi umur-u lâzıme: gerekli işler yeknesak: monoton, aynı tarzda Zât-ı Zülcelâl: sonsuz haşmet ve yücelik sahibi Zât, Allah (bk. ẕü; c-l-l)
KAYNAKLAR
Risale-i Nur Külliyatı, Sözler, On Altıncı Söz, Dördüncü Şua, Söz Basım Yayın Ltd. Şti., Mart 2012, İstanbul.
Üstad Bediüzzaman Said Nursi’nin Risale-i Nur Külliyatı’ından; Sözler, Mektubat, Lem’alar, Şuâlar gibi kitaplarından alınarak her hafta Cumartesi günü Cumartesi Dersleri adı altında yapılan ve YouTube’da yüklenen dersler yer almaktadır.
Ayrıca; http://www.erisale.com/#home adresinde yer alan Risalelerin ekran kaydı yapılmakta ve sitemizde ilgili dersin bulunduğu sayfaya metinler ve sözlük konulmaktadır.
Dersler en son yapılan derslere göre sıralanmaktadır.
Bu sayfada HÜDA PAR – Hür Dava Partisi Eğitim Programı yer almaktadır. Kaynak olarak partinin kendi internet sitesi kullanılmıştır.
HÜDA PAR – Hür Dava Partisi Eğitim Programı
HÜDA PAR – Hür Dava Partisi Eğitim Programı
Ç – EĞİTİM VE KENDİNİ GELİŞTİRME HÜRRİYETİ
Dili, ırkı, cinsiyeti, dini ne olursa olsun herkes eğitim ve kendini geliştirme hakkına sahiptir. Hiç kimse dili, ırkı, cinsiyeti, dini veya kılık kıyafeti nedeniyle bu haktan mahrum edilemez. Devlet, eğitim ve öğretim ile ilgili görevlerini yerine getirirken ayrımcılık yapamaz. Devlet, zorunlu eğitimi parasız vermek zorundadır.
Çocukların dini eğitimi, velilerinin istediği şekilde verilmelidir. Hiçbir çocuğa ebeveyninin istemediği bir din eğitimi verilemez. Hiçbir ebeveynin, çocuğuna dini eğitim verme hakkı da engellenemez.
Anadilde eğitim herkes için tabii, insani bir haktır. Çocukları bilmedikleri bir dilde eğitmek eğitimde fırsat eşitliğine de aykırıdır.
VI – SOSYAL POLİTİKALAR
A – EĞİTİM
Eğitim, insanın doğuştan getirdiği yeteneklerini geliştirme ve şekillendirme; onu, din ve dünya ile ilgili vazifelerini hakkıyla yapabilecek duruma getirme faaliyetidir.
Eğitimin esas amacı; bedenin ve aklın geliştirilmesi, iradenin güçlendirilmesi, ruh ve bedene edebin verilmesi, güzel ahlak sahibi, iyi ve olgun insan yetiştirilmesi, yeni neslin hayata ve geleceğe hazırlanmasıdır.
Dün olduğu gibi bugün de bilgisini ve inancını kendisine rehber edinen, İslam’ı tam olarak özümseyip yaşama zevkini Allah sevgisiyle bütünleştiren, sosyal hayata aktif ve olumlu biçimde katılıp öncülük eden iyi yetişmiş bir nesle ihtiyaç vardır. Kuşkusuz bu ihtiyaç, bilgi ile hikmeti bütünleştiren, insanı aktif ve verimli kılan ideal bir eğitimle karşılanabilecektir. Eğitimin en önemli öğesi doğru bilgidir. İdeal bir eğitimin önündeki en büyük engel ise bilginin yozlaştırılmasıdır. Yozlaşmanın asıl kaynağı, toplumsal değerlere kaynaklık eden bilginin dünyevi çıkar ve ideolojik amaçlar için bir araç haline getirilmiş olmasıdır.
Eğitim sisteminin, bugünün ve yarının anlaşılması için İslamî değerleri ve Müslümanların kabul görmüş tarihi tecrübeleri doğrultusunda düzenlenmesi, sadece bilgi devreden ezberci değil, insan yetiştiren, talim eden, terbiye eden bir anlayışla ele alınması gerekliliği üzerinde durulmalıdır.
Eğitim sistemi “eğitim” kelimesinden başlayarak terimleriyle, bilgi kaynaklarıyla, tanımlarıyla ve örnekleriyle baştan sona sorgulanmalı, Fransız eğitim sisteminin kabul edildiği 1867’den bu yana eğitimde kaybedilen bütün İslamî değerler, eğitim sistemine yeniden kazandırılmalıdır. Bununla kastedilen, mekânda ve araçlarda geriye dönüş değil, bütün unsurlarda batı taklidinden kurtulmak ve çağın gereklilikleri doğrultusunda eğitimi yeniden düzenlemek, tanzim etmektir. Hedef yeniden MAARİFE ulaşmaktır.
Batıda pratik ürünlere dönüşen ve bu dönüşüm sırasında insanlığa hizmet hedefinden saptırılan bilim, aslı itibariyle insanlığın ortak tecrübesidir. Bu ortak tecrübede en büyük pay şüphesiz tevhid ehlinindir. “Bilimsel gelişme” vakıa olarak reddedilemez. Ancak “bilimsel doğruların”, “mutlak doğru” olarak tanımlanması insanın kendi üretimine, kendi eserine tapması anlamına gelir. Bu tanımlayış kabul edilemez. Bilim mutlak doğru değil, yanılma ihtimalini özünde barındıran bir tecrübeler bütünüdür.
Her alandaki ilerleme, iyi eğitilmiş insan potansiyeline bağlıdır. Eğitim, birey ve toplumun en üst düzeyde gelişimini ve refahını hedeflediği halde ülkemizde bu amaca istenen seviyede ulaşılamamıştır. Bunun sebebi eğitimin, siyasi ve ideolojik müdahalelerin etkisinde kalmasıdır. Eğitim kurumları, belirli bir yaşama biçimini dayatmanın aracı haline getirilmiş, kalite düşmüş, fırsat eşitliği ortadan kaldırılmış, eğitim ortamları bireyin değerlerinden ve maneviyatından uzaklaştırıldığı yerler haline getirilmiştir.
Bu uygulamalar birçok insanın eğitim hakkını elinden almıştır. İnsanımızın tabiatına uymayan bu uygulamalardan dolayı ülkede yıllardır milyonlarca kız çocuğu eğitimden mahrum bırakılmıştır. Dayatılan eğitim sistemi ile içinde yaşadığı toplumun değerleriyle çelişen ve çatışan nesiller yetiştirilmiştir. Bu uygulamaların sonucu olarak toplumsal tekâmül, huzur ve barış sağlanamamıştır. Eğitim ve öğretim müfredatı ideolojik unsurlardan temizlenmelidir. Eğitim ve öğretimde insanlarımızın bilgi ve becerilerle donatılmasının yanında yüksek bir ahlak ve terbiye ile yetişmelerini önemsiyoruz. Değerlerimiz çerçevesinde en önemli meselemiz olarak telakki ettiğimiz eğitim, öğretim ve terbiye unsurlarını; insan hakları ve özgürlüklerin değer olarak yükseldiği, uluslararası rekabetin hızlandığı, baş döndürücü değişimlerin olduğu bu zamanda ancak yüksek düzeyde donanımlı bireylerle koruyup güçlendirebiliriz.
Gelecek neslin gelişim ve refahı, uygulanan eğitim sürecine ve standardına bağlıdır. Ülkenin bütün alanlardaki başarıları, iyi eğitilmiş bireylerin başarısının sonucudur. Bu nedenle bütçeden en yüksek pay eğitime ayrılmalıdır.
Devlet okullarının eğitim kalitelerinin arttırılması, teknolojik olanaklarının geliştirilmesi ve müfredatın yeniden gözden geçirilmesi gerekmektedir. Eğitim sadece eğitilen kesim açısından değil aynı zamanda eğitici açısından da geliştirilmesi ve güçlendirilmesi gereken bir alandır. Öğretmen yetiştiren okullar bu anlayışa göre yeniden yapılandırılarak, ahlak ve toplum değerlerine bağlı öğretmenlerin yetiştirilmesi sağlanmalıdır.
Mesleki eğitim yeniden yapılandırılmalı, ülke ekonomisine katkı sağlayacak, kalifiye eleman ihtiyacını karşılayacak hale getirilmelidir. İlköğretimin birinci kademesinden sonra öğrencinin meslek seçimine yönlendirilmesi sağlanmalıdır. Öğretim kurumları; sanayi ile işbirliği arttırılmış, teknik bilgi donanımı yüksek, teknoloji üreten kurumlar haline getirilmelidir. Amacımız, memleketin ihtiyaç duyduğu alanlarda; uygun, dinamik, üretken bir mesleki eğitim sistemi geliştirmektir.
Üniversitelerimizin iş dünyası ile işbirliği içerisinde, sanayi ticaret odaları, meslek örgütleri ve sivil toplum örgütleri ile birlikte iş dünyasının ihtiyaç alanları belirlenerek buna göre eleman yetiştirilmesi sağlanmalıdır.
Adeta küçük bir köy haline gelen, küreselleşen dünyada milletlerarası münasebetlerde, bilim, sağlık, teknoloji v.b. alanlarda bilgi paylaşımında dil bilmenin öneminden dolayı yabancı dil bilme oranının yükseltilmesi sağlanmalıdır.
Kur’an-ı Kerim, Arapça, hadis, ilmihal ve siyer dersleri ilköğretim birinci sınıftan itibaren ders olarak okutulmalıdır. Bu konuda ehil kurum ve kuruluşların desteklerinden istifade edilmelidir. Bu alanda çalışma yapan sivil kuruluşların önündeki engeller kaldırılmalıdır. Camilerin eğitimdeki fonksiyonundan azami derecede istifade edilmelidir. Özel eğitim ve öğretim kurumlarının açılması serbest olmalıdır.
Medeniyetimizin gelişmesinde medreselerin rolü çok büyüktür. Bu sebeple eski medreselerimiz restore edilip onarılmalı, medrese eğitiminde geçen süre zorunlu eğitim süresinden sayılmalıdır. Buralardan mezun olan öğrencilere belli sınavlardan geçtikten sonra denklik diploması verilmelidir.
Din ve edebiyat alanında şaheserler bırakmış olan âlimlerimizin hayatlarına ve eserlerine ders kitaplarında yer verilmelidir.
Devleti oluşturan halkların dilleri resmi olarak tanınmalıdır. Herkesin kendi ana diliyle eğitim yapması için gerekli düzenlemeler yapılmalıdır.
Zorunlu karma eğitimden vazgeçilmeli, isteyen aileler çocuklarını yüksek öğrenim dâhil eğitimin her kademesinde erkek veya kız okullarında okutabilmelidir.
Eğitim kurumlarında okul aile birlikleri etkinleştirilmelidir. Velilerin eğitim-öğretim süreçlerine aktif katılımı ile denetlenebilir eğitim modeli geliştirilmelidir.
Engelli bireylerin eğitim ve öğretim hakkından yararlanabilmeleri için gerekli tedbirler alınmalıdır.
Yıllardır ülke insanımıza ve özellikle kızlarımıza kâbus dolu günler yaşatan başörtüsü yasağının tamamıyla kaldırılarak, her kademedeki eğitim kurumlarında bulunan eğitimci ve öğrenciler diledikleri şekilde örtünebilmelidirler.
Yükseköğretime geçiş sınavında fırsat eşitliği sağlanmalıdır. Öğrencilerin burs imkânlarından azami derecede faydalanmasına yönelik fonlar oluşturulmalıdır. Müsadere edilen şeyler eğitim bursu için kaynak olarak kullanılmalıdır.
Yükseköğretim öğrencilerinin ihtiyaçları dikkate alınarak yeteri kadar kız-erkek ve evli yurtları oluşturulmalıdır.
YÖK kaldırılarak üniversiteler, akademik, idari ve mali yönden özerk bir yapıya kavuşturulmalı, yükseköğretim kurumları arasında koordinasyonu sağlayan yatay bir organizasyon oluşturulmalıdır.
Üniversiteler asli hüviyetlerine büründürülerek, öğretim elemanları ve öğrenciler üzerinde baskı ve dayatmaların bulunmadığı kurumlar haline getirilmelidir.
Her kademede ve alanda özel eğitim ve öğretim kurumlarının açılması serbest olmalıdır. Vakıf üniversiteleri desteklenmelidir.
Yoksul öğrencilerin de kaliteli eğitim alması sağlanmalıdır. Üstün zekâlı öğrencilerin zaman kaybını önlemek için, özel eğitim programlarıyla çok daha kısa sürede yüksek öğrenime başlamaları sağlanmalıdır.
Yurt dışında yaşayan vatandaşlarımızın ve çocuklarının inançlarına göre uygun eğitim ve öğrenim görmeleri için gerekli tedbirler alınmalıdır.
Anadilde eğitim veren kurumlarda bütün dallarda eğitim ve öğretimi verebilecek kadroların yetiştirilmesi için üniversitelerde yeterli bölümler açılmalıdır.
https://dersdunyasi.net/ olarak düzenlediğimiz Cumartesi Derslerinde bu hafta “Allahu ekber’in Manası, Hac, Kabe ve Namaz, Cemaatle Yapılan İbadetler ve Kılınan Namazlar” ele alınmaktadır. Üstad Bediüzzaman Said Nursi’nin Risale-i Nur Külliyatı’ından Sözler isimli eserinden On Altıncı Söz Dördüncü Şua.
Allahu ekber’in Manası, Hac, Kabe ve Namaz, Cemaatle Yapılan İbadetler ve Kılınan Namazlar – Cumartesi Dersleri 16. 4.
KISA VİDEO
UZUN VİDEO
On Altıncı Söz
DÖRDÜNCÜ ŞUA
İşte, ey tenbel nefsim! Bir nevi mirac hükmünde olan namazın hakikati, sabık temsilde bir nefer mahz-ı lütuf olarak huzur-u şahaneye kabulü gibi, mahz-ı rahmet olarak Zât-ı Celîl-i Zülcemâl ve Mâbûd-u Cemîl-i Zülcelâlin huzuruna kabulündür. Allahu ekber deyip, mânen ve hayalen veya niyeten iki cihandan geçip, kayd-ı maddiyattan tecerrüd edip, bir mertebe-i külliye-i ubûdiyete veya küllînin bir gölgesine veya bir suretine çıkıp, bir nevi huzura müşerref olup,
“Herşeyin hüküm ve tasarrufu Onun elindedir.” Yâsin Sûresi, 36:83.
Dipnot-2
“Yalnız Sana ibadet ederiz.” Fâtiha Sûresi, 1:5.
acz: âcizlik, güçsüzlük (bk. a-c-z) Allahu ekber: Allah en büyüktür (bk. k-b-r) Arş-ı Âzam: Cenab-ı Allah’ın sınırsız egemenliğinin ve yüceliğinin tecelli ettiği yer (bk. a-r-ş; a-z-m) cezb: çekme cilve: yansıma, görünüş (bk. c-l-y) cüz’î: küçük, az (bk. c-z-e) cüz’iyat: küçüklük ve ferdî şeyler (bk. c-z-e) dellâl: ilan edici, duyurucu devâir-i külliye: geniş ve kapsamlı daireler (bk. k-l-l) ferik: general hakikat: gerçek, doğru (bk. ḥ-ḳ-ḳ) Hâlık: yaratıcı, herşeyi yaratan Allah (bk. ḫ-l-ḳ) harekât-ı salâtiye: namazın hareketleri (bk. ṣ-l-v) hususiyet: özellik huzur-u şahane: padişahın huzuru (bk. ḥ-ḍ-r) iftikar: fakirliğini gösterme (bk. f-ḳ-r) ihtar: hatırlatma, ikaz Kadîr-i Mutlak: sınırsız güç ve kudret sahibi Allah (bk. ḳ-d-r; ṭ-l-ḳ) kat’-ı meratip: mertebeleri aşma kayd-ı maddiyat: maddi kayıt, bağ
küllî: büyük, kapsamlı (bk. k-l-l) lütuf: iyilik, ikram, bağış (bk. l-ṭ-f) Mâbûd-u Cemîl-i Zülcelâl: sonsuz haşmet ve güzellik sahibi, kendisine ibadet edilen Allah (bk. a-b-d; c-m-l; ẕü; c-l-l) mahz-ı lütuf: ikram ve iyiliğin tâ kendisi (bk. l-ṭ-f) mahz-ı rahmet: rahmetin tâ kendisi (bk. r-ḥ-m) mazhariyet-i azîme: büyük mazhariyet, nailiyet (bk. ẓ-h-r; a-z-m) meratib: mertebeler, dereceler mertebe-i külliye-i ubûdiyet: Allah’a kulluğun büyük ve kapsamlı mertebesi (bk. k-l-l; a-b-d) mevcudat: varlıklar (bk. v-c-d) mirac: yükseliş, Allah’ın huzuruna çıkma (bk. a-r-c) muîn: yardımcı münasebettar: ilişkili, bağlantılı (bk. n-s-b) müşerref: şereflenme müşir: mareşal müstağni: ihtiyacı olmama (bk. ğ-n-y) nefer: asker, er nisbet: oran (bk. n-s-b) perde-i izzet ve azamet: izzet ve büyüklüğün önündeki perde (bk. a-z-z; a-ẓ-m)
sabık: önceki saltanat-ı Rububiyet: Allah’ın herbir varlığa yaratılış gayelerine ulaşmaları için muhtaç olduğu şeyleri vermesi, onları terbiye edip idaresi ve egemenliği altında bulundurması (bk. s-l-ṭ; r-b-b) şerik-i saltanat-ı Rububiyet: Cenab-ı Hakkın Rablık saltanatına ortak (bk. s-l-ṭ; r-b-b) sülûk etmek: yol almak tecerrüd: sıyrılma temâşâger: seyirci temsil: kıyaslama tarzında benzetme, analoji (bk. m-s̱-l) terakkiyat-ı mâneviye: mânevî ilerleme, yükselme (bk. a-n-y) ubûdiyet: kulluk (bk. a-b-d) uruc etmek: yükselmek (bk. a-r-c) zahirî: görünürde (bk. ẓ-h-r) Zât-ı Celîl-i Zülcemâl: sonsuz güzellik ve haşmet sahibi Zât, Allah (bk. c-l-l; ẕü; c-m-l) zîhayat: canlı (bk. ẕî; ḥ-y-y)zıll: gölge
bir işarettir ve marifetimiz haricindeki kemâlât-ı kibriyâsının mücmel bir ünvanıdır. Güya herbir Allahu ekber bir basamak-ı miraciyeyi kat’ına işarettir. İşte, şu hakikat-i salâttan mânen veya niyeten veya tasavvuren veya hayalen bir gölgesine, bir şuâına mazhariyet dahi büyük bir saadettir.
