Vad är Jul? Har det någon koppling till Jesu födelse? Hur beskrivs Jesu födelse i Bibeln och Koranen? En jämförelse Kan du förklara Jul och Jesu födelse mer detaljerat i Bibelns och Koranens kontext?

Vad är Jul? Har det någon koppling till Jesu födelse? Hur beskrivs Jesu födelse i Bibeln och Koranen? En jämförelse Kan du förklara Jul och Jesu födelse mer detaljerat i Bibelns och Koranens kontext?

Redaktör: Esat Akbal

Skriven av ChatGPT

Vad är Jul? Har det någon koppling till Jesu födelse? Hur beskrivs Jesu födelse i Bibeln och Koranen? En jämförelse Kan du förklara Jul och Jesu födelse mer detaljerat i Bibelns och Koranens kontext?
Vad är Jul? Har det någon koppling till Jesu födelse? Hur beskrivs Jesu födelse i Bibeln och Koranen? En jämförelse Kan du förklara Jul och Jesu födelse mer detaljerat i Bibelns och Koranens kontext?

Vad är Jul?

“Jul” är en term som används i skandinaviska kulturer, särskilt i de skandinaviska länderna (Norge, Sverige, Danmark, Island), för att beskriva julperioden. Ordet härstammar från förkristna hedniska traditioner och syftar på midvinterfirandet, som på fornnordiska kallades “Yule”.

Julens Ursprung och Betydelse

  • Hedniska rötter: Jul var en hednisk högtid som firades vid vintersolståndet (kring 21 december). Firandet markerade att dagarna började bli längre igen och hyllade solens återkomst.
  • Kristendomens påverkan: Med kristendomens spridning kopplades Jul till firandet av Jesu födelse. Många traditioner behöll dock sina hedniska rötter.

Jultraditioner
Dagens julfirande är inspirerat av både kristna och hedniska traditioner.

  • Julbord: Ett traditionellt julbord i Sverige som serveras under julen, med rätter som kött, fisk, potatis och olika sötsaker.
  • Julebryg: Ett öl som tillverkas särskilt för julperioden.
  • Julgran: Julgranen dekoreras och placeras i hemmen.
  • Julklappar: Gåvoutdelningens tradition.
  • Luciadagen: En tradition som firas den 13 december och symboliserar ljusets återkomst.

Jul är än idag en mycket viktig period i de skandinaviska kulturerna och kombinerar både religiösa och kulturella inslag.

Har det någon koppling till Jesu födelse?

Ja, Jul (eller Yule) har kopplats till Jesu födelse genom kristendomen. Men Julens ursprung går tillbaka till förkristna tider och bygger på hedniska traditioner.

Förkristet och Hedniskt Ursprung

  • Jul var en högtid kopplad till vintersolståndet och firade naturens cykler samt solens återkomst (dagarnas förlängning).
  • Fornnordiska folk utförde ritualer som Yule log (eldning av en trästock) för att symbolisera fruktbarhet och ljus.

Kristendomens Integrering

  • När kristendomen spreds till Skandinavien anpassades lokala hedniska firanden som Jul till den kristna tron.
  • Inom kristendomen firas Jesu födelse den 25 december. Detta datum är inte baserat på historiska fakta utan sammanföll med solguden Sol Invictus födelsedag (vid vintersolståndet) i Romarriket. Denna strategi underlättade sammansmältningen med hedniska festivaler som Jul.

Koppling till Jesu Födelse

  • När kristendomen nådde Skandinavien omvandlades Julfirandet till jul och kopplades till Jesu födelse.
  • Julens ursprung handlar dock mer om natur och cykler än om religion.

Sammanfattningsvis:

  • Julens ursprung har ingen direkt koppling till Jesu födelse.
  • Under kristendomens tid omvandlades Jul till jul och tillägnades Jesu födelse.
  • Dagens julfirande är en kombination av hedniska och kristna traditioner.

Hur beskrivs Jesu födelse i Bibeln och Koranen? En jämförelse

Både Bibeln och Koranen betonar Jesu födelse som en mirakulös händelse och ger den en särskild betydelse. Dock behandlar de två texterna denna händelse i olika sammanhang och med olika perspektiv. Här är en jämförande analys:

Jesu födelse i Bibeln

  • Källor: Matteus- och Lukasevangelierna
  • Bibeln beskriver Jesu födelse i detalj i Nya Testamentets två första böcker:
  1. Beskedet till Maria: Ängeln Gabriel uppenbarar sig för Maria och meddelar att Guds Ande ska komma över henne och att hon ska föda en son. Sonen ska kallas “Jesus” (på hebreiska: Yeshua) (Luk 1:26-38).
  2. Jungfrufödseln: Maria blir gravid utan att ha varit med en man, vilket förklaras som ett resultat av Guds direkta ingripande.
  3. Födelseplatsen: Enligt Lukas föds Jesus i ett stall i Betlehem, eftersom det inte fanns plats i härbärget.
  4. Stjärnan och de vise männen: Matteus berättar att en klar stjärna syns på himlen, och vise män från öst följer den för att ge gåvor till Jesus.
  5. Kung Herodes: Matteus beskriver hur kung Herodes försöker döda Jesus, vilket får Maria och Josef att fly till Egypten med barnet (Matt 2:13-15).

Huvudbudskap:

  • Jesu födelse presenteras som en uppfyllelse av Messias-profetiorna i Gamla Testamentet.
  • Fokus ligger på inkarnationen, dvs. att Gud kommer till världen i mänsklig form.

Jesu födelse i Koranen

  • Källor: Surorna Maryam och Al-Imran
  • Koranen framställer Jesu födelse som ett mirakel:
  1. Beskedet till Maria: Änglarna (eller Gabriel) meddelar Maria att Gud ska ge henne en son (Al-Imran 3:45-47). Maria uttrycker sin förvåning och säger: “Hur kan jag få ett barn? Ingen man har rört mig.”
  2. Jungfrufödseln: Koranen förklarar att Maria blir gravid utan mänsklig påverkan, vilket ses som ett tecken på Guds makt (Maryam 19:16-22).
  3. Födelseplatsen: Maria drar sig undan till en avlägsen plats och föder Jesus under en dadelpalm. Hon uppmanas att skaka palmen för att få färska dadlar (Maryam 19:23-26).
  4. Jesus talar i vaggan: Den nyfödde Jesus talar mirakulöst för att försvara sin mor och proklamerar att han är en profet (Maryam 19:27-33).

Huvudbudskap:

  • Jesu födelse framställs som ett tecken på Guds obegränsade makt.
  • Jesus är en profet, inte Guds son (Al-Imran 3:59).

Jämförelse

EgenskapBibelnKoranen
MariaEn lydig och utvald kvinna av Gud.En kysk och hängiven kvinna som valts ut av Gud.
Födelsens naturJungfrufödsel genom Guds Ande.Jungfrufödsel genom Guds ord “Var”.
PlatsEtt stall i Betlehem.En avlägsen plats under en dadelpalm.
Guds budskapJesus är Guds son och Messias.Jesus är Guds profet, inte hans son.
Talar i vagganInte nämnt.Jesus talar och deklarerar sin profetroll direkt efter födelsen.
HuvudbudskapJesu födelse betonar inkarnationen – Gud i mänsklig form.Jesu födelse är ett tecken på Guds makt.

Slutsats:

  • Bibeln framställer Jesus som Guds son och världens frälsare, medan Koranen beskriver honom som en av Guds profeter.
  • Båda texterna ser Jesu födelse som en mirakulös händelse, men de tolkar dess natur och budskap i olika teologiska sammanhang.

Kan du förklara Jul och Jesu födelse mer detaljerat i Bibelns och Koranens kontext?

Jul och Jesu födelse i Bibeln och Koranen

Jul och Jesu födelse är sammanflätade genom både historiska och religiösa perspektiv. Här undersöker vi kopplingen mellan Jul och Jesu födelse med utgångspunkt i Bibeln och Koranen.

Jul och kristen kontext

Jul är ursprungligen en hednisk högtid som firades kring vintersolståndet i nordisk kultur. När kristendomen spreds, integrerades Jul med firandet av Jesu födelse, som senare blev känt som julfirandet. Kristendomen assimilerade lokala traditioner som Jul för att skapa en ny religiös och kulturell mening, där Jesu födelse blev ett centralt tema.

Jesu födelse i Bibeln

Bibeln beskriver Jesu födelse i detalj, särskilt i evangelierna enligt Matteus och Lukas. För kristna markerar denna händelse Guds inträde i världen som människa (inkarnationen) för att frälsa mänskligheten.

1. Före födelsen

Ängeln Gabriels budskap: Ängeln Gabriel berättade för Maria att hon skulle föda en son genom den Helige Ande. Josef, Marias fästman, fick också en dröm där han uppmanades att acceptera barnet som en del av Guds plan (Lukas 1:26–38, Matteus 1:18–25).

Messiasprofetior: Jesu födelse anses vara uppfyllelsen av profetior i Gamla testamentet, särskilt från profeten Jesaja (Jesaja 7:14; Mika 5:2).