İşte, hacda pek kesretli Allahu ekber denilmesi şu sırdandır. Çünkü, hacc-ı şerif, bil’asale herkes için bir mertebe-i külliyede bir ubûdiyettir. Nasıl ki bir nefer, bayram gibi bir yevm-i mahsusta, ferik dairesinde, bir ferik gibi padişahın bayramına gider ve lütf una mazhar olur. Öyle de, bir hacı, ne kadar âmi de olsa, kat’-ı meratip etmiş bir velî gibi, umum aktâr-ı arzın Rabb-i Azîmi ünvanıyla Rabbine müteveccihtir, bir ubûdiyet-i külliye ile müşerreftir. Elbette, hac miftahıyla açılan meratib-i külliye-i Rububiyet ve dürbünüyle nazarına görünen âfâk-ı azamet-i Ulûhiyet ve şeâiriyle kalbine ve hayaline gittikçe genişlenen devâir-i ubûdiyet ve meratib-i kibriyâ ve ufk-u tecelliyatın verdiği hararet, hayret ve dehşet ve heybet-i Rububiyet Allahu ekber, Allahu ekber ile teskin edilebilir. Ve onunla, o meratib-i münkeşife-i meşhude veya mutasavvere ilân edilebilir.
Hacdan sonra, şu mânâ-yı ulvî ve küllî muhtelif derecelerde, bayram namazında, yağmur namazında, husuf, küsuf namazında, cemaatle kılınan namazda bulunur. İşte, şeâir-i İslâmiyenin, velev sünnet kabilinden dahi olsa ehemmiyeti şu sırdandır.
Kudretinin hazinelerini bir “Ol” emriyle var eden Zât-ı Zülcelâl her türlü kusurdan münezzehtir.
âfâk-ı azamet-i Ulûhiyet: Cenab-ı Allah’ın ilâhlığının büyüklüğünün ufukları, sınırları (bk. a-z-m; e-l-h) aktâr-ı arz: dünyanın dört bir yanı Allahu ekber: Allah en büyüktür (bk. k-b-r) âmi: cahil basamak-ı miraciye: mirac basamağı (bk. a-r-c) bil’asale: bizzat devâir-i ubûdiyet: kulluk daireleri (bk. a-b-d) ferik: general hacc-ı şerif: şerefli hac ibadeti hakikat-i salât: namazın hakikati (bk. ḥ-ḳ-ḳ; ṣ-l-v) hararet: sıcaklık, ısı haricinde: dışında heybet-i Rububiyet: Allah’ın rububiyetinin heybeti (bk. r-b-b) husuf: ay tutulması kabil: gibi kat’: aşma, yükselme kat’-ı meratip etmek: mertebeleri aşmak, mânen yükselmek kemâlât-ı kibriya: Cenab-ı Allah’ın büyüklüğünün mükemmelliği (bk. k-m-l; k-b-r) kesretli: çoklukla (bk. k-s̱-r) küsuf: güneş tutulması lütuf: iyilik, ikram, bağış (bk. l-ṭ-f) mânâ-yı ulvî ve küllî: yüce ve umumî mânâ (bk. a-n-y; k-l-l)
mânen: mânevî olarak (bk. a-n-y) marifet: bilgi (bk. a-r-f) mazhar olmak: erişmek, nail olmak (bk. ẓ-h-r) mazhariyet: nail olma, erişme (bk. ẓ-h-r) meratib-i kibriyâ: Cenab-ı Allah’ın büyüklüğünün mertebeleri (bk. k-b-r) meratib-i külliye-i Rububiyet: Rububiyetin geniş, kapsamlı mertebeleri; Allah’ın herbir varlığa yaratılış gayelerine ulaşmaları için muhtaç olduğu şeyleri vermesinin, onları terbiye edip idaresi ve egemenliği altında bulundurmasının mertebeleri (bk. k-l-l; r-b-b) meratib-i münkeşife-i meşhude: bizzat görerek açığa çıkmış mertebeler (bk. k-ş-f; ş-h-d) mertebe-i külliye: geniş ve kapsamlı mertebe (bk. k-l-l) miftah: anahtar mücmel: kısa, öz (bk. c-m-l) muhtelif: çeşitli müşerref: şereflenmiş mutasavvere: hayalen, tasavvur ederek (bk. ṣ-v-r) müteveccih: yönelmiş nazar: bakış (bk. n-ẓ-r)
nefer: asker, er Rabb-i Azîm: herbir varlığa yaratılış gayelerine ulaşmaları için muhtaç olduğu şeyleri veren, onları terbiye edip idaresi ve egemenliği altında bulunduran Allah (bk. r-b-b; a-z-m) saadet: mutluluk şeâir: işaretler (bk. ş-a-r) şeâir-i İslâmiye: İslâma sembol olmuş işaretler, iş ve ibadetler (bk. ş-a-r; s-l-m) şuâ: ışık, parıltı sünnet: Peygamberimizin söz, fiil ve hareketlerine dayanan yüce prensipler (bk. s-n-n) tasavvuren: hayal ederek, düşünerek (bk. ṣ-v-r) teskin: yatıştırma, sakinleştirme ubûdiyet: kulluk (bk. a-b-d) ubûdiyet-i külliye: büyük ve umumî kulluk (bk. a-b-d; k-l-l) ufk-u tecelliyat: tecellilerin, yansımaların ufku (bk. c-l-y) umum: bütün velev: hatta velî: Allah dostu (bk. v-l-y) yevm-i mahsus: özel gün
“Kusurdan münezzehtir o Zât ki, herşeyin hüküm ve tasarrufu elindedir. Siz de ona döndürüleceksiniz.” Yâsin Sûresi, 36:83.
Dipnot-2
“(Ey Rabbimiz!) Seni her türlü noksandan tenzih ederiz. Senin bize öğrettiğinden başka bilgimiz yoktur. Sen herşeyi hakkıyla bilir, her işi hikmetle yaparsın.” Bakara Sûresi, 2:32.
Dipnot-3
“Ey Rabbimiz! Unutur veya hataya düşer de bir kusur işlersek, bizi onunla hesaba çekme.” Bakara Sûresi, 2:286.
Dipnot-4
“Ey Rabbimiz! Bizi doğru yola eriştirdikten sonra kalblerimizi sapıklığa meylettirme. Yüce katından bize bir rahmet bağışla. Muhakkak ki veren Sensin, dua edip istediklerimizi bize bağışlayan Sensin.” Âl-i İmrân Sûresi, 3:8.
Dipnot-5
İsm-i Âzamının mazharı olan Resul-i Ekremine, âl ve ashabına, ihvânına ve ona tâbi olanlara salât ve selâm olsun. Âmin, ey Erhamürrâhimîn.
KAYNAKLAR
Risale-i Nur Külliyatı, Sözler, On Altıncı Söz, Dördüncü Şua, Söz Basım Yayın Ltd. Şti., Mart 2012, İstanbul.
Üstad Bediüzzaman Said Nursi’nin Risale-i Nur Külliyatı’ından; Sözler, Mektubat, Lem’alar, Şuâlar gibi kitaplarından alınarak her hafta Cumartesi günü Cumartesi Dersleri adı altında yapılan ve YouTube’da yüklenen dersler yer almaktadır.
Ayrıca; http://www.erisale.com/#home adresinde yer alan Risalelerin ekran kaydı yapılmakta ve sitemizde ilgili dersin bulunduğu sayfaya metinler ve sözlük konulmaktadır.
Dersler en son yapılan derslere göre sıralanmaktadır.
https://dersdunyasi.net/ olarak düzenlediğimiz Cumartesi Derslerinde bu hafta “Allah şah damarından daha yakın olduğu halde varlıkların son derece O’ndan uzak olması ne demek?” sorusu ele alınmaktadır. Üstad Bediüzzaman Said Nursi’nin Risale-i Nur Külliyatı’ından Sözler isimli eserinden On Altıncı Söz Üçüncü Şua.
Allah şah damarından daha yakın olduğu halde varlıkların son derece O’ndan uzak olması ne demek – Cumartesi Dersleri 16. 3.
KISA VİDEO
UZUN VİDEO
On Altıncı Söz
ÜÇÜNCÜ ŞUA
Ey haddinden tecavüz etmiş nefs-i pürvesvas! Diyorsun ki:
ve hadiste varid olan “Cenâb-ı Hak yetmiş bin hicab arkasındadır”6 ve Mirac gibi hakikatler, nihayet derecede bu’diyetimizi gösteriyor. Şu sırr-ı gâmızı fehme takrip edecek bir izah isterim.
Elcevap: Öyle ise dinle.
Evvelâ: Birinci Şuâın âhirinde demiştik: Nasıl ki güneş, kayıtsız nuruyla ve maddesiz aksi cihetiyle sana, senin ruhun penceresi ve onun âyinesi olan gözbebeğinden daha yakın olduğu halde, sen mukayyet ve maddede mahpus olduğun için ondan gayet uzaksın. Onun yalnız bir kısım akisleriyle, gölgeleriyle temas edebilirsin. Ve bir nevi cilveleriyle ve cüz’î tecellîleriyle görüşebilirsin. Ve bir sınıf sıfatları hükmünde olan elvanlarına ve bir taife isimleri hükmünde olan şualarına ve mazharlarına yanaşabilirsin. Eğer güneşin mertebe-i aslîsine yanaşmak ve bizzat, doğrudan doğruya, güneşin zatıyla görüşmek istersen, o vakit pek çok kayıtlardan tecerrüd etmekliğin ve pek çok meratib-i külliyetten geçmekliğin lâzım gelir. Âdeta sen, mânen tecerrüd cihetiyle küre-i arz kadar büyüyüp, hava gibi ruhen inbisat edip ve kamer kadar yükselip, bedir gibi mukabil geldikten sonra bizzat perdesiz onunla görüşüp bir derece yanaşmak dâvâ edebilirsin.
Dipnot-1
“Herşeyin hüküm ve tasarrufu Onun elindedir.” Yâsin Sûresi, 36:83.
Dipnot-2
“Hiçbir canlı yoktur ki, Allah onu alnından tutup kudretine boyun eğdirmiş olmasın.” Hûd Sûresi, 11:56.
Dipnot-3
“Biz ona şahdamarından daha yakınız.” Kaf Sûresi, 50:16.
Dipnot-4
“Siz de Ona döndürüleceksiniz.” Yâsin Sûresi, 36:83.
Dipnot-5
“Melekler ve Cebrail, ellibin sene uzunluğundaki bir günde Ona yükselirler.” Meâric Sûresi, 70:4.
âhir: son (bk. e-ḫ-r) âyine: ayna bedir: dolunay, ayın en parlak hali bu’diyet: uzaklık cihet: yön cilve: yansıma, akis (bk. c-l-y) cüz’î: küçük, az (bk. c-z-e) elvan: renkler fehm: anlayış haddinden tecavüz etmek: çizgiyi aşmak, ileri gitmek hakikat: gerçek, doğru (bk. ḥ-ḳ-ḳ) hicab: perde inbisat etme: genişleme, yayılma kamer: ay
kurbiyet-i İlâhiye: Allah’a yakınlık (bk. e-l-h) küre-i arz: yerküre, dünya mânen: mânevî olarak (bk. a-n-y)mazhar: yansıma ve görünme yeri (bk. ẓ-h-r) meratib-i külliyet: büyük mertebeler (bk. k-l-l) mertebe-i aslî: asıl mertebe Mirac: Peygamberimizin Allah’ın huzuruna yükselişi ve bütün kâinat âlemlerini gezdiği yolculuk (bk. a-r-c)
mukabil: karşılık mukayyet: kayıtlı, sınırlı nefs-i pürvesvas: çok vesveseli nefis (bk. n-f-s) nevi: çeşit nihayet: son sırr-ı gâmız: anlaşılması zor mesele şua: ışık, parıltı taife: topluluk takrip: yakınlaştırma tecellî: görünüm, yansıma (bk. c-l-y) tecerrüd: soyutlanma, sıyrılma varid olan: söylenen
Öyle de, o Celîl-i Pürkemâl, o Cemîl-i Bîmisâl, o Vâcibü’l-Vücud, o Mûcid-i Küll-i Mevcud, o Şems-i Sermed, o Sultan-ı Ezel ve Ebed, sana senden yakındır. Sen Ondan nihayetsiz uzaksın. Kuvvetin varsa, temsildeki dekaiki tatbik et.
Saniyen: Meselâ,
وَلِلّٰهِ الْمَثَلُ اْلاَعْلٰى 1
bir padişahın çok isimleri içinde Kumandan ismi çok mütedahil dairelerde tezahür eder. Serasker daire-i külliyesinden tut, müşiriyet ve ferikiyet, ta yüzbaşı, ta onbaşıya kadar, geniş ve dar, küllî ve cüz’î dairelerde de zuhur ve tecellîsi vardır. Şimdi, bir nefer, hizmet-i askeriyesinde, onbaşı makamında tezahür eden cüz’î kumandanlık noktasını merci tutar, kumandan-ı âzamına şu cüz’î cilve-i ismiyle temas eder ve münasebettar olur. Eğer asıl ismiyle temas etmek, ona o ünvanla görüşmek istese, onbaşılıktan ta serasker mertebe-i külliyesine çıkmak lâzım gelir.
Demek padişah, o nefere ismiyle, hükmüyle, kanunuyla ve ilmiyle, telefonuyla ve tedbiriyle ve—eğer o padişah, evliya-i abdaliyeden nuranî olsa—bizzat huzuruyla gayet yakındır. Hiçbir şey mâni olup hâil olamaz. Halbuki o nefer gayet uzaktır. Binler mertebeler hâil, binler hicaplar fâsıldır. Fakat bazan merhamet eder; hilâf-ı âdet, bir neferi huzuruna alır, lütf una mazhar eder.
Öyle de, emr-i كُنْ فَيَكُونُ 2 ‘a mâlik, güneşler ve yıldızlar emirber nefer hükmünde olan Zât-ı Zülcelâl, herşeye herşeyden daha ziyade yakın olduğu halde, herşey Ondan nihayetsiz uzaktır. Onun huzur-u kibriyâsına perdesiz girmek istenilse, zulmanî ve nuranî, yani maddî ve ekvânî ve esmâî ve sıfâtî yetmiş binler hicaptan geçmek, her ismin binler hususî ve küllî derecât-ı tecellîsinden çıkmak, gayet yüksek tabakat-ı sıfâtında mürur edip ta İsm-i Âzamına mazhar olan
Dipnot-1
“En yüce misaller Allah içindir.” Nahl Sûresi, 16:60.
Dipnot-2
“(Cenâb-ı Hak) Birşeyin olmasını murad ettiği zaman, Onun işi sadece ‘Ol’ demektir; o da oluverir.” Yâsin Sûresi, 36:82.
Celîl-i Pürkemâl: sonsuz kemâl ve haşmet sahibi Allah (bk. c-l-l; k-m-l) Cemîl-i Bîmisâl: benzersiz güzellik sahibi Allah (bk. c-m-l; m-s̱-l) cilve-i isim: ismin cilvesi, görüntüsü (bk. c-l-y; s-m-v) cüz’î: küçük, dar (bk. c-z-e) daire-i külliye: büyük ve geniş daire (bk. k-l-l) dekaik: incelikler derecât-ı tecellî: yansıma dereceleri (bk. c-l-y) ekvânî: varlıklarla ilgili (bk. k-v-n) emirber nefer: emre hazır asker esmâî: isimlerlehhhhh ilgili (bk. s-m-v) evliya-i abdaliye: bir anda birkaç yerde görülebilen veliler (bk. v-l-y) fâsıl: ara, ayırıcı ferikiyet: generallik hâil: engel hicap: perde hilâf-ı âdet: kuraldışı olarak hizmet-i askeriye: askerlik hizmeti huzur-u kibriyâ: sonsuz büyüklük sahibi Allah’ın huzuru (bk. ḥ-ḍ-r; k-b-r)
İsm-i Âzam: Cenab-ı Hakkın binbir isminden en büyük ve mânâca diğer isimleri kuşatmış olanı (bk. s-m-v; a-z-m) küllî: büyük, kapsamlı (bk. k-l-l) kumandan-ı âzam: en büyük kumandan (bk. a-ẓ-m) lütuf: iyilik, ikram, bağış (bk. l-ṭ-f) mâlik: sahip (bk. m-l-k) mazhar: sahip olma, erişme (bk. ẓ-h-r) merci: kaynak, başvurulacak yer mertebe-i külliye: büyük ve kapsamlı mertebe (bk. k-l-l) Mûcid-i Küll-i Mevcud: bütün varlıkları yoktan var eden Allah (bk. v-c-d; k-l-l) mürur etme: geçme müşiriyet: mareşallik mütedahil: birbiri içinde nefer: asker, er nuranî: nurlu, parlak (bk. n-v-r) saniyen: ikinci olarak Şems-i Sermed: Sonsuz Güneş; bu tâbir herşeyi nurlandıran Allah için bir benzetme olarak kullanılır
serasker: ordu komutanı sıfâtî: sıfatlarla ilgili (bk. v-ṣ-f) Sultan-ı Ezel ve Ebed: başlangıç ve sonu olmaksızın, hüküm ve saltanatı ezelden ebede devam eden Sultan, Allah (bk. s-l-ṭ; e-z-l; e-b-d) tabakat-ı sıfât: sıfat tabakaları (bk. v-ṣ-f) tecelli: yansıma, görünme (bk. c-l-y) tedbir: idare etme (bk. d-b-r) temsil: kıyaslama tarzında benzetme, analoji (bk. m-s̱-l) tezahür: görünme (bk. ẓ-h-r) Vâcibü’l-Vücud: varlığı zorunlu olan ve var olmak için hiçbir sebebe ihtiyacı olmayan Allah (bk. v-c-b; v-c-d) Zât-ı Zülcelâl: sonsuz haşmet sahibi Zât, Allah (bk. ẕü; c-l-l) ziyade: çok, fazla zuhur: görünme (bk. ẓ-h-r) zulmanî: karanlık (bk. ẓ-l-m)
Arş-ı Âzamına uruc etmek, eğer cezb ve lütfu olmazsa binler seneler çalışmak ve sülûk etmek lâzım gelir. Meselâ, sen Ona Hâlık ismiyle yanaşmak istersen, senin Hâlıkın hususiyetiyle, sonra bütün insanların Hâlıkı cihetiyle, sonra bütün zîhayatların Hâlıkı ünvanıyla, sonra bütün mevcudatın Hâlıkı ismiyle münasebettarlık lâzım gelir. Yoksa zıllde kalırsın, yalnız cüz’î bir cilveyi bulursun.
Bir ihtar: Temsildeki padişah, aczi için, kumandanlık isminin meratibinde müşir ve ferik gibi vasıtalar koymuştur. Fakat بِيَدِهِ مَلَكُوتُ كُلِّ شَىْءٍ 1 olan Kadîr-i Mutlak, vasıtalardan müstağnidir. Vasıtalar sırf zahirîdirler. Perde-i izzet ve azamettirler. Ubûdiyet ve hayret ve acz ve iftikar içinde saltanat-ı Rububiyetine dellâldırlar, temâşâgerdirler. Muîni değiller; şerik-i saltanat-ı Rububiyet olamazlar.
Dipnot-1
“Herşeyin hüküm ve tasarrufu Onun elindedir.” Yâsin Sûresi, 36:83.
acz: âcizlik, güçsüzlük (bk. a-c-z) Allahu ekber: Allah en büyüktür (bk. k-b-r) Arş-ı Âzam: Cenab-ı Allah’ın sınırsız egemenliğinin ve yüceliğinin tecelli ettiği yer (bk. a-r-ş; a-z-m) cezb: çekmecilve: yansıma, görünüş (bk. c-l-y) cüz’î: küçük, az (bk. c-z-e) cüz’iyat: küçüklük ve ferdî şeyler (bk. c-z-e) dellâl: ilan edici, duyurucu devâir-i külliye: geniş ve kapsamlı daireler (bk. k-l-l) ferik: general hakikat: gerçek, doğru (bk. ḥ-ḳ-ḳ) Hâlık: yaratıcı, herşeyi yaratan Allah (bk. ḫ-l-ḳ) harekât-ı salâtiye: namazın hareketleri (bk. ṣ-l-v) hususiyet: özellik huzur-u şahane: padişahın huzuru (bk. ḥ-ḍ-r) iftikar: fakirliğini gösterme (bk. f-ḳ-r) ihtar: hatırlatma, ikaz Kadîr-i Mutlak: sınırsız güç ve kudret sahibi Allah (bk. ḳ-d-r; ṭ-l-ḳ) kat’-ı meratip: mertebeleri aşma kayd-ı maddiyat: maddi kayıt, bağ
küllî: büyük, kapsamlı (bk. k-l-l) lütuf: iyilik, ikram, bağış (bk. l-ṭ-f) Mâbûd-u Cemîl-i Zülcelâl: sonsuz haşmet ve güzellik sahibi, kendisine ibadet edilen Allah (bk. a-b-d; c-m-l; ẕü; c-l-l) mahz-ı lütuf: ikram ve iyiliğin tâ kendisi (bk. l-ṭ-f) mahz-ı rahmet: rahmetin tâ kendisi (bk. r-ḥ-m) mazhariyet-i azîme: büyük mazhariyet, nailiyet (bk. ẓ-h-r; a-z-m) meratib: mertebeler, dereceler mertebe-i külliye-i ubûdiyet: Allah’a kulluğun büyük ve kapsamlı mertebesi (bk. k-l-l; a-b-d) mevcudat: varlıklar (bk. v-c-d) mirac: yükseliş, Allah’ın huzuruna çıkma (bk. a-r-c) muîn: yardımcı münasebettar: ilişkili, bağlantılı (bk. n-s-b) müşerref: şereflenme müşir: mareşal müstağni: ihtiyacı olmama (bk. ğ-n-y) nefer: asker, er nisbet: oran (bk. n-s-b) perde-i izzet ve azamet: izzet ve büyüklüğün önündeki perde (bk. a-z-z; a-ẓ-m)
sabık: önceki saltanat-ı Rububiyet: Allah’ın herbir varlığa yaratılış gayelerine ulaşmaları için muhtaç olduğu şeyleri vermesi, onları terbiye edip idaresi ve egemenliği altında bulundurması (bk. s-l-ṭ; r-b-b) şerik-i saltanat-ı Rububiyet: Cenab-ı Hakkın Rablık saltanatına ortak (bk. s-l-ṭ; r-b-b) sülûk etmek: yol almak tecerrüd: sıyrılma temâşâger: seyirci temsil: kıyaslama tarzında benzetme, analoji (bk. m-s̱-l) terakkiyat-ı mâneviye: mânevî ilerleme, yükselme (bk. a-n-y) ubûdiyet: kulluk (bk. a-b-d) uruc etmek: yükselmek (bk. a-r-c) zahirî: görünürde (bk. ẓ-h-r) Zât-ı Celîl-i Zülcemâl: sonsuz güzellik ve haşmet sahibi Zât, Allah (bk. c-l-l; ẕü; c-m-l) zîhayat: canlı (bk. ẕî; ḥ-y-y)zıll: gölge
KAYNAKLAR
Risale-i Nur Külliyatı, Sözler, On Altıncı Söz, Üçüncü Şua, Söz Basım Yayın Ltd. Şti., Mart 2012, İstanbul.
Üstad Bediüzzaman Said Nursi’nin Risale-i Nur Külliyatı’ından; Sözler, Mektubat, Lem’alar, Şuâlar gibi kitaplarından alınarak her hafta Cumartesi günü Cumartesi Dersleri adı altında yapılan ve YouTube’da yüklenen dersler yer almaktadır.
Ayrıca; http://www.erisale.com/#home adresinde yer alan Risalelerin ekran kaydı yapılmakta ve sitemizde ilgili dersin bulunduğu sayfaya metinler ve sözlük konulmaktadır.
Dersler en son yapılan derslere göre sıralanmaktadır.
[2:35] Och Vi sade: “Adam! Tag, du och din hustru, er boning i denna lustgård och ät som ni har lust till av dess [frukter]; men närma er inte detta träd; då kan ni hemfalla åt synd!”
[2:36]Men Djävulen kom dem att överträda detta [förbud] och orsakade så deras fall. Och Vi sade: “Bort, alla, härifrån! Fiender skall ni vara inbördes! Under en tid skall ni ha er boning och ert uppehälle på jorden.”
[2:37][Sedan] nåddes Adam av ord från sin Herre och Han tog emot [Adams] ånger – Han är Den som går den ångerfulle till mötes, den Barmhärtige.
[4:1]MÄNNISKOR! Frukta er Herre som har skapat er av en enda varelse och av denna har skapat dess make och låtit dessa två [föröka sig] och sprida sig [över jorden] i väldiga skaror av män och kvinnor. Frukta Gud, i vars namn ni innerligt och enträget ber varandra [om hjälp], och [visa aktning för] de nära släktskapsbanden. Gud vakar över er.
[7:19][Till Adam sade Gud]: “Adam! Lev nu, du och din hustru, i denna lustgård och ät vad ni önskar [av dess frukter]. Men kom inte nära detta träd! Annars kan ni råka i synd.”
[7:20]Men genom listiga antydningar lät Djävulen dem förstå något som de hade varit omedvetna om, nämligen att de var nakna. Och han sade till dem: “Er Herre har förbjudit er [att komma nära] detta träd just för att hindra er att bli änglar eller [sådana] väsen som lever för evigt.”
[7:21]Och han svor och bedyrade för dem: “Jag är er gode rådgivare [som vill ert väl]!”
[7:22]Så bedrog han dem med sitt listiga tal. Och när de hade smakat av trädets [frukt] blev de medvetna om sin nakenhet och försökte skyla sig med blad från lustgården som de fäste ihop. Men då kallade deras Herre på dem: “Har Jag inte förbjudit er [att gå nära] detta träd och varnat er att Djävulen är er svurne fiende?”
[7:23]De svarade: “Herre! Vi har gjort oss själva orätt. Om Du inte ger oss Din förlåtelse och förbarmar Dig över oss är vi helt visst [för alltid] förlorade.”
[7:24][Gud] sade: “Ned, alla, [härifrån]! Fiender skall ni vara inbördes. På jorden skall ni under en tid ha er boning och er nödtorftiga försörjning.”
[7:25][Och Han] sade: “Där skall ni leva och där skall ni dö och ur denna [jord] skall ni kallas att stiga fram [på nytt].”
[7:189]DET ÄR Han som har skapat er ur en enda varelse och som av denna skapade dess make, så att [mannen] kan finna ro hos [sin hustru]. När han har slutit henne i sin famn, får hon en lätt börda att bära och hon fortsätter att bära den tills den börjar kännas tung och de anropar Gud, sin Herre: “Om Du skänker oss ett [barn], sunt till kropp och själ, skall vi sannerligen visa tacksamhet!”
[20:116]När Vi befallde änglarna att falla ned på sina ansikten inför Adam lydde de [alla] utom Iblees; han vägrade.
[20:117]Vi sade då: “Adam! Denne är din och din hustrus fiende; [var på din vakt] så att han inte [blir orsak till] er förvisning från lustgården och orsakar er elände.
[20:118]Här skall du aldrig uppleva hunger och aldrig känna dig naken
[20:119]och här skall du aldrig plågas av törst eller av solens hetta.”
[20:120]Men Djävulen viskade till honom och sade: “Adam! Skall jag leda dig till det eviga livets träd och till ett rike som aldrig skall gå under?”
[20:121]Och de åt båda av dess [frukt] och blev på detta sätt medvetna om sin nakenhet och de försökte skyla sig med hopfästade blad från lustgården. Adam bröt [alltså] mot sin Herres befallning och slog in på en förbjuden väg.
[20:122][Efter en tid] utsåg hans Herre honom att [åter] få erfara Hans nåd och tog emot hans ånger och gav honom vägledning.
[20:123][Men i lustgården] sade Han: “Ned härifrån, båda! Ni skall alla, [ni och era efterkommande, ha er boning på jorden och] vara varandras fiender! Men om ni nås av Min vägledning – och ni kommer att nås av den – skall den som följer Min vägledning inte gå vilse och han skall besparas lidande [i det kommande livet].
[20:124]Men den som vänder ryggen åt Mig [och Mina budskap] skall få ett eländigt liv och på Uppståndelsens dag skall Vi låta honom stiga fram blind.”
[66:10]Gud har utpekat Noas hustru och Lots hustru som varnande exempel för dem som framhärdar i att förneka sanningen; deras män var två av Våra rättfärdiga tjänare och de svek dem. Men [männen] kunde inte skydda dem mot Guds [straff] och [på Domens dag] skall de få höra dessa ord: “Gå in i Elden med de [övriga fördömda]!”
[11:69]OCH VÅRA budbärare kom till Abraham med ett glatt budskap. De hälsade honom “Fred!” och han svarade: “Fred [vare med er]!” Och han skyndade sig att bära fram en helstekt kalv.
[11:70]Men när han såg att de inte sträckte sina händer mot födan, blev han rädd [att de hade onda avsikter]. [Men] de sade: “Var inte orolig! Vi har sänts till Lots folk.”
[11:71]Och hans hustru som stod [i närheten] log förnöjt. Då gav Vi henne det glada budskapet om Isaks [födelse] och om Jakob [som skulle födas] efter Isak.
[11:72]Hon sade: “Skall jag, arma kvinna, föda en son, gammal och svag som jag är och min man har uppnått hög ålder? Detta är sannerligen märkligt!”
[11:73][Budbärarna] sade: “Förvånas du över Guds beslut? Guds nåd och välsignelser skall vara med er alla i detta hus! Honom tillhör allt lov och pris!”
[14:35]OCH SE, Abraham [bad till Gud och] sade: “Herre! Gör detta land till en trygg tillflykt och bevara mig och mina söner från att återfalla i avgudadyrkan –
[14:36] hur många människor, Herre, har inte dessa [avgudar] lett vilse! Jag skall därför [bara] räkna den som följer mig i tron till de mina; den som inte lyder mig [får hoppas på Din barmhärtighet], eftersom Du är ständigt förlåtande, barmhärtig.
[14:37] Herre! Jag har låtit några av de mina bosätta sig i en dal, som inte är lämpad för jordbruk, nära Ditt heliga hus, Herre, och där skall de förrätta regelbunden bön. Låt människornas hjärtan fyllas av tillgivenhet för dem [och av längtan att besöka dem] så att de kan få [hjälp av dem till] sin försörjning och därför känna tacksamhet [mot Dig].
[14:38]Herre! Du vet vad vi håller hemligt och vad vi öppet tillkännager – ingenting kan förbli dolt för Gud, vare sig på jorden eller i himlen!
[14:39]Jag lovar och prisar Gud, som på min ålders höst har gett mig Ismael och Isak! Min Herre hör sannerligen [människornas] bön.
[14:40]Herre! Gör mig [stark] så att jag förrättar bönen utan att förtröttas och gör att några bland mina efterkommande [likaså är uthålliga i bönen]! Herre, hör min bön
[14:41]och ge mig, Herre, mig och mina föräldrar och alla troende, Din förlåtelse den Dag då räkenskap skall avläggas!”
[51:24] HAR DU hört berättelsen om Abrahams himmelska gäster?
[51:25] När de kom till honom och hälsade “Fred!”, svarade han: “Fred [vare med er]! Ni är [tydligtvis] främlingar [här]?”
[51:26]Efter ett kort samråd med husfolket kom han ut med en [helstekt] gödkalv;
[51:27]som han satte framför dem och bad dem ta för sig.
[51:28][När han såg att de inte åt] blev han rädd att de [hade ont i sinnet]. Men då sade de: “Du har ingenting att frukta!” – och de gav honom det glada budskapet om en son [som skulle födas åt honom och bli en man] med stor visdom.
[51:29]Då närmade sig hans hustru och slog sig för pannan med ett jämmerrop och utbrast: “En gammal orkeslös och ofruktsam kvinna [som jag]!”
[51:30]De svarade: “Så har din Herre beslutat. Han är den Allvise, den Allvetande!”
[15:56][Abraham] sade: “Vem – utom den som helt har gått vilse – ger upp hoppet om sin Herres nåd?”
[15:57][Och] han fortsatte: “Vilka [andra] ärenden för er hit, ärade budbärare?”
[15:58]De svarade: “Vi är sända till ett folk av obotfärdiga syndare [som skall förintas].
[15:59]Lot och hela hans hus skall dock räddas –
[15:60]utom hans hustru som skall bli kvar – så har Gud beslutat – tillsammans med de övriga.”
[15:61]OCH NÄR de utsända kom till Lot
[15:62]sade han: “Jag känner er inte.”
[15:63]De svarade: “Nej, [vi är Guds utsända och] vi har kommit till dig med det som [dessa människor] aldrig ville tro på;
[15:64]ja, vi har gett dig ett sant besked – var förvissad om att vi säger sanningen.