2. Födelseberättelsen

Plats: Enligt Lukas föddes Jesus i Betlehem, Davids stad, vilket uppfyller de profetiska förutsägelserna i Gamla testamentet.

Andliga symboler: Jesu födelse omgavs av symboliska händelser, såsom herdar och en lysande stjärna, som representerar Messias som frälsare för hela mänskligheten.

Stjärnan och de vise männen: I Matteusevangeliet följer de vise männen från öst en stjärna som leder dem till Jesus. De ger gåvor som symboliserar kunglighet, gudomlighet och offer (Matteus 2:1–12).

3. Teologisk betydelse

Kristendomen tolkar Jesu födelse som början på Guds plan för mänsklighetens frälsning. Jesus är Guds son, sänd till världen för att förlåta människans synder.

Jesu födelse i Koranen

Koranen beskriver Jesu födelse som en mirakulös händelse, men betonar att Jesus inte är Guds son utan en profet, sänd av Gud för att vägleda människorna.

1. Före födelsen

Marias utvaldhet: Maria presenteras i Koranen som en dygdig och hängiven kvinna, utvald av Gud att föda en son. Änglarna meddelade henne detta och förklarade att det var en del av Guds plan (Ali Imran 3:42–45).

Marias förvåning: Maria frågar: “Hur kan jag få en son när ingen man har rört mig?” Gud svarar att allt är möjligt för Honom genom Hans ord: “Bli!” (Ali Imran 3:47; Maryam 19:20–21).

2. Födelseberättelsen

Plats: Enligt Koranen drog sig Maria tillbaka till en avlägsen plats för att föda. Under en palm uppmanades hon att skaka trädet för att få dadlar och dricka från en bäck som Gud låtit uppstå (Maryam 19:22–26).

Jesu tal i vaggan: Som nyfödd talade Jesus mirakulöst för att försvara Marias ära och förklara sitt uppdrag som profet (Maryam 19:27–33).

3. Teologisk betydelse

Guds profet: Enligt Koranen är Jesus en skapad människa och en profet. Idén att han skulle vara Guds son förkastas (Ali Imran 3:59).

Mirakulös födelse: Jesu födelse är ett tecken på Guds makt och skaparkraft. Den jämförs med skapelsen av Adam, som också skapades av Gud genom ordet “Bli” (Ali Imran 3:59).

Jul, Bibeln och Koranen om Jesu födelse

Trots att Jul har hednisk bakgrund har den inom kristendomen omformats till ett firande av Jesu födelse. Bibeln och Koranen erbjuder dock olika teologiska perspektiv på denna händelse:

EgenskapJul och kristendom (Bibeln)Koranen och islam
Syftet med födelsenGuds inträde i världen för mänsklighetens frälsning.Ett tecken på Guds makt och en profets ankomst.
Marias rollUtvald jungfru som föder Guds son.Dygdig kvinna som föder en profet.
Teologiskt budskapJesus är Guds son och Messias.Jesus är Guds profet och Messias, men inte Guds son.
TraditionerJul firas som Jesu födelse.Jesu födelse firas inte inom islam, men hans profetskap respekteras.

Slutsats

Julens transformation: Den hedniska högtiden Jul har omformats inom kristendomen till en symbol för Jesu födelse, även om detta i grunden är en kulturell integration.

Bibeln och Koranen om födelsen: Båda texterna beskriver Jesu födelse som mirakulös, men deras teologiska innebörd skiljer sig åt. Kristendomen ser födelsen som Guds inbjudan till en relation med mänskligheten, medan islam ser den som ett uttryck för Guds skaparkraft och en början på Jesu profetskap.

Bibelns och Koranens verser om Maria och Jesus födelse

BibelnKoranen
26  När Elisabet var i sjätte månaden sände Gud ängeln Gabrielå till staden Nasaret i Galileen, 27  till en ung kvinna*ä som hette Maria.ö Hon var förlovad med en man av Davids släkt som hette Josef. 28  När ängeln kom in till henne sa han: ”Du rikt välsignade! Jehova är med dig.” 29  Hon blev djupt skakad av ängelns ord och försökte förstå vad hans hälsning kunde betyda. 30  Så han sa: ”Du behöver inte vara rädd, Maria, för Gud är med dig. 31  Du ska bli med barn och föda en son,a och du ska ge honom namnet Jesus.b 32  Han kommer att vara storc och kallas den Högstes son.d Jehova Gud ska ge honom hans förfader Davids tron,e 33  och han ska regera som kung över Jakobs avkomlingar för evigt, och hans styre ska inte få något slut.”f34  Men Maria sa till ängeln: ”Hur ska det gå till? Jag har ju inte legat med någon man.”g 35  Ängeln svarade: ”Helig ande ska komma över dig,h och den Högstes kraft ska överskugga dig. Därför ska pojken som föds vara heligi och kallas Guds son.j 36  Din släkting Elisabet har också blivit med barn och är i sjätte månaden. Hon som alla trodde var ofruktsam ska nu få en son på sin ålderdom, 37  för ingenting är omöjligt för Gud.”k 38  Då sa Maria: ”Jag är Jehovas tjänare! Låt det som du har sagt hända med mig.” Då lämnade ängeln henne.