[15:65]Gå härifrån med din familj i skydd av nattmörkret – gå [själv] sist [för säkerhets skull] och låt ingen se tillbaka – och fortsätt i den riktning som skall anvisas er.”
[15:66]Och Vi uppenbarade för honom detta [Vårt] beslut: “När dagen bryter in, skall alla dessa syndare ha förintats.”
[27:54]OCH [MINNS] Lot, som sade till sitt folk: “Begår ni dessa skamlösa handlingar med öppna ögon?
[27:55]Måste ni gå, upptända av lust, till andra män i stället för till kvinnor? Nej, ni saknar alla begrepp [om rätt och orätt]!”
[27:56] Hans folk gav inget annat svar än att de sade [till varandra]: “Låt oss driva ut Lots anhang ur staden! De är människor som vill hålla sig rena!”
[27:57] Och Vi räddade honom och hela hans hus utom hans hustru, som enligt Vår vilja var en bland dem som stannade kvar;
[27:58] och över dem lät Vi ett regn [av död och förintelse] falla – Ett olycksbringande regn, det som faller över dem som har varnats [förgäves]!
[29:28] OCH [MINNS] att Lot sade till sitt folk: “Ni begår sådana skamlösa handlingar som ingen i världen någonsin begått före er!
[29:29] Ni nalkas ju män, [upptända av lust], och går tvärs emot naturens vägar. Och ni gör det [öppet], när ni samlas till era skamliga sammankomster!” Hans folks enda svar var: “Be då Gud straffa oss, om du talar sanning!”
[29:30] [Då] bad han: “Herre! Hjälp mig mot dem som stör ordningen på jorden och sprider [sådant] sedefördärv!”
[29:31]Och när Våra sändebud kom till Abraham med det glada budskapet [om Isaks födelse], sade de: “Vi skall förinta folket i detta land; de är sannerligen onda människor.”
[29:32][Abraham] sade: “Lot är [bosatt] där” – och de svarade: “Vi vet mycket väl vem som bor där; vi skall helt visst rädda honom och [hela] hans familj med undantag av hans hustru, som skall vara bland dem som blir kvar.”
[29:33]Och när Våra sändebud kom till Lot såg han att han inte hade möjlighet att skydda dem och blev bedrövad; men de sade: “Var inte bekymrad och sörj inte! Vi skall rädda dig och de dina utom din hustru, som är bland dem som skall bli kvar.
[29:34]Vi är utsända [för att låta] ett straff från ovan [drabba] folket i detta land på grund av deras synd och deras trots.”
[29:35] Och av [detta straff] har Vi efterlämnat spår som ett tydligt tecken för dem som använder sitt förstånd.
[66:10] Gud har utpekat Noas hustru och Lots hustru som varnande exempel för dem som framhärdar i att förneka sanningen; deras män var två av Våra rättfärdiga tjänare och de svek dem. Men [männen] kunde inte skydda dem mot Guds [straff] och [på Domens dag] skall de få höra dessa ord: “Gå in i Elden med de [övriga fördömda]!”
[12:19] OCH EN karavan kom och sände ut sin vattenhämtare; och just som han skulle sänka sitt ämbar i brunnen [fick han se Josef och] utropade: “Vilken överraskning! Här står en yngling [livs levande]!” Och de gömde honom bland varorna [i hopp om att kunna sälja honom] – och Gud visste vad de gjorde.
[12:20] Och de sålde honom för en obetydlig summa, några få silvermynt – så litet värde satte de på honom!
[12:21] Och mannen från Egypten, som köpte honom, sade till sin hustru: “Behandla honom väl – som en gäst! Vi kan [en dag] få nytta av honom; men vi skulle också kunna uppta honom som vår son.” Så gav Vi Josef en fast punkt på jorden; Vi ville nämligen låta honom få en djupare förståelse av innebörden i det som sker. Gud genomför [alltid] Sin vilja, men om detta är de flesta okunniga.
[12:22] Och när han hade nått mogen ålder skänkte Vi honom visdom och kunskap [i andliga ting]; så belönar Vi dem som gör det goda och det rätta.
[12:23] Men [det hände sig att] kvinnan, i vars hus han bodde, försökte förföra honom; hon reglade dörrarna och sade: “Kom nu till mig!” [Josef] svarade: “Gud är mitt fäste! Min husbonde har behandlat mig väl och den som begår sådan orätt kommer att råka illa ut!”
[12:24] Hon hade fattat begär till honom och även han kände begär till henne; om han inte hade sett ett tecken från sin Herre [kunde han ha gett efter för frestelsen]. – Vi ville hålla allt ont och all skamlöshet borta från honom eftersom han var en av Våra sant hängivna tjänare.
[12:25] Och båda sprang mot dörren. Hon [grep tag i] hans skjorta bakifrån och rev itu den; men i dörren mötte de hennes man. Hon sade: “Hur skall den lönas som hade onda avsikter mot din hustrus [dygd] om inte med fängelse eller med ett plågsamt straff?”
[12:26] [Josef] sade: “Det var hon som ville förföra mig!” Då sade en [man] som hörde till huset och som var i närheten: “Om hans skjorta har rivits sönder framifrån har hon talat sanning och han har ljugit,
[12:27] men om skjortan har rivits sönder bakifrån, då har hon ljugit och han har talat sanning.”
[12:28] Och när [hennes man] såg att [Josefs] skjorta hade rivits itu bakifrån utbrast han: “Här ser vi kvinnans list! Kvinnor, er list är i sanning stor!”
[12:29] – [Och till Josef:] “Låt nu detta vara glömt!” Och [vänd till hustrun, sade han]: “Be om förlåtelse för din synd, för du har begått ett allvarligt felsteg!”
[12:30] OCH STADENS kvinnor [skvallrade om detta och] sade: “Hustrun till denne högt uppsatte man vill förföra sin unge slav; hon brinner av kärlek till honom och har helt förlorat förståndet!”
[12:31] Och när hon fick veta vad deras elaka tungor sladdrade skickade hon bud till dem [med inbjudan] till en festmåltid som hon lät laga till åt dem. Hon gav var och en av dem en kniv [och till Josef] sade hon: “Kom ut [och visa dig] för dem!” Och när kvinnorna fick se honom häpnade de över hans [skönhet]; och [deras förvirring var så stor att] deras knivar slant och de skar sig i händerna. Och de utbrast: “Måtte Gud förlåta oss! Detta är ingen vanlig dödlig man – han kan inte vara annat än en ängel [från ovan]!”
[12:32] [Då] sade hon: “Här ser ni nu den för vars skull ni har förtalat mig. Ja, jag försökte förföra honom, men han motstod frestelsen. Men om han nu inte gör vad jag befaller honom skall han minsann kastas i fängelse och han skall få dela de föraktades och förödmjukades lott!”
[12:33] [Josef] bad: “Herre! Hellre går jag i fängelse än jag gör det som dessa [kvinnor] vill locka mig att göra; men om Du inte befriar mig ur deras snaror kan det hända att jag ger efter för dem och blir en av dem som inte vet [vad rätt och orätt är].”
[12:34] Och hans Herre bönhörde honom och befriade honom ur deras snaror. – Han är Den som hör allt, vet allt.
[12:35] Därefter, trots att de hade sett alla bevis [för Josefs oskuld], ansåg de [ändå] bäst att för en tid sätta honom i fängelse.
[12:47][Josef] svarade: “Ni skall så som ni brukar under sju år men lämna allt det ni skördar otröskat utom en mindre mängd, som ni använder till föda.
[12:48]Efter dessa [goda år] kommer sedan sju svåra [år], som kommer att sluka vad ni med tanke på dessa [år] lagt upp [i förråd, allt] utom en liten mängd av det som ni sparar [till utsäde].
[12:49]Efter dessa [svåra år] kommer sedan ett år då folket välsignas med regn [och rika skördar] och då druv- och oljepressarna skall arbeta [på nytt].”
[12:50][När kungen hörde vad Josef sagt] befallde han: “För honom till mig!” Men då budbäraren kom till honom sade han: “Gå tillbaka till din herre och fråga honom om kvinnorna som skar sig i händerna. [Ingen utom] Gud, min Herre, har kännedom om deras onda anslag [mot mig].”
[12:51][Kungen sände efter kvinnorna och] frågade dem: “Vad hade ni i sikte när ni försökte förföra Josef?” De svarade: “Måtte Gud förlåta oss! Det fanns ingenting ont i honom.” [Då] sade den högt uppsatte mannens hustru: “Nu har det verkliga förhållandet kommit i dagen! Det var jag som försökte förföra honom och han har sagt sanningen.”
[12:52][När Josef hörde vad som hänt sade han: “Jag har begärt] detta för att [min husbonde] skulle få veta att jag inte har bedragit honom bakom hans rygg och att Gud inte vägleder förrädare som gillrar fällor.
[12:53]Jag påstår inte att jag är utan skuld – [något i] människans inre driver henne mot det onda, [och ingen går fri från detta] utom den som min Herre i Sin nåd förbarmar sig över. Min Herre är ständigt förlåtande, barmhärtig!”
[20:39] ‘Lägg honom i en kista och sätt ut den i floden; floden skall föra [kistan] till stranden och en som är Min fiende och hans fiende skall [finna honom och] ta sig an honom.’ Och Jag omgav dig med Min kärlek och du växte upp under Mina ögon..
[20:40] Och då gick din syster [till Farao palats] och sade: ‘Skall jag visa er till [en kvinna] som kan ta hand om honom [och amma honom]?’ Så gav Vi dig tillbaka till din moder, så att hennes ögon fick glädjas och hon glömde sin sorg.[När du hade nått vuxen ålder] dödade du en man. Vi befriade dig från ångesten [över detta] men prövade dig med [andra svåra] prövningar. Därpå vistades du flera år hos folket i Madyan; och nu, Moses, har du enligt Mitt beslut kommit [till Vårt möte];
[28:7]Och Vi ingav Moses moder: “Amma honom, men när du tror att hans liv är i fara, sätt då ut honom i [Nilen]. Oroa dig inte och sörj inte; Vi skall låta honom återvända till dig och Vi skall göra honom till en av [Våra] budbärare!”
[28:8]Och [en som hörde till] Faraos hus fann honom och tog upp honom – [Vi hade nämligen bestämt att] han skulle bli deras fiende och [orsaka] dem sorg; Farao, Haman och deras män var djupt ogudaktiga människor.
[28:9]Faraos hustru sade: “[Barnet kan bli] till glädje för mig och för dig. Låt ingen döda det! Han kan vara oss till nytta, ja, vi kan uppta honom som vår son!” Men de anade inte [vad framtiden bar i sitt sköte].
[28:10] Och Moses moder kände en gnagande tomhet i sitt hjärta och hon skulle säkert ha röjt vem han var om Vi inte hade gett henne kraft [att utstå prövningen] och stärkt henne i tron.
[28:11]Hon sade till hans syster: “Följ efter honom!” Och hon [följde efter honom och] såg på avstånd vad som hände honom utan att de märkte [henne].
[28:12]Och Vi lät honom från första stund vägra att dia en amma och då sade [systern]: “Skall jag visa er till en familj som kan ta hand om honom för er räkning och ge honom kärlek och god vård?”
[28:13]Så gav Vi honom tillbaka till hans moder, så att hennes ögon fick glädjas och hon kunde glömma sin sorg och för att hon skulle veta att Guds löfte är sanning – [vilket] de flesta inte vet.
[20:9] HAR DU [Muhammad] hört berättelsen om Moses?
[20:10] Han hade sett en eld [på avstånd] och sade till de sina: “Stanna här! Jag har upptäckt en eld; kanske kan jag hämta en fackla åt er därifrån eller råka [någon] vid elden som visar oss vägen.”
[20:11] Men när han närmade sig kallade en röst på honom: “Moses!
[20:12] Jag är din Herre! Tag av dina sandaler; du står nämligen i den heliga dalen Tuwa.
[27:7] [MINNS] att Moses sade till de sina [i öknen]: “Jag ser en eld i fjärran. Där kan jag kanske få upplysning [om vägen] eller hämta några glödande kol, så att ni kan värma er.”
[27:8] Men när han närmade sig Elden [hörde han en röst som] ropade: “Välsignade är de som står intill elden och de som befinner sig i dess närhet! Stor är Gud, världarnas Herre, i Sin härlighet!”
[27:9] [Och Gud talade till Moses och sade:] “Moses! Jag är Gud, den Allsmäktige, den Vise!”
[28:23] OCH NÄR han anlände till Madyans brunnar, fann han en hel hop män som vattnade [sina hjordar] och, ett stycke därifrån, två kvinnor som höll tillbaka [sina djur från vattenstället]. Han frågade [dem]: “Är det något som bekymrar er?” De svarade: “Innan vi kan vattna [våra djur] måste vi vänta till dess herdarna driver hem [sina hjordar]; vår fader är en gammal man.”
[28:24] Och han vattnade [deras djur] åt dem. Därefter drog han sig undan till en skuggig plats [för att be] och han sade: “Herre! Jag är i stort behov av vad det än är av [Ditt] goda, som Du vill ge mig!”
[28:25] Strax därpå kom en av de två [unga kvinnorna] emot honom med skygga steg och sade: “Min fader ber dig komma till oss; han vill ge dig en belöning för att du vattnade [våra djur] åt oss.” Och när [Moses] kom och berättade [sin] historia [för fadern], sade denne: “Oroa dig inte! Du har nu kommit ifrån dessa orättfärdiga människor.”
[28:26] En av de två [döttrarna] sade: “Fader! Låt honom arbeta för dig; du kan inte få en bättre man [än han]; han är både stark och pålitlig.”
[28:27] [En dag] sade [fadern]: “Jag vill ge dig en av mina döttrar till hustru, på villkor att du stannar i min tjänst i åtta år; men om du önskar får du gärna stanna tio år. Jag skall inte göra svårigheter för dig. Om Gud vill, skall du finna en hederlig, rättsinnig man i mig.”
[28:28] [Moses] svarade: “Det får bli så [som du har sagt] mellan mig och dig! Låt ingen ovänskap uppstå mellan oss, vare sig jag stannar den kortare eller den längre tiden! Gud skall vaka över [att vi fullföljer] vår överenskommelse!”
[28:29] OCH NÄR Moses hade fullgjort sitt åtagande begav han sig i väg med sin familj. [En dag] såg han på avstånd en eld på sluttningen av berget Sinai och sade till de sina: “Stanna här! Jag ser en eld; där kan jag kanske hämta en upplysning för oss eller några glödande kol, så att ni kan värma er.”
[28:30] Men när han närmade sig [elden] hördes en röst från högra sidan av dalen ur ett träd, som stod på välsignad mark: “Moses! Jag är Gud, världarnas Herre!”
[28:9] Faraos hustru sade: “[Barnet kan bli] till glädje för mig och för dig. Låt ingen döda det! Han kan vara oss till nytta, ja, vi kan uppta honom som vår son!” Men de anade inte [vad framtiden bar i sitt sköte].
[66:11] Och som ett [efterföljansvärt] exempel för de troende har Gud framhållit Faraos hustru, som bad: “Herre! Bygg en boning åt mig i paradiset i Din närhet och skydda mig mot Farao och allt [det onda] han har gjort och skydda mig mot alla dem som ständigt begår orätt!”
[27:15]OCH VI gav David och Salomo kunskap [om många ting]. Och de sade: “Låt oss lova och prisa Gud, som har skänkt oss Sin nåd i rikare mått än andra troende [Guds] tjänare!”
[27:16]Och Salomo ärvde Davids [profetiska visdom]. Och han sade: “[Hör på,] alla! Vi har fått lära oss förstå fåglarnas språk och något av allt [gott i denna värld] har kommit oss till del – sannerligen ett tydligt tecken på [Guds] nåd!”
[27:17][En dag] lät Salomo sina arméer av osynliga väsen, människor och fåglar samlas och han formerade dem [till marsch och de marscherade]
[27:18]till dess de kom till Myrornas dal. [Då] hördes en myra ropa: “Myror! Skynda er in i era bostäder så att inte Salomo och hans soldater trampar ihjäl er utan att de [ens] märker det!”
[27:19] Salomo log glatt åt myrans ord och han [bad till Gud och] sade: “Herre! Låt min tacksamhet för Dina välgärningar mot mig och mot mina föräldrar förbli levande, och hjälp mig att leva rättskaffens så att Du kan se [på mina handlingar] med välbehag, och gör mig av nåd till en av Dina rättfärdiga tjänare!”
[27:20] Och [en dag] då han mönstrade sina fåglar sade han: “Varför ser jag inte härfågeln? Är det möjligt att den inte är här
[27:21] Jag skall minsann straffa den strängt, nej, jag skall döda den, om den inte kan ge mig ett gott skäl [för sin frånvaro]!”
[27:22] [Härfågeln] blev inte [borta] länge och [när den återkom] sade den: “Jag har fått veta något som du inte vet: jag har med mig säkra underrättelser till dig från sabéernas land.
[27:23] Jag har fått se att en kvinna härskar över dem; hon har fått allt [av denna världens goda] och hennes tron är en mäktig och lysande [tron].
[27:24] Och jag har fått se hur hon och hennes folk tillber solen i stället för Gud; Djävulen har nämligen utmålat deras handlingar för dem i ett förskönande ljus och han har spärrat vägen för dem och de är helt utan vägledning.
[27:25] [Han har intalat dem] att de inte skall falla ned i tillbedjan inför Gud, som uppenbarar det som är dolt i himlarna och på jorden och som vet allt det ni håller hemligt och det ni öppet tillkännager;
[27:26] Gud, ingen gudom finns utom Han – Herren till härlighetens och allmaktens tron.”
[27:27] [Salomo] sade: “Vi skall se om du har talat sanning eller om du är en lögnare.
[27:28] Flyg med detta brev från mig och kasta ned det till dem; håll dig sedan på avstånd från dem, till dess du ser vad deras svar blir.”
[27:29] [När drottningen läst brevet] sade hon: “Aktade rådgivare! Jag har tagit emot ett brev hållet i högstämda ordalag.
[27:30] Det är från Salomo [som säger:] ‘I Guds den Nåderikes, den Barmhärtiges namn!
[27:31] Uppres er inte i högmod mot mig; kom i stället till mig beredda att underkasta er!’”
[27:32] [Drottningen fortsatte:] “Aktade rådgivare! Låt mig höra er uppfattning i denna sak som jag har att ta ställning till; jag har aldrig avgjort en fråga utan att ha inhämtat ert råd.”
[27:33] De svarade: “Vår militära styrka är avsevärd och våra män har stort mod, men avgörandet ligger hos dig. Tillkännage därför din vilja, när du har tagit saken under övervägande.”
[27:34] Hon sade: “När kungar erövrar ett land, vållar de förstörelse och förödmjukar folkets ledare. Ja, så går de till väga.
[27:35] Men jag vill sända gåvor till [Salomo och hans hov] och avvakta det [svar] som sändebuden för med sig tillbaka.”
[27:36] Och när [sändebudet] kom till Salomo, sade denne: “Vill ni lägga rikedom till mina rikedomar, fastän det som Gud har skänkt mig överträffar det Han har gett er. Men sola er själva i glansen av er gåva!
[27:37] Återvänd nu till dem [som har sänt dig med detta svar:] “Vi ska sannerligen komma mot dem med styrkor som de inte kan stå emot, och Vi skall driva dem ut ur [deras land], förnedrade och förödmjukade!”
[27:38] [NÄR SALOMO hörde att drottningen avsåg att besöka honom] sade han till [sitt råd]: [”Ärade rådsmedlemmar!] Vem av er kan föra hennes tron till mig innan hon anländer med sitt följe för att tillkännage sin underkastelse?”
[27:39] En listig demon bland de osynliga väsendena sade: “Jag skall hämta den åt dig innan du reser dig från din plats. Jag har styrka nog för detta [uppdrag] och du kan lita på mig!”
[27:40] Den som hade kunskap om uppenbarelsen sade då: “Jag skall föra hit den innan din blick återvänder till ditt öga!” Och när [Salomo] såg den stå framför sig sade han: “Detta är en nåd från min Herre; Han vill pröva mig [och låta mig visa] om jag är tacksam eller otacksam. Den tacksamme har [själv] gott av sin tacksamhet och den som är otacksam [vållar inte Gud någon skada]; min Herre är Sig själv nog och Han är den givmilde Givaren.”
[27:41] [Och] Han sade: “Ändra utseendet på hennes tron [något]. Vi får se om hon [trots detta] låter sig ledas [till sanningen] och känner igen sin tron eller inte.”
[27:42]Och när hon kom, tillfrågades hon: “Är det så din tron ser ut?” Hon svarade: “Den [jag ser här] är mycket lik den.” Och [Salomo sade:] “Vi har fått kunskap före henne och vi har underkastat oss Guds vilja.
[27:43]Men [hon har själv kommit fram till sanningen], trots att hon hindrades av det som hon tidigare dyrkade i stället för Gud; hon tillhör ju ett ogudaktigt folk.”
[27:44][Då] man bjöd henne att stiga in på palatsets gård trodde hon att det var [en bassäng med] djupt vatten och blottade benen [för att fästa upp sina kjolar]. [Men Salomo] sade: “Det är en gård belagd med glas.” Hon utbrast: “Herre! Jag har gjort orätt mot mig själv [genom att tillbe solen]! Men nu, tillsammans med Salomo, underkastar jag mig Guds, världarnas Herres, vilja!”
[3:38] Där [i helgedomen] bad Sakarias till Gud: “Herre! Låt mig, som en gåva från Dig, få en [son], sund till kropp och själ! Du bönhör den som ber.”
[3:39] Och änglarna ropade till honom medan han stod i helgedomen, försänkt i bön, och sade: “Gud kungör för dig det glada budskapet om [en son] Johannes, som skall bekräfta ett ord från Gud och [bli] en ledare [för sitt folk], en renlevnadsman och en profet, en av de rättfärdiga.”
[3:40] [Sakarias] sade: “Herre, hur skulle jag kunna få en son? Jag har ju uppnått hög ålder och min hustru är ofruktsam.” [Ängeln] sade: “Så [skall det bli]; Gud gör vad Han vill.”
[3:41] [Sakarias] sade: “Herre! Ge mig ett tecken.” [Ängeln] svarade: “Det tecken [du får är] att du under tre dagar inte skall tala till människor annat än med gester. Och åkalla din Herre utan att förtröttas och prisa Honom morgon och afton.”
[19:2][Detta är] en berättelse om hur din Herre bevisade Sin tjänare Sakarias Sin nåd.
[19:3]När han i en tyst [innerlig] bön bad till sin Herre,
[19:4]sade han: “Herre! Min kropp har blivit svag och mitt huvud har vitnat, men aldrig har Du, Herre, låtit mig gå ohörd ifrån Dig.
[19:5]Jag oroar mig vid tanken på vad mina närmaste och mina medbröder [kan företa sig] när jag är borta. Min hustru har varit ofruktsam. Skänk mig av nåd en [son och] efterföljare,
[19:6]som kan bli min arvinge och arvinge till Jakobs hus; och gör honom sådan att Du finner behag i honom!”
[19:7] [Svaret gavs av änglarna:] ”Hör, Sakarias, det glada budskapet vi ger dig! En son [skall födas åt dig], som skall bära namnet Johannes. ‘Vi har inte gett någon före honom detta namn,’ [säger Gud].”
[19:8] [Sakarias] sade: “Herre! Hur skulle jag kunna få en son, när min hustru är ofruktsam och jag är en skröplig och orkeslös åldring?”
[19:9] [Ängeln] svarade: ”Det skall bli [som jag har sagt]. Din Herre säger: ‘Detta är lätt för Mig; Jag har förut skapat dig ur ingenting!’”
[19:10] [Sakarias] sade: “Herre, ge mig ett tecken!” [Ängeln] svarade: “Det tecken du begär är att du under tre dagar inte skall tala till människor [fastän din tunga är hel].
[19:11] Och han gick ut ur helgedomen till sitt folk och tecknade åt dem att de morgon och afton skulle lovprisa Gud.
[19:12] [När sonen fötts och växt upp, sade Vi:] “Johannes! Håll med kraft fast vid [Vår] Skrift!” – Och Vi skänkte honom visdom [redan] i hans tidiga ungdom
[19:13] och, som Vår särskilda gåva, ett ömt sinne och [viljan till] renhet, och han fruktade Gud
[19:14]och var en god [son] tillgiven sina föräldrar och visade sig aldrig övermodig eller trotsig.
[19:15] [Guds] fred var med honom den dag han föddes och skall vara med honom den dag han dör och den dag då han skall uppväckas från de döda.
[3:33] GUD har utvalt Adam och Noa och Abrahams ätt och `Imrans ätt [och upphöjt dem] över världens alla människor;
[3:34] de stammar [alla] från varandra. Gud hör allt, vet allt.
[3:35] Och `Imrans hustru bad till Gud och sade: “Herre! Jag viger vad jag bär i mitt sköte åt Din tjänst. Tag emot mitt [offer], Du som hör allt, vet allt.
[3:36] Och då hon fött barnet sade hon: “Herre, jag har fött en dotter – fastän Gud noga visste vad hon hade framfött; ett gossebarn är inte som ett flickebarn – och jag har gett henne namnet Maria och jag ber Dig skydda och bevara henne och hennes efterkommande mot Djävulen, den utstötte.”
[3:37] Och hennes Herre tog nådigt emot henne och lät henne växa upp och arta sig väl och uppdrog åt Sakarias att vaka över henne. Var gång Sakarias besökte henne i helgedomen, fann han henne försedd med föda. Och när han frågade henne: “Maria, varifrån har du fått detta?” svarade hon: “Det är från Gud; Gud skänker Sitt goda i överflöd till den Han vill.”
[3:42] [MINNS] änglarnas ord till Maria: “Gud har utvalt dig och renat dig [och upphöjt] dig över alla världens kvinnor!
[3:43] Maria! Förrätta din andakt inför din Herre med ödmjukhet; fall ned på ditt ansikte [inför Honom] och böj ditt huvud tillsammans med dem som böjer sina huvuden [i bön].”
[3:44] Detta hör till de [för dig, Muhammad] okända ting, som Vi [nu] uppenbarar för dig; du var inte med dem när de kastade lott om vem som skulle ha ansvar för Maria; och du var inte med dem när de tvistade [om detta] med varandra.
[3:45]Och änglarna sade: “Maria! Gud tillkännager för dig det glada budskapet om ett ord från Honom [varigenom du skall föda den] vars namn skall vara Kristus Jesus, Marias son, ärad och lovprisad i denna värld och i det kommande livet och en av dem som skall vara i [Guds] närhet.
[3:46]Han skall tala till människorna i vaggan och i mogen ålder och han skall vara en av de rättfärdiga.”
[3:47] Maria sade: ”Herre! Hur skulle jag kunna få en son, då ingen man har rört mig?” [Ängeln] sade: ”Så [skall det bli]; Gud skapar vad Han vill. Om Han vill att något skall vara, säger Han endast till det: ‘Var!’ – och det är.
[3:48] Han skall undervisa din son i Skriften, [skänka honom] visdom och [ge honom] Tora och Evangelium
[3:49] och [sända honom] till israeliterna som Sitt sändebud.” [Och Jesus sade:] “Jag har kommit till er med ett tecken från er Herre. Jag skall forma åt er i lera något som liknar en fågel och jag skall andas på den och med Guds tillåtelse skall den bli en fågel. Och jag skall bota de blinda och de spetälska och med Guds vilja skall jag väcka de döda till liv. Och jag skall säga er vad ni äter och vad ni lägger upp som förråd i era hus. I detta ligger ett tecken för er – om ni är [sanna] troende.
[3:50] Och [jag har kommit] för att bekräfta vad som ännu består av Tora och för att förklara tillåtet något av det som var förbjudet för er. Och jag har kommit till er med ett tecken från er Herre. Frukta därför Gud och följ mig.
[3:51] Gud är min Herre och er Herre; det är därför Honom ni skall dyrka! Detta är en rak väg.”
[3:52] När Jesus märkte deras ovillighet att tro [på honom], sade han: “Vem vill hjälpa mig [att kalla människorna] till Guds väg?” De vitklädda sade: “Vi är Guds medhjälpare! Vi tror på Gud; vittna du att vi har underkastat oss Hans vilja!
[19:16] OCH MINNS [vad] denna Skrift [har att säga om] Maria. Hon drog sig ifrån de sina till ett [avskilt] rum i öster
[19:17] och lät dem förstå att hon ville vara i ostördhet genom [att anbringa] ett förhänge. Och Vi sände till henne Vår ingivelses ängel som uppenbarade sig för henne i en välskapad mans skepnad.
[19:18] Då ropade hon: “Jag ber om den Nåderikes beskydd mot dig! [Kom inte nära mig] om du fruktar Gud!”
[19:19] [Ängeln] sade: ”Jag är ingenting annat än en budbärare från din Herre [med hälsningen:] ‘Jag skall skänka dig en son, ren och rättfärdig.’”
[19:20] Hon sade: “Hur skulle jag, som ingen man har rört, kunna få en son? Jag har aldrig fört ett lösaktigt liv!”
[19:21] [Ängeln] svarade: ”Det skall bli [som jag har sagt]. Din Herre säger: ‘Detta är lätt för Mig och [det sker] för att han skall bli ett tecken för människorna och [en symbol för] Vår nåd. Så har [Vi] beslutat!’”
[19:22] Och hon blev havande och drog sig undan med sin börda till en avlägsen trakt.
[19:23] Och [när hennes tid var inne] drev henne födslovåndorna [att ta stöd] mot en palmstam och hon utbrast: “Ack om jag hade fått dö och överlämnas åt glömskan innan detta [skedde]!”
[19:24] Då [hörde hon någon] som ropade nedifrån [palmens rot]: “Sörj inte! Din Herre har låtit en bäck rinna upp under dina [fötter];
[19:25] och ruska på palmstammen så skall mogna och saftiga dadlar falla ner omkring dig.
[19:26] Ät och drick och var vid gott mod! Och om du skulle bli varse en mänsklig varelse, låt honom då veta att du har avlagt ett löfte till den Nåderike att avhålla dig [från tal], och att du därför i dag inte skall tala till någon människa.”
[19:27] I sinom tid återvände hon till de sina med barnet på armen. Då sade de: “Maria, du har gjort något oerhört!
[19:28] Du Arons syster! Din fader var inte en dålig människa och din moder var inte en lösaktig slampa!”
[19:29] Då pekade hon på barnet. [Men] de svarade: “Hur skulle vi kunna tala till ett spädbarn [som ligger] i sin linda?”
[19:30] [Då talade] han [till dem]: “Jag är Guds tjänare. Han har gett mig uppenbarelsen och kallat mig till profet;
[19:31] Han har välsignat mig, var jag än befinner mig, och befallt mig att så länge jag lever förrätta bönen och ta mig an de fattiga
[19:32] och att älska min moder och visa henne aktning – och Han har inte gjort mig till en eländig tyrann.
[19:33] [Guds] fred var med mig den dag jag föddes och skall vara med mig den dag jag dör och den dag då jag skall uppväckas från de döda.”
[19:34] DETTA ÄR med sanna ord Jesus, Marias son, om vars [natur] de tvistar.
[19:35] Guds [majestät] förbjuder att Han skulle ha en son; stor är Han i Sin härlighet! När Han beslutar att något skall vara, säger Han endast till det: “Var!” – och det är.
[19:36] Och [Jesus själv sade:] “Gud är min Herre och er Herre – Honom skall ni dyrka! Detta är en rak väg.”
[19:37] Men de sekter [som uppstod genom splittringen bland efterföljarna av äldre uppenbarelser] är sinsemellan oense [om Jesus]. Varna dem som förnekade sanningen! En olycksdiger Dag kommer de att få bevittna fruktansvärda ting!
[19:38] Hör deras rop och se [hur de beter sig] när de förs fram inför Oss! Men i dag, i denna värld, är de orättfärdiga uppenbarligen helt [fångna] i sina misstag.
[21:91]OCH [MINNS] henne som bevarade sin jungfrudom. Vi andades in i henne något av Vår ande och Vi gjorde henne och hennes son till ett tecken för alla folk.
[23:50] Och Vi gjorde Marias son och hans moder till ett tecken [för människorna] och förde dem till en plats på en skyddad höjd som erbjöd vila och som vattnades av friska källor.
[66:12] Ännu ett exempel har de i Maria, `Imrans dotter; Hon bevarade sin oskuld och Vi andades in i [hennes kropp] något av Vår ande. Hon trodde på sin Herres ord och på Hans uppenbarelser och hon var en av dem som ödmjukt böjer sig under Hans vilja.
[24:11] Det var en grupp av era egna som spred det illvilliga förtalet. Men anse inte detta som ett ont; nej, det är tvärtom ett gott för er! Var och en av dessa [ryktesspridare] skall stå till svars för sin del i denna synd och den av dem som bär huvudansvaret har ett hårt straff att vänta.
[24:12] Alla troende män och kvinnor borde – då de hör sådant [tal] – tro det bästa om varandra och säga: “Detta är en uppenbar lögn.”
[24:13] Varför [har ni] inte [krävt] fyra vittnen som stöd [för anklagelsen]? – Eftersom de inte hade vittnen är det nu de som inför Gud är lögnare.
[24:14] Om Gud inte visade er godhet och förbarmade sig över er i detta och det kommande livet, skulle förvisso ett hårt straff drabba er för allt [förtal] ni sprider,
[24:15] då ni tar upp på era tungor och för vidare med era munnar sådant som ni inte vet något om; ni anser det vara obetydligheter, men inför Gud är det allvarliga ting.
[24:16] Om ni ändå hade sagt, då ni hörde [ryktet]: “Det är inte rätt av oss att tala om detta. Stor är Du i Din härlighet – detta är avskyvärt förtal!”
[24:17] Gud varnar er för att någonsin återfalla i denna [synd] om ni är [sanna] troende.
[24:18] Gud klargör [Sina] budskap för er. Gud är allvetande, vis.
[24:19] De som gärna ser att skamligt förtal sprids mot de troende har ett plågsamt straff att vänta i denna värld och i det kommande livet. – Gud vet, men ni vet inte [hela sanningen].
[24:20] Ja, [vad vore ni människor] om Gud inte visade er godhet och förbarmade sig över er och inte i Sin barmhärtighet ömmade för er?