https://www.jw.org/sv/bibliotek/bibeln/studiebibeln/b%C3%B6cker/lukas/1/
19:16 – OCH MINNS [vad] denna Skrift [har att säga om] Maria. Hon drog sig ifrån de sina till ett [avskilt] rum i öster

19:17 – och lät dem förstå att hon ville vara i ostördhet genom [att anbringa] ett förhänge. Och Vi sände till henne Vår ingivelses ängel som uppenbarade sig för henne i en välskapad mans skepnad.

19:18 – Då ropade hon: “Jag ber om den Nåderikes beskydd mot dig! [Kom inte nära mig] om du fruktar Gud!”

19:19 – [Ängeln] sade: ”Jag är ingenting annat än en budbärare från din Herre [med hälsningen:] ‘Jag skall skänka dig en son, ren och rättfärdig.’”

19:20 – Hon sade: “Hur skulle jag, som ingen man har rört, kunna få en son? Jag har aldrig fört ett lösaktigt liv!”

19:21 – [Ängeln] svarade: ”Det skall bli [som jag har sagt]. Din Herre säger: ‘Detta är lätt för Mig och [det sker] för att han skall bli ett tecken för människorna och [en symbol för] Vår nåd. Så har [Vi] beslutat!’”

19:22 – Och hon blev havande och drog sig undan med sin börda till en avlägsen trakt.

https://studerakoranen.nu/surah/19?startingVerse=16

Lucias historia och dess koppling till Risale-i Nur

Lucias historia och dess koppling till Risale-i Nur

Redaktör: Esat Akbal

Skriven av ChatGPT

Lucias historia och dess koppling till Risale-i Nur
Lucias historia och dess koppling till Risale-i Nur

Sankta Lucia – Vem är hon?

Sankta Lucia, eller heliga Lucia, är en helgonfigur som särskilt vördas inom kristen tradition i de skandinaviska länderna och i Italiens Sicilienregion. Hennes namn betyder “ljus”, och hon förknippas ofta med ljuset under de mörka vintermånaderna. Sankta Lucias berättelse är viktig både som ett helgon i den kristna tron och som en kulturell och folkloristisk figur.

Sankta Lucias historia och liv

  • Sankta Lucia föddes på 200-talet i Syrakusa, Sicilien.
  • Under det romerska imperiet förföljdes kristna. Lucia antog den kristna tron i ung ålder och dedikerade sig till Gud.
  • Hon förföljdes eftersom hon vägrade gifta sig med en hednisk man och hjälpte kristna. Enligt traditionen fick hon sina ögon utstuckna och blev slutligen martyr. Därför betraktas hon som de synskadades skyddshelgon.

Luciadagen

  • Sankta Lucia firas särskilt den 13 december. Dagen är förknippad med ljusets fest och firas mest i de skandinaviska länderna.
  • Enligt den gamla kalendern inföll Luciadagen på årets längsta natt. Därför ses Lucias ljus som en symbol för att skingra mörkret.

Traditioner kring firandet

  • I Skandinavien tar en flicka på sig rollen som Lucia, klädd i en vit klänning och bär en krona med levande ljus på huvudet.
  • Lucia och hennes följe sjunger sånger och sprider hopp och ljus till människorna.
  • Under denna dag förbereds ofta saffransbullar (lussekatter) och kaffe som en del av firandet.

Bar berättelsen om Lucia med ljusen som tog mat till fångar eller till de som gömde sig i grottor?

Ja, denna berättelse är en del av Sankta Lucias historia och är allmänt spridd bland folket. Enligt legenden bestämde sig Sankta Lucia för att hjälpa de förföljda kristna i Syrakusa (Sicilien) efter att ha antagit den kristna tron.

Under denna tid bestod förföljelsen av att kristna tvingades gömma sig i underjordiska grottor. Därför bar Lucia mat och förnödenheter till dem som gömde sig. För att ha händerna fria att bära maten satte hon ett ljuskrona på huvudet för att lysa upp vägen i grottorna.