[33:6] Profeten är närmare de troende än de är sig själva, och hans hustrur är deras mödrar [i tron]. Men de band som knyter blodsförvanter till varandra är enligt Guds lag fastare än de band av broderskap som nu förenar de troende med dem som har utvandrat, vilket inte hindrar att ni ger era troende bröder och vänner de sedvanliga bevisen på er vänskap. Detta står skrivet i [Guds öppna] bok.
[33:28] PROFET! Säg till dina hustrur: “Om ni längtar efter de glädjeämnen som livet i denna värld [kan erbjuda], kom då [till mig] så skall jag lösa er i godo från det äktenskapliga bandet som ni önskar.
[33:29] Men om ni har sinnet vänt mot Gud och Hans Sändebud och det eviga livets [goda], har Gud en rik belöning i beredskap för dem av er som vill göra det goda och det rätta.”
[33:30] Hustrur till [Vår] Profet! Om någon bland er öppet begår en grovt oanständig handling, har hon ett dubbelt straff att vänta – detta är en lätt sak för Gud.
[33:31] Men den av er som visar ödmjukhet och lydnad för Gud och Hans Sändebud och som lever ett rättskaffens liv skall Vi ge dubbel lön och Vi har sörjt frikostigt för hennes framtida väl.
[33:32] Hustrur till [Vår] Profet! Ni skiljer er från alla andra kvinnor, om ni fruktar Gud. Var inte [för] mjuka och tillmötesgående i ert tal så att den som har ett sjukt hjärta fattar begär [till er], men använd ett artigt och vänligt språk som sig bör.
[33:33] Och stanna i ert hem. Men [om ni måste lämna det] försök inte dra uppmärksamheten till era yttre företräden på det sätt som var vanligt under den hedniska tiden, och förrätta bönen och ge åt de behövande och lyd Gud och Hans Sändebud. Gud vill befria er, ni som står Profeten närmast, från all [jordisk] smuts och göra er renhet fullkomlig.
[33:34] Och bevara i minnet och återge [för andra], vad som läses upp i ert hem av Guds budskap och [Hans] visdom. Gud är den Outgrundlige som genomskådar allt, är underrättad om allt.
[33:35] FÖR DE män och de kvinnor som har underkastat sig Guds vilja, de troende männen och de troende kvinnorna, de män och de kvinnor som visar sann fromhet, de män och de kvinnor som älskar sanningen, de män och de kvinnor som tåligt uthärdar motgång, de män och de kvinnor som visar ödmjukhet, de män och de kvinnor som ger åt de fattiga, de män och de kvinnor som fastar, de män och de kvinnor som lägger band på sin sinnlighet, de män och de kvinnor som alltid har Gud i tankarna – [för dem alla] har Gud i beredskap förlåtelse för deras synder och en rik belöning.
[33:36] Och när en fråga som rör en troende man eller kvinna har avgjorts av Gud och Hans Sändebud, har dessa inte rätt att själva döma i det som rör dem; den som sätter sig upp emot Gud och Hans Sändebud begår ett uppenbart svårt misstag.
[33:37] Minns [Muhammad] vad du sade till honom som Gud visade Sin nåd och som du själv visade stor välvilja: “Behåll din hustru och frukta Gud!” Och av rädsla för människorna gömde du inom dig vad Gud skulle ge till känna, fastän du inte bör frukta någon utom Gud. Men då Zayd skilde sig från henne gav Vi henne som hustru åt dig för att [visa att] ingenting hindrar en troende att ingå äktenskap med sin adoptivsons hustru, sedan bandet mellan dem har upplösts. Guds vilja måste ske.
[33:38] Ingen skuld vilar på Profeten som här handlade så som Gud befallde honom. Så gick Gud till väga mot föregångarna – ja, allas öden formas av Guds beslut –
[33:39] de som [för människorna] förkunnade Guds budskap och som fruktade Honom och inte fruktade någon annan än Gud. Det behövs ingen annan än Gud för att ställa [människorna] till räkenskap.
[33:40] Troende! Muhammad är inte fader till någon av era män. Han är Guds Sändebud och Profetlängdens Sigill. Gud har kunskap om allt.
[33:50] PROFET! Vi har förklarat dem till vilka du har gett deras brudgåvor som dina lagliga hustrur; de som du rättmätigt besitter [av fångar tagna i krig för trons sak] som Gud har tilldelat dig [kan läggas till dem]. Dina kusiner på din faders sida och din moders sida som utvandrade med dig [till Yathrib har du också rätt att ta till hustrur], och den troende kvinna som vill skänka Profeten sin hand, om Profeten anser äktenskapet lämpligt; detta är en rätt som tillkommer dig ensam med uteslutande av [andra] troende – Vi vet vad Vi har föreskrivit för dem vad gäller deras hustrur och dem som de rättmätigt besitter – [detta klargör Vi] för att befria dig från alla bekymmer; Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig.
[33:51] [När det gäller fullgörandet av de äktenskapliga plikterna] får du låta den du vill av [dina hustrur] vänta och den du vill komma till dig, och du gör ingen orätt genom att vända dig till den du vill av dem som du har låtit vänta; på så sätt ökas deras glädje [när de får komma till dig] och minskas deras bedrövelse [när de får vänta] och tillfredsställelsen med vad du ger dem blir större för alla. Gud vet vad ni gömmer i era hjärtan; Gud vet allt och har överseende med era brister.
[33:52] Det är hädanefter inte tillåtet för dig att ta [andra] kvinnor till hustrur eller att låta andra ta [dina nuvarande] hustrurs platser, hur intagen du än kan vara av deras skönhet. [Av andra kvinnor får du] inte [närma dig] någon utöver dem som du rättmätigt besitter. Och Gud vakar över allt.
[33:53] TROENDE! Gå inte in i Profetens hus annat än om ni inbjudits till en måltid och [gå då inte in] förrän vid utsatt tid. Men om ni har inbjudits, stig in [när tiden är inne]. Och ta avsked när måltiden är över och dröj er inte kvar för att samtala i förtrolighet. Det besvärar Profeten, som av finkänslighet [drar sig för att be er gå]. Men Gud drar sig inte för [att säga] sanningen. När ni behöver vända er till [Profetens hustrur] för att be om något, tala då till dem från andra sidan av ett förhänge; detta är bästa sättet för er och för dem att bevara hjärtats renhet. Och företa er ingenting som kunde förarga eller såra Profeten. Och ta inte under några omständigheter [någon av] hans änkor till hustru efter hans död! Inför Gud skulle detta vara en oerhörd handling.
[33:54] Vare sig ni [gör] något öppet eller håller det hemligt, har Gud kännedom om allt.
[33:55] [Profetens hustrur] gör ingenting klandervärt [om de samtalar öppet] med sina fäder eller söner eller bröder eller bröders söner eller systrars söner eller med närstående kvinnor eller dem som de rättmätigt besitter. Men frukta Gud [alla ni kvinnor]! Gud är vittne till allt.
[33:56] Gud och Hans änglar välsignar Profeten; be Gud välsigna honom, ni troende, och hälsa honom med en vördnadsfull hälsning!
[33:57] Gud fördömer dem som smädar och sårar Honom och Hans Sändebud, och Han utestänger dem från Sin nåd i detta liv och i det kommande; Han har ett förnedrande straff i beredskap för dem.
[33:58] Och de som beskyller troende män och troende kvinnor för [handlingar] som de inte har begått, tar på sig ansvaret för grovt förtal och en uppenbar synd.
[33:59] Profet! Säg till dina hustrur och dina döttrar – och till [alla] troende kvinnor – att de [utanför hemmet] noga sveper om sig sina ytterplagg; på så sätt blir de lättare igenkända [som anständiga kvinnor] och undgår att bli ofredade. Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig.
[33:60] OM INTE hycklarna och de som har tvivlets sjuka i sina hjärtan och de som vållar oro i [Profetens] stad genom att sprida ut falska rykten – [om de] inte upphör [med sina förehavanden], skall Vi sannerligen låta dig [Muhammad] gå hårt fram mot dem [och] då kommer de inte länge att förbli dina grannar i [staden].
[33:61] De är utestängda från Guds nåd och de skall gripas, var de än påträffas, och dödas utan förskoning.
[33:62] Så gick Gud till väga mot dem som levde före dig och du skall finna att Guds vägar har förblivit desamma.
[66:1] PROFET! Varför pålägger du [dig själv] – i en önskan att vara dina hustrur till lags – förbud mot det som Gud har förklarat tillåtet för dig? Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig.
[66:2] Gud har tillåtit er att frångå eder [vars innehåll strider mot lag och rätt] och att plikta för detta. Gud är er Beskyddare och Han är den Allvetande, den Allvise.
[66:3] Det hände att Profeten i förtroende berättade något för en av sina hustrur och hon förde det vidare; när Gud lät honom veta detta nämnde han något om det [till andra] men undanhöll [en del]. Då han sade det till henne frågade hon: “Vem har låtit dig veta det?” – och han svarade: “Han som vet allt, är underrättad om allt, har låtit mig veta det.”
[66:4] [Det är bäst för er båda] att ni vänder åter till Gud i ånger över [ert handlingssätt], eftersom era hjärtan har avvikit [från pliktens väg]! Om ni gör gemensam sak mot honom [bör ni veta att] Gud är hans Beskyddare och att därför också Gabriel och de främsta bland de troende och [alla] änglar står vid hans sida.
[66:5] Om [Profeten] skulle förskjuta er skänker honom kanske hans Herre bättre hustrur än ni – kvinnor som underkastar sig Guds vilja, sanna troende, ödmjuka inför Gud, som ångrar [sina synder] och troget tillber sin Herre, och som ständigt går [Guds ärenden] – förut gifta eller ungmör.
[66:6] TROENDE! För er egen skull och för deras som står er nära bör ni frukta den Eld som har människor och stenar till bränsle, och som mäktiga och stränga änglar [vakar över, änglar] som aldrig brister i lydnad för Gud, vad Han än befaller dem, och som utför allt som åläggs dem.
[58:1] GUD har helt visst hört hennes ord, hon som vädjar till dig i [tvisten med] sin man och som bönfaller Gud om hjälp. Och Gud hör vad ni båda har haft att anföra – Gud är Den som hör allt, ser allt.
[58:2] De av er som [hädanefter vill] förskjuta sina hustrur [bör inse att de] inte är deras mödrar; deras mödrar är de som födde dem och inga andra. Orden [som yttras enligt denna sed] strider mot rim och reson och är en klar lögn. Men Gud utplånar och förlåter mycken synd.
[58:3] De som på detta sätt förskjuter sin hustru men tar tillbaka sitt ord skall [som bot] skänka en slav friheten, innan samlivet [med den förskjutna] får återupptas. Detta är vad Gud föreskriver för er. Gud är underrättad om vad ni gör.
[58:4] De som inte [är i stånd att lyda denna föreskrift] skall fasta två månader i följd, innan [man och hustru] får återuppta samlivet; och de som inte förmår [fasta] skall ge mat åt sextio nödställda; på så sätt får ni [visa] er tro på Gud och Hans Sändebud. Detta är Guds föreskrifter, och de som inte lyder [dem] har ett plågsamt straff [att vänta].
[58:5] De som sätter sig upp mot Gud och Hans Sändebud skall förödmjukas såsom deras föregångare blev förödmjukade, eftersom Våra budskap är otvetydiga. De som förnekar sanningen har ett förnedrande straff [att vänta]
[58:6] den Dag då Gud skall uppväcka dem alla till nytt liv och låta dem veta vad deras handlingar [var värda]. Gud håller räkning på det som de själva har glömt. Gud är vittne till allt som sker.
In the name of Allah, Most Gracious, Most Merciful.
ADAM (PBUH)AND EVE
We said: “O Adam! dwell thou and thy wife in the Garden; and eat of the bountiful things therein as (where and when) ye will; but approach not this tree, or ye run into harm and transgression.”
Then did Satan make them slip from the (garden), and get them out of the state (of felicity) in which they had been. We said: “Get ye down, all (ye people), with enmity between yourselves. On earth will be your dwelling-place and your means of livelihood – for a time.”
Then learnt Adam from his Lord words of inspiration, and his Lord Turned towards him; for He is Oft-Returning, Most Merciful.
O mankind! reverence your Guardian-Lord, who created you from a single person, created, of like nature, His mate, and from them twain scattered (like seeds) countless men and women;- reverence Allah, through whom ye demand your mutual (rights), and (reverence) the wombs (That bore you): for Allah ever watches over you.
“O Adam! dwell thou and thy wife in the Garden, and enjoy (its good things) as ye wish: but approach not this tree, or ye run into harm and transgression.”
Then began Satan to whisper suggestions to them, bringing openly before their minds all their shame that was hidden from them (before): he said: “Your Lord only forbade you this tree, lest ye should become angels or such beings as live for ever.”
And he swore to them both, that he was their sincere adviser.
So by deceit he brought about their fall: when they tasted of the tree, their shame became manifest to them, and they began to sew together the leaves of the garden over their bodies. And their Lord called unto them: “Did I not forbid you that tree, and tell you that Satan was an avowed enemy unto you?”
They said: “Our Lord! We have wronged our own souls: If thou forgive us not and bestow not upon us Thy Mercy, we shall certainly be lost.”
(Allah) said: “Get ye down. With enmity between yourselves. On earth will be your dwelling-place and your means of livelihood,- for a time.”
He said: “Therein shall ye live, and therein shall ye die; but from it shall ye be taken out (at last).”
It is He Who created you from a single person, and made his mate of like nature, in order that he might dwell with her (in love). When they are united, she bears a light burden and carries it about (unnoticed). When she grows heavy, they both pray to Allah their Lord, (saying): “If Thou givest us a goodly child, we vow we shall (ever) be grateful.”
When We said to the angels, “Prostrate yourselves to Adam”, they prostrated themselves, but not Iblis: he refused.
Then We said: “O Adam! verily, this is an enemy to thee and thy wife: so let him not get you both out of the Garden, so that thou art landed in misery.
“There is therein (enough provision) for thee not to go hungry nor to go naked,
“Nor to suffer from thirst, nor from the sun’s heat.”
But Satan whispered evil to him: he said, “O Adam! shall I lead thee to the Tree of Eternity and to a kingdom that never decays?”
In the result, they both ate of the tree, and so their nakedness appeared to them: they began to sew together, for their covering, leaves from the Garden: thus did Adam disobey his Lord, and allow himself to be seduced.
But his Lord chose him (for His Grace): He turned to him, and gave him Guidance.
He said: “Get ye down, both of you,- all together, from the Garden, with enmity one to another: but if, as is sure, there comes to you Guidance from Me, whosoever follows My Guidance, will not lose his way, nor fall into misery.
“But whosoever turns away from My Message, verily for him is a life narrowed down, and We shall raise him up blind on the Day of Judgment.”
Allah sets forth, for an example to the Unbelievers, the wife of Noah and the wife of Lut: they were (respectively) under two of our righteous servants, but they were false to their (husbands), and they profited nothing before Allah on their account, but were told: “Enter ye the Fire along with (others) that enter!”
There came Our messengers to Abraham with glad tidings. They said, “Peace!” He answered, “Peace!” and hastened to entertain them with a roasted calf.
But when he saw their hands went not towards the (meal), he felt some mistrust of them, and conceived a fear of them. They said: “Fear not: We have been sent against the people of Lut.”
And his wife was standing (there), and she laughed: But we gave her glad tidings of Isaac, and after him, of Jacob.
She said: “Alas for me! shall I bear a child, seeing I am an old woman, and my husband here is an old man? That would indeed be a wonderful thing!”
They said: “Dost thou wonder at Allah’s decree? The grace of Allah and His blessings on you, o ye people of the house! for He is indeed worthy of all praise, full of all glory!”
Remember Abraham said: “O my Lord! make this city one of peace and security: and preserve me and my sons from worshipping idols.
“O my Lord! they have indeed led astray many among mankind; He then who follows my (ways) is of me, and he that disobeys me,- but Thou art indeed Oft-forgiving, Most Merciful.
“O our Lord! I have made some of my offspring to dwell in a valley without cultivation, by Thy Sacred House; in order, O our Lord, that they may establish regular Prayer: so fill the hearts of some among men with love towards them, and feed them with fruits: so that they may give thanks.
“O our Lord! truly Thou dost know what we conceal and what we reveal: for nothing whatever is hidden from Allah, whether on earth or in heaven.
“Praise be to Allah, Who hath granted unto me in old age Isma’il and Isaac: for truly my Lord is He, the Hearer of Prayer!
O my Lord! make me one who establishes regular Prayer, and also (raise such) among my offspring O our Lord! and accept Thou my Prayer.
“O our Lord! cover (us) with Thy Forgiveness – me, my parents, and (all) Believers, on the Day that the Reckoning will be established!
He said: “And who despairs of the mercy of his Lord, but such as go astray?”
Abraham said: “What then is the business on which ye (have come), O ye messengers (of Allah)?”
They said: “We have been sent to a people (deep) in sin,
“Excepting the adherents of Lut: them we are certainly (charged) to save (from harm),- All –
“Except his wife, who, We have ascertained, will be among those who will lag behind.”
At length when the messengers arrived among the adherents of Lut,
He said: “Ye appear to be uncommon folk.”
They said: “Yea, we have come to thee to accomplish that of which they doubt.
“We have brought to thee that which is inevitably due, and assuredly we tell the truth.
“Then travel by night with thy household, when a portion of the night (yet remains), and do thou bring up the rear: let no one amongst you look back, but pass on whither ye are ordered.”
And We made known this decree to him, that the last remnants of those (sinners) should be cut off by the morning.
(We also sent) Lut (as a messenger): behold, He said to his people, “Do ye do what is shameful though ye see (its iniquity)?
Would ye really approach men in your lusts rather than women? Nay, ye are a people (grossly) ignorant!
But his people gave no other answer but this: they said, “Drive out the followers of Lut from your city: these are indeed men who want to be clean and pure!”
But We saved him and his family, except his wife; her We destined to be of those who lagged behind.
And We rained down on them a shower (of brimstone): and evil was the shower on those who were admonished (but heeded not)!
And (remember) Lut: behold, he said to his people: “Ye do commit lewdness, such as no people in Creation (ever) committed before you.
“Do ye indeed approach men, and cut off the highway?- and practise wickedness (even) in your councils?” But his people gave no answer but this: they said: “Bring us the Wrath of Allah if thou tellest the truth.”
He said: “O my Lord! help Thou me against people who do mischief!”
When Our Messengers came to Abraham with the good news, they said: “We are indeed going to destroy the people of this township: for truly they are (addicted to) crime.”
He said: “But there is Lut there.” They said: “Well do we know who is there: we will certainly save him and his following,- except his wife: she is of those who lag behind!”
And when Our Messengers came to Lut, he was grieved on their account, and felt himself powerless (to protect) them: but they said: “Fear thou not, nor grieve: we are (here) to save thee and thy following, except thy wife: she is of those who lag behind.
“For we are going to bring down on the people of this township a Punishment from heaven, because they have been wickedly rebellious.”
And We have left thereof an evident Sign, for any people who (care to) understand.
Allah sets forth, for an example to the Unbelievers, the wife of Noah and the wife of Lut: they were (respectively) under two of our righteous servants, but they were false to their (husbands), and they profited nothing before Allah on their account, but were told: “Enter ye the Fire along with (others) that enter!”
Then there came a caravan of travellers: they sent their water-carrier (for water), and he let down his bucket (into the well)… He said: “Ah there! Good news! Here is a (fine) young man!” So they concealed him as a treasure! But Allah knoweth well all that they do!
The (Brethren) sold him for a miserable price, for a few dirhams counted out: in such low estimation did they hold him!
The man in Egypt who bought him, said to his wife: “Make his stay (among us) honourable: may be he will bring us much good, or we shall adopt him as a son.” Thus did We establish Joseph in the land, that We might teach him the interpretation of stories (and events). And Allah hath full power and control over His affairs; but most among mankind know it not.
When Joseph attained His full manhood, We gave him power and knowledge: thus do We reward those who do right.
But she in whose house he was, sought to seduce him from his (true) self: she fastened the doors, and said: “Now come, thou (dear one)!” He said: “Allah forbid! truly (thy husband) is my lord! he made my sojourn agreeable! truly to no good come those who do wrong!”
And (with passion) did she desire him, and he would have desired her, but that he saw the evidence of his Lord: thus (did We order) that We might turn away from him (all) evil and shameful deeds: for he was one of Our servants, sincere and purified.
So they both raced each other to the door, and she tore his shirt from the back: they both found her lord near the door. She said: “What is the (fitting) punishment for one who formed an evil design against thy wife, but prison or a grievous chastisement?”
He said: “It was she that sought to seduce me – from my (true) self.” And one of her household saw (this) and bore witness, (thus):- “If it be that his shirt is rent from the front, then is her tale true, and he is a liar!
“But if it be that his shirt is torn from the back, then is she the liar, and he is telling the truth!”
So when he saw his shirt,- that it was torn at the back,- (her husband) said: “Behold! It is a snare of you women! truly, mighty is your snare!
“O Joseph, pass this over! (O wife), ask forgiveness for thy sin, for truly thou hast been at fault!”
Ladies said in the City: “The wife of the (great) ‘Aziz is seeking to seduce her slave from his (true) self: Truly hath he inspired her with violent love: we see she is evidently going astray.”
When she heard of their malicious talk, she sent for them and prepared a banquet for them: she gave each of them a knife: and she said (to Joseph), “Come out before them.” When they saw him, they did extol him, and (in their amazement) cut their hands: they said, “Allah preserve us! no mortal is this! this is none other than a noble angel!”
She said: “There before you is the man about whom ye did blame me! I did seek to seduce him from his (true) self but he did firmly save himself guiltless!…. and now, if he doth not my bidding, he shall certainly be cast into prison, and (what is more) be of the company of the vilest!”
He said: “O my Lord! the prison is more to my liking than that to which they invite me: Unless Thou turn away their snare from me, I should (in my youthful folly) feel inclined towards them and join the ranks of the ignorant.”
So his Lord hearkened to him (in his prayer), and turned away from him their snare: Verily He heareth and knoweth (all things).
Then it occurred to the men, after they had seen the signs, (that it was best) to imprison him for a time.
(Joseph) said: “For seven years shall ye diligently sow as is your wont: and the harvests that ye reap, ye shall leave them in the ear,- except a little, of which ye shall eat.
“Then will come after that (period) seven dreadful (years), which will devour what ye shall have laid by in advance for them,- (all) except a little which ye shall have (specially) guarded.
“Then will come after that (period) a year in which the people will have abundant water, and in which they will press (wine and oil).”
So the king said: “Bring ye him unto me.” But when the messenger came to him, (Joseph) said: “Go thou back to thy lord, and ask him, ‘What is the state of mind of the ladies who cut their hands’? For my Lord is certainly well aware of their snare.”
(The king) said (to the ladies): “What was your affair when ye did seek to seduce Joseph from his (true) self?” The ladies said: “Allah preserve us! no evil know we against him!” Said the ‘Aziz’s wife: “Now is the truth manifest (to all): it was I who sought to seduce him from his (true) self: He is indeed of those who are (ever) true (and virtuous).
“This (say I), in order that He may know that I have never been false to him in his absence, and that Allah will never guide the snare of the false ones.
“Nor do I absolve my own self (of blame): the (human) soul is certainly prone to evil, unless my Lord do bestow His Mercy: but surely my Lord is Oft-forgiving, Most Merciful.”
“Behold! We sent to thy mother, by inspiration, the message:
“‘Throw (the child) into the chest, and throw (the chest) into the river: the river will cast him up on the bank, and he will be taken up by one who is an enemy to Me and an enemy to him’: But I cast (the garment of) love over thee from Me: and (this) in order that thou mayest be reared under Mine eye.
“Behold! thy sister goeth forth and saith, ‘shall I show you one who will nurse and rear the (child)?’ So We brought thee back to thy mother, that her eye might be cooled and she should not grieve. Then thou didst slay a man, but We saved thee from trouble, and We tried thee in various ways. Then didst thou tarry a number of years with the people of Midian. Then didst thou come hither as ordained, O Moses!
So We sent this inspiration to the mother of Moses: “Suckle (thy child), but when thou hast fears about him, cast him into the river, but fear not nor grieve: for We shall restore him to thee, and We shall make him one of Our messengers.”
Then the people of Pharaoh picked him up (from the river): (It was intended) that (Moses) should be to them an adversary and a cause of sorrow: for Pharaoh and Haman and (all) their hosts were men of sin.
The wife of Pharaoh said: “(Here is) joy of the eye, for me and for thee: slay him not. It may be that he will be use to us, or we may adopt him as a son.” And they perceived not (what they were doing)!
But there came to be a void in the heart of the mother of Moses: She was going almost to disclose his (case), had We not strengthened her heart (with faith), so that she might remain a (firm) believer.
And she said to the sister of (Moses), “Follow him” so she (the sister) watched him in the character of a stranger. And they knew not.
And we ordained that he refused suck at first, until (His sister came up and) said: “Shall I point out to you the people of a house that will nourish and bring him up for you and be sincerely attached to him?”…
Thus did We restore him to his mother, that her eye might be comforted, that she might not grieve, and that she might know that the promise of Allah is true: but most of them do not understand.
DAUGHTERS OF SHUAYB (PBUH) AND THE WIFE OF MOSES(PBUH)
Has the story of Moses reached thee?
Behold, he saw a fire: So he said to his family, “Tarry ye; I perceive a fire; perhaps I can bring you some burning brand therefrom, or find some guidance at the fire.”
But when he came to the fire, a voice was heard: “O Moses!
“Verily I am thy Lord! therefore (in My presence) put off thy shoes: thou art in the sacred valley Tuwa.
Behold! Moses said to his family: “I perceive a fire; soon will I bring you from there some information, or I will bring you a burning brand to light our fuel, that ye may warm yourselves.
But when he came to the (fire), a voice was heard: “Blessed are those in the fire and those around: and glory to Allah, the Lord of the worlds.
“O Moses! verily, I am Allah, the exalted in might, the wise!….
And when he arrived at the watering (place) in Madyan, he found there a group of men watering (their flocks), and besides them he found two women who were keeping back (their flocks). He said: “What is the matter with you?” They said: “We cannot water (our flocks) until the shepherds take back (their flocks): And our father is a very old man.”
So he watered (their flocks) for them; then he turned back to the shade, and said:”O my Lord! truly am I in (desperate) need of any good that Thou dost send me!”
Afterwards one of the (damsels) came (back) to him, walking bashfully. She said: “My father invites thee that he may reward thee for having watered (our flocks) for us.” So when he came to him and narrated the story, he said: “Fear thou not: (well) hast thou escaped from unjust people.”
Said one of the (damsels): “O my (dear) father! engage him on wages: truly the best of men for thee to employ is the (man) who is strong and trusty”….
He said: “I intend to wed one of these my daughters to thee, on condition that thou serve me for eight years; but if thou complete ten years, it will be (grace) from thee. But I intend not to place thee under a difficulty: thou wilt find me, indeed, if Allah wills, one of the righteous.”
He said: “Be that (the agreement) between me and thee: whichever of the two terms I fulfil, let there be no ill-will to me. Be Allah a witness to what we say.”
Now when Moses had fulfilled the term, and was travelling with his family, he perceived a fire in the direction of Mount Tur. He said to his family: “Tarry ye; I perceive a fire; I hope to bring you from there some information, or a burning firebrand, that ye may warm yourselves.”
But when he came to the (fire), a voice was heard from the right bank of the valley, from a tree in hallowed ground: “O Moses! Verily I am Allah, the Lord of the Worlds….
The wife of Pharaoh said: “(Here is) joy of the eye, for me and for thee: slay him not. It may be that he will be use to us, or we may adopt him as a son.” And they perceived not (what they were doing)!
And Allah sets forth, as an example to those who believe the wife of Pharaoh: Behold she said: “O my Lord! Build for me, in nearness to Thee, a mansion in the Garden, and save me from Pharaoh and his doings, and save me from those that do wrong”;
We gave (in the past) knowledge to David and Solomon: And they both said: “Praise be to Allah, Who has favoured us above many of his servants who believe!”
And Solomon was David’s heir. He said: “O ye people! We have been taught the speech of birds, and on us has been bestowed (a little) of all things: this is indeed Grace manifest (from Allah.)”
And before Solomon were marshalled his hosts,- of Jinns and men and birds, and they were all kept in order and ranks.
At length, when they came to a (lowly) valley of ants, one of the ants said: “O ye ants, get into your habitations, lest Solomon and his hosts crush you (under foot) without knowing it.”
So he smiled, amused at her speech; and he said: “O my Lord! so order me that I may be grateful for Thy favours, which thou hast bestowed on me and on my parents, and that I may work the righteousness that will please Thee: And admit me, by Thy Grace, to the ranks of Thy righteous Servants.”
And he took a muster of the Birds; and he said: “Why is it I see not the Hoopoe? Or is he among the absentees?
“I will certainly punish him with a severe penalty, or execute him, unless he bring me a clear reason (for absence).”
But the Hoopoe tarried not far: he (came up and) said: “I have compassed (territory) which thou hast not compassed, and I have come to thee from Saba with tidings true.
“I found (there) a woman ruling over them and provided with every requisite; and she has a magnificent throne.
“I found her and her people worshipping the sun besides Allah: Satan has made their deeds seem pleasing in their eyes, and has kept them away from the Path,- so they receive no guidance,-
“(Kept them away from the Path), that they should not worship Allah, Who brings to light what is hidden in the heavens and the earth, and knows what ye hide and what ye reveal.
“Allah!- there is no god but He!- Lord of the Throne Supreme!”
(Solomon) said: “Soon shall we see whether thou hast told the truth or lied!
“Go thou, with this letter of mine, and deliver it to them: then draw back from them, and (wait to) see what answer they return”…
(The queen) said: “Ye chiefs! here is delivered to me – a letter worthy of respect.
“It is from Solomon, and is (as follows): ‘In the name of Allah, Most Gracious, Most Merciful:
“‘Be ye not arrogant against me, but come to me in submission (to the true Religion).'”
She said: “Ye chiefs! advise me in (this) my affair: no affair have I decided except in your presence.”
They said: “We are endued with strength, and given to vehement war: but the command is with thee; so consider what thou wilt command.”
She said: “Kings, when they enter a country, despoil it, and make the noblest of its people its meanest thus do they behave.
“But I am going to send him a present, and (wait) to see with what (answer) return (my) ambassadors.”
Now when (the embassy) came to Solomon, he said: “Will ye give me abundance in wealth? But that which Allah has given me is better than that which He has given you! Nay it is ye who rejoice in your gift!
“Go back to them, and be sure we shall come to them with such hosts as they will never be able to meet: We shall expel them from there in disgrace, and they will feel humbled (indeed).”
He said (to his own men): “Ye chiefs! which of you can bring me her throne before they come to me in submission?”
Said an ‘Ifrit, of the Jinns: “I will bring it to thee before thou rise from thy council: indeed I have full strength for the purpose, and may be trusted.”
Said one who had knowledge of the Book: “I will bring it to thee within the twinkling of an eye!” Then when (Solomon) saw it placed firmly before him, he said: “This is by the Grace of my Lord!- to test me whether I am grateful or ungrateful! and if any is grateful, truly his gratitude is (a gain) for his own soul; but if any is ungrateful, truly my Lord is Free of all Needs, Supreme in Honour!”
He said: “Transform her throne out of all recognition by her: let us see whether she is guided (to the truth) or is one of those who receive no guidance.”
So when she arrived, she was asked, “Is this thy throne?” She said, “It was just like this; and knowledge was bestowed on us in advance of this, and we have submitted to Allah (in Islam).”
And he diverted her from the worship of others besides Allah: for she was (sprung) of a people that had no faith.
She was asked to enter the lofty Palace: but when she saw it, she thought it was a lake of water, and she (tucked up her skirts), uncovering her legs. He said: “This is but a palace paved smooth with slabs of glass.” She said: “O my Lord! I have indeed wronged my soul: I do (now) submit (in Islam), with Solomon, to the Lord of the Worlds.”
ZECHARIA’S (PBUH)WIFE AND YAHYA’S (JOHN’S) (PBUH)MOTHER
There did Zakariya pray to his Lord, saying: “O my Lord! Grant unto me from Thee a progeny that is pure: for Thou art He that heareth prayer!
While he was standing in prayer in the chamber, the angels called unto him: “Allah doth give thee glad tidings of Yahya, witnessing the truth of a Word from Allah, and (be besides) noble, chaste, and a prophet,- of the (goodly) company of the righteous.”
He said: “O my Lord! How shall I have son, seeing I am very old, and my wife is barren?” “Thus,” was the answer, “Doth Allah accomplish what He willeth.”
He said: “O my Lord! Give me a Sign!” “Thy Sign,” was the answer, “Shall be that thou shalt speak to no man for three days but with signals. Then celebrate the praises of thy Lord again and again, and glorify Him in the evening and in the morning.”
(This is) a recital of the Mercy of thy Lord to His servant Zakariya.
Behold! he cried to his Lord in secret,
Praying: “O my Lord! infirm indeed are my bones, and the hair of my head doth glisten with grey: but never am I unblest, O my Lord, in my prayer to Thee!
“Now I fear (what) my relatives (and colleagues) (will do) after me: but my wife is barren: so give me an heir as from Thyself,-
“(One that) will (truly) represent me, and represent the posterity of Jacob; and make him, O my Lord! one with whom Thou art well-pleased!”
(His prayer was answered): “O Zakariya! We give thee good news of a son: His name shall be Yahya: on none by that name have We conferred distinction before.”
He said: “O my Lord! How shall I have a son, when my wife is barren and I have grown quite decrepit from old age?”
He said: “So (it will be) thy Lord saith, ‘that is easy for Me: I did indeed create thee before, when thou hadst been nothing!'”
(Zakariya) said: “O my Lord! give me a Sign.” “Thy Sign,” was the answer, “Shall be that thou shalt speak to no man for three nights, although thou art not dumb.”
So Zakariya came out to his people from him chamber: He told them by signs to celebrate Allah’s praises in the morning and in the evening.
(To his son came the command): “O Yahya! take hold of the Book with might”: and We gave him Wisdom even as a youth,
And piety (for all creatures) as from Us, and purity: He was devout,
And kind to his parents, and he was not overbearing or rebellious.
So Peace on him the day he was born, the day that he dies, and the day that he will be raised up to life (again)!
Allah did choose Adam and Noah, the family of Abraham, and the family of ‘Imran above all people,-
Offspring, one of the other: And Allah heareth and knoweth all things.
Behold! a woman of ‘Imran said: “O my Lord! I do dedicate unto Thee what is in my womb for Thy special service: So accept this of me: For Thou hearest and knowest all things.”
When she was delivered, she said: “O my Lord! Behold! I am delivered of a female child!”- and Allah knew best what she brought forth- “And no wise is the male Like the female. I have named her Mary, and I commend her and her offspring to Thy protection from the Evil One, the Rejected.”
Right graciously did her Lord accept her: He made her grow in purity and beauty: To the care of Zakariya was she assigned. Every time that he entered (Her) chamber to see her, He found her supplied with sustenance. He said: “O Mary! Whence (comes) this to you?” She said: “From Allah: for Allah Provides sustenance to whom He pleases without measure.”
Behold! the angels said: “O Mary! Allah hath chosen thee and purified thee- chosen thee above the women of all nations.
“O Mary! worship Thy Lord devoutly: Prostrate thyself, and bow down (in prayer) with those who bow down.”
This is part of the tidings of the things unseen, which We reveal unto thee (O Messenger!) by inspiration: Thou wast not with them when they cast lots with arrows, as to which of them should be charged with the care of Mary: Nor wast thou with them when they disputed (the point).
Behold! the angels said: “O Mary! Allah giveth thee glad tidings of a Word from Him: his name will be Christ Jesus, the son of Mary, held in honour in this world and the Hereafter and of (the company of) those nearest to Allah;
“He shall speak to the people in childhood and in maturity. And he shall be (of the company) of the righteous.”
She said: “O my Lord! How shall I have a son when no man hath touched me?” He said: “Even so: Allah createth what He willeth: When He hath decreed a plan, He but saith to it, ‘Be,’ and it is!
“And Allah will teach him the Book and Wisdom, the Law and the Gospel,
“And (appoint him) a messenger to the Children of Israel, (with this message): “‘I have come to you, with a Sign from your Lord, in that I make for you out of clay, as it were, the figure of a bird, and breathe into it, and it becomes a bird by Allah’s leave: And I heal those born blind, and the lepers, and I quicken the dead, by Allah’s leave; and I declare to you what ye eat, and what ye store in your houses. Surely therein is a Sign for you if ye did believe;
“‘(I have come to you), to attest the Law which was before me. And to make lawful to you part of what was (Before) forbidden to you; I have come to you with a Sign from your Lord. So fear Allah, and obey me.
“‘It is Allah Who is my Lord and your Lord; then worship Him. This is a Way that is straight.'”
When Jesus found Unbelief on their part He said: “Who will be My helpers to (the work of) Allah?” Said the disciples: “We are Allah’s helpers: We believe in Allah, and do thou bear witness that we are Muslims.
Relate in the Book (the story of) Mary, when she withdrew from her family to a place in the East.
She placed a screen (to screen herself) from them; then We sent her our angel, and he appeared before her as a man in all respects.
She said: “I seek refuge from thee to (Allah) Most Gracious: (come not near) if thou dost fear Allah.”
He said: “Nay, I am only a messenger from thy Lord, (to announce) to thee the gift of a holy son.
She said: “How shall I have a son, seeing that no man has touched me, and I am not unchaste?”
He said: “So (it will be): Thy Lord saith, ‘that is easy for Me: and (We wish) to appoint him as a Sign unto men and a Mercy from Us’: It is a matter (so) decreed.”
So she conceived him, and she retired with him to a remote place.
And the pains of childbirth drove her to the trunk of a palm-tree: She cried (in her anguish): “Ah! would that I had died before this! would that I had been a thing forgotten and out of sight!”
But (a voice) cried to her from beneath the (palm-tree): “Grieve not! for thy Lord hath provided a rivulet beneath thee;
“And shake towards thyself the trunk of the palm-tree: It will let fall fresh ripe dates upon thee.
“So eat and drink and cool (thine) eye. And if thou dost see any man, say, ‘I have vowed a fast to (Allah) Most Gracious, and this day will I enter into not talk with any human being'”
At length she brought the (babe) to her people, carrying him (in her arms). They said: “O Mary! truly an amazing thing hast thou brought!
“O sister of Aaron! Thy father was not a man of evil, nor thy mother a woman unchaste!”
But she pointed to the babe. They said: “How can we talk to one who is a child in the cradle?”
He said: “I am indeed a servant of Allah: He hath given me revelation and made me a prophet;
“And He hath made me blessed wheresoever I be, and hath enjoined on me Prayer and Charity as long as I live;
“(He) hath made me kind to my mother, and not overbearing or miserable;
“So peace is on me the day I was born, the day that I die, and the day that I shall be raised up to life (again)”!
Such (was) Jesus the son of Mary: (it is) a statement of truth, about which they (vainly) dispute.
It is not befitting to (the majesty of) Allah that He should beget a son. Glory be to Him! when He determines a matter, He only says to it, “Be”, and it is.
Verily Allah is my Lord and your Lord: Him therefore serve ye: this is a Way that is straight.
But the sects differ among themselves: and woe to the unbelievers because of the (coming) Judgment of a Momentous Day!
How plainly will they see and hear, the Day that they will appear before Us! but the unjust today are in error manifest!
And We made the son of Mary and his mother as a Sign: We gave them both shelter on high ground, affording rest and security and furnished with springs.
And Mary the daughter of ‘Imran, who guarded her chastity; and We breathed into (her body) of Our spirit; and she testified to the truth of the words of her Lord and of His Revelations, and was one of the devout (servants).
Those who brought forward the lie are a body among yourselves: think it not to be an evil to you; On the contrary it is good for you: to every man among them (will come the punishment) of the sin that he earned, and to him who took on himself the lead among them, will be a penalty grievous.
Why did not the believers – men and women – when ye heard of the affair,- put the best construction on it in their own minds and say, “This (charge) is an obvious lie”?
Why did they not bring four witnesses to prove it? When they have not brought the witnesses, such men, in the sight of Allah, (stand forth) themselves as liars!
Were it not for the grace and mercy of Allah on you, in this world and the Hereafter, a grievous penalty would have seized you in that ye rushed glibly into this affair.
Behold, ye received it on your tongues, and said out of your mouths things of which ye had no knowledge; and ye thought it to be a light matter, while it was most serious in the sight of Allah.
And why did ye not, when ye heard it, say? – “It is not right of us to speak of this: Glory to Allah! this is a most serious slander!”
Allah doth admonish you, that ye may never repeat such (conduct), if ye are (true) Believers.
And Allah makes the Signs plain to you: for Allah is full of knowledge and wisdom.
Those who love (to see) scandal published broadcast among the Believers, will have a grievous Penalty in this life and in the Hereafter: Allah knows, and ye know not.
Were it not for the grace and mercy of Allah on you, and that Allah is full of kindness and mercy, (ye would be ruined indeed).
The Prophet is closer to the Believers than their own selves, and his wives are their mothers. Blood-relations among each other have closer personal ties, in the Decree of Allah. Than (the Brotherhood of) Believers and Muhajirs: nevertheless do ye what is just to your closest friends: such is the writing in the Decree (of Allah).
O Prophet! Say to thy Consorts: “If it be that ye desire the life of this World, and its glitter,- then come! I will provide for your enjoyment and set you free in a handsome manner.
But if ye seek Allah and His Messenger, and the Home of the Hereafter, verily Allah has prepared for the well-doers amongst you a great reward.
O Consorts of the Prophet! If any of you were guilty of evident unseemly conduct, the Punishment would be doubled to her, and that is easy for Allah.
But any of you that is devout in the service of Allah and His Messenger, and works righteousness,- to her shall We grant her reward twice: and We have prepared for her a generous Sustenance.
O Consorts of the Prophet! Ye are not like any of the (other) women: if ye do fear (Allah), be not too complacent of speech, lest one in whose heart is a disease should be moved with desire: but speak ye a speech (that is) just.
And stay quietly in your houses, and make not a dazzling display, like that of the former Times of Ignorance; and establish regular Prayer, and give regular Charity; and obey Allah and His Messenger. And Allah only wishes to remove all abomination from you, ye members of the Family, and to make you pure and spotless.
And recite what is rehearsed to you in your homes, of the Signs of Allah and His Wisdom: for Allah understands the finest mysteries and is well-acquainted (with them).
For Muslim men and women,- for believing men and women, for devout men and women, for true men and women, for men and women who are patient and constant, for men and women who humble themselves, for men and women who give in Charity, for men and women who fast (and deny themselves), for men and women who guard their chastity, and for men and women who engage much in Allah’s praise,- for them has Allah prepared forgiveness and great reward.
It is not fitting for a Believer, man or woman, when a matter has been decided by Allah and His Messenger to have any option about their decision: if any one disobeys Allah and His Messenger, he is indeed on a clearly wrong Path.
Behold! Thou didst say to one who had received the grace of Allah and thy favour: “Retain thou (in wedlock) thy wife, and fear Allah.” But thou didst hide in thy heart that which Allah was about to make manifest: thou didst fear the people, but it is more fitting that thou shouldst fear Allah. Then when Zaid had dissolved (his marriage) with her, with the necessary (formality), We joined her in marriage to thee: in order that (in future) there may be no difficulty to the Believers in (the matter of) marriage with the wives of their adopted sons, when the latter have dissolved with the necessary (formality) (their marriage) with them. And Allah’s command must be fulfilled.
There can be no difficulty to the Prophet in what Allah has indicated to him as a duty. It was the practice (approved) of Allah amongst those of old that have passed away. And the command of Allah is a decree determined.
(It is the practice of those) who preach the Messages of Allah, and fear Him, and fear none but Allah. And enough is Allah to call (men) to account.
Muhammad is not the father of any of your men, but (he is) the Messenger of Allah, and the Seal of the Prophets: and Allah has full knowledge of all things.
O Prophet! We have made lawful to thee thy wives to whom thou hast paid their dowers; and those whom thy right hand possesses out of the prisoners of war whom Allah has assigned to thee; and daughters of thy paternal uncles and aunts, and daughters of thy maternal uncles and aunts, who migrated (from Makka) with thee; and any believing woman who dedicates her soul to the Prophet if the Prophet wishes to wed her;- this only for thee, and not for the Believers (at large); We know what We have appointed for them as to their wives and the captives whom their right hands possess;- in order that there should be no difficulty for thee. And Allah is Oft-Forgiving, Most Merciful.
Thou mayest defer (the turn of) any of them that thou pleasest, and thou mayest receive any thou pleasest: and there is no blame on thee if thou invite one whose (turn) thou hadst set aside. This were nigher to the cooling of their eyes, the prevention of their grief, and their satisfaction – that of all of them – with that which thou hast to give them: and Allah knows (all) that is in your hearts: and Allah is All-Knowing, Most Forbearing.
It is not lawful for thee (to marry more) women after this, nor to change them for (other) wives, even though their beauty attract thee, except any thy right hand should possess (as handmaidens): and Allah doth watch over all things.
O ye who believe! Enter not the Prophet’s houses,- until leave is given you,- for a meal, (and then) not (so early as) to wait for its preparation: but when ye are invited, enter; and when ye have taken your meal, disperse, without seeking familiar talk. Such (behaviour) annoys the Prophet: he is ashamed to dismiss you, but Allah is not ashamed (to tell you) the truth. And when ye ask (his ladies) for anything ye want, ask them from before a screen: that makes for greater purity for your hearts and for theirs. Nor is it right for you that ye should annoy Allah’s Messenger, or that ye should marry his widows after him at any time. Truly such a thing is in Allah’s sight an enormity.
Whether ye reveal anything or conceal it, verily Allah has full knowledge of all things.
There is no blame (on these ladies if they appear) before their fathers or their sons, their brothers, or their brother’s sons, or their sisters’ sons, or their women, or the (slaves) whom their right hands possess. And, (ladies), fear Allah; for Allah is Witness to all things.
Allah and His angels send blessings on the Prophet: O ye that believe! Send ye blessings on him, and salute him with all respect.
Those who annoy Allah and His Messenger – Allah has cursed them in this World and in the Hereafter, and has prepared for them a humiliating Punishment.
And those who annoy believing men and women undeservedly, bear (on themselves) a calumny and a glaring sin.
O Prophet! Tell thy wives and daughters, and the believing women, that they should cast their outer garments over their persons (when abroad): that is most convenient, that they should be known (as such) and not molested. And Allah is Oft-Forgiving, Most Merciful.
Truly, if the Hypocrites, and those in whose hearts is a disease, and those who stir up sedition in the City, desist not, We shall certainly stir thee up against them: Then will they not be able to stay in it as thy neighbours for any length of time:
They shall have a curse on them: whenever they are found, they shall be seized and slain (without mercy).
(Such was) the practice (approved) of Allah among those who lived aforetime: No change wilt thou find in the practice (approved) of Allah.
O Prophet! Why holdest thou to be forbidden that which Allah has made lawful to thee? Thou seekest to please thy consorts. But Allah is Oft-Forgiving, Most Merciful.
Allah has already ordained for you, (O men), the dissolution of your oaths (in some cases): and Allah is your Protector, and He is Full of Knowledge and Wisdom.
When the Prophet disclosed a matter in confidence to one of his consorts, and she then divulged it (to another), and Allah made it known to him, he confirmed part thereof and repudiated a part. Then when he told her thereof, she said, “Who told thee this? “He said, “He told me Who knows and is well-acquainted (with all things).”
If ye two turn in repentance to Him, your hearts are indeed so inclined; But if ye back up each other against him, truly Allah is his Protector, and Gabriel, and (every) righteous one among those who believe,- and furthermore, the angels – will back (him) up.
It may be, if he divorced you (all), that Allah will give him in exchange consorts better than you,- who submit (their wills), who believe, who are devout, who turn to Allah in repentance, who worship (in humility), who travel (for Faith) and fast,- previously married or virgins.
O ye who believe! save yourselves and your families from a Fire whose fuel is Men and Stones, over which are (appointed) angels stern (and) severe, who flinch not (from executing) the Commands they receive from Allah, but do (precisely) what they are commanded.
THE STATEMENT OF THE WOMAN WHO PLEADS WITH THEE CONCERNING HER HUSBAND
Allah has indeed heard (and accepted) the statement of the woman who pleads with thee concerning her husband and carries her complaint (in prayer) to Allah: and Allah (always) hears the arguments between both sides among you: for Allah hears and sees (all things).
If any men among you divorce their wives by Zihar (calling them mothers), they cannot be their mothers: None can be their mothers except those who gave them birth. And in fact they use words (both) iniquitous and false: but truly Allah is one that blots out (sins), and forgives (again and again).
But those who divorce their wives by Zihar, then wish to go back on the words they uttered,- (It is ordained that such a one) should free a slave before they touch each other: Thus are ye admonished to perform: and Allah is well-acquainted with (all) that ye do.
And if any has not (the wherewithal), he should fast for two months consecutively before they touch each other. But if any is unable to do so, he should feed sixty indigent ones, this, that ye may show your faith in Allah and His Messenger. Those are limits (set by) Allah. For those who reject (Him), there is a grievous Penalty.
Those who resist Allah and His Messenger will be humbled to dust, as were those before them: for We have already sent down Clear Signs. And the Unbelievers (will have) a humiliating Penalty,-
On the Day that Allah will raise them all up (again) and show them the Truth (and meaning) of their conduct. Allah has reckoned its (value), though they may have forgotten it, for Allah is Witness to all things.
Allah bunların hepsi ile cennette buluşmayı ve hep birlikte Cuma Yamaçlarında Kendi Cemalini seyretmeyi bizlere, hepimize nasip etsin.
Amin.
Facebook’ta paylaştığımız bir grupta bir katılımcı bu gönderiye şöyle bir yorum yazmış:
“Tabii, aynı önermeler tersine de çevrilebilir. Bir erkek, bir kadının neyi olabilir? şeklinde…
Ancak erkek ya da kadın farketmeksizin öncelikle bir birey olabilmek, yaşam yolculuğumuzda kendimizi erdemli bir insan olmaya dönüştürebilmek esastır…”
Biz de altına “Aynen katılıyoruz” diye yazdık.
Bu durumda “Bir erkek, bir kadının neyi olabilir?” sorusunu da aşağıda cevaplamaya çalışalım:
Bir erkek, bir kadının neyi olabilir?
Büyükbabası olabilir
Dedesi olabilir
Babası olabilir
Kayınbabası olabilir
Kocası olabilir
Erkek kardeşi olabilir
Süt kardeşi olabilir
Oğlu olabilir
Amcası olabilir
Dayısı olabilir
Erkek kardeşinin oğlu olabilir
Kız kardeşinin oğlu olabilir
Amcasının oğlu olabilir
Teyzesinin oğlu olabilir
Dayısının oğlu olabilir
Halasının oğlu olabilir
Öğretmeni olabilir
Kayın biraderi olabilir
Eniştesi olabilir
Damadı olabilir
Torunu olabilir
Allah bunların hepsi ile de cennette buluşmayı ve hep birlikte Cuma Yamaçlarında Kendi Cemalini seyretmeyi bizlere, hepimize nasip etsin.