Betydelsen av berättelsen

  • Ljus: Ljuset i Lucias krona lyser inte bara upp de mörka grottorna utan symboliserar också att hon är en figur som “bär ljus” (Lucias namn betyder “ljus”).
  • Tjänande och uppoffring: Berättelsen framhäver Lucias uppoffring och mod för den kristna gemenskapens skull.

Denna berättelse är en grundläggande del av varför Sankta Lucia ses som en symbol för ljus och godhet. Även om berättelsen är mer av en legend och symbolisk, är den ett kraftfullt sätt att illustrera helgonets dygder och tro. Inom kristen tradition är sådana berättelser vanliga för att förstärka helgonens exempel på tro och mod.

Kan vi relatera den här historien till Risale-i Nur-berättelsen?

Lucias historia och dess koppling till Risale-i Nur

Lucias berättelse om att bära ljus (ljusstakar) för att hjälpa människor som gömde sig i mörka grottor kan relateras till perspektivet i Risale-i Nur, som är en samling av andliga och intellektuella skrifter av Said Nursi.

Risale-i Nur betonar vikten av tro, uppoffring och att vara ett ljus i mörkret, vilket harmoniserar med det budskap som Lucias berättelse förmedlar. Här är några kopplingar mellan dessa två:

1. Att vara ett ljus i mörkret

• Lucias berättelse: Lucia bär en ljuskrona för att ge både fysiskt och andligt ljus till de som gömde sig i mörka grottor. Hon blir en symbol för hopp i en tid av förföljelse.

• Risale-i Nur om ljus och mörker: I Risale-i Nur används mörker som en symbol för okunskap, orättvisa och vilseledande, medan ljuset representerar tro, sanning och vägledning. Bediuzzaman Said Nursi skriver:

“Ljusets uppgift är att fördriva mörkret och visa skönheten i existensen och skapelsen.”

Lucias handlingar speglar denna idé, eftersom hon sprider hopp och sanning i en tid av andligt mörker.

2. Tron och uppoffringens betydelse

• Lucias berättelse: Lucia skänker bort sin rikedom till de fattiga och riskerar sitt liv för att hjälpa andra. Hennes uppoffring handlar inte bara om henne själv utan också om att ge andra hopp och stöd.

• Risale-i Nur om uppoffring och tjänande: Risale-i Nur betonar vikten av att tjäna andra utan själviskhet. Said Nursi säger:

“Arbeta inte för dig själv, utan för andra; eftersom att arbeta för sig själv är själviskt och egoistiskt.”

Lucias osjälviska handlingar speglar den anda av tjänande och tro som beskrivs i Risale-i Nur.

3. Att inte förlora hoppet i mörka tider

• Lucias berättelse: Trots förföljelse och fara förlorar Lucia aldrig sitt hopp. Ljusen hon bär symboliserar inte bara fysisk vägledning utan också andligt hopp för dem som är gömda i mörkret.

• Risale-i Nur om hopp och ljus: Risale-i Nur lär att man aldrig ska ge upp hoppet, även i de svåraste tider. Said Nursi skriver:

“Hopplöshet är ett hinder för all utveckling.”

Lucias handlingar som sprider ljus i mörkret är ett tydligt exempel på att övervinna hopplöshet och förmedla hopp.

4. Tålamod och tro i förföljelsens tid

• Lucias berättelse: Lucia uthärdar tortyr och orättvisa utan att ge upp sin tro, vilket gör henne till ett exempel på tålamod och uthållighet.

• Risale-i Nur om tålamod och uthållighet: Bediuzzaman framhåller att man, även under svårigheter och lidanden, bör visa tålamod och fortsätta tjäna tron. Han säger:

“Under prövningens tryck, med tron som styrka, visa tålamod och tacksamhet.”

Lucias mod och uthållighet speglar denna anda.

5. Att vara en ljusbärare och symbol för Guds nåd

• Lucias namn och betydelse: Namnet Lucia betyder “ljus”. Hon representerar en manifestation av Guds nåd och vägledning i mörka tider.

• Risale-i Nur om ljus och gudomlig nåd: Risale-i Nur beskriver ljus som en symbol för gudomlig vägledning och barmhärtighet. Följande vers från Koranen är relevant:

“Gud är himlarnas och jordens ljus.” (Koranen, 24:35)

Lucias handlingar kan ses som en representation av Guds ljus och nåd som förmedlas till människor i nöd.

Slutsats och gemensamma budskap

Lucias berättelse och Risale-i Nurs budskap har flera gemensamma teman:

1. Trons kraft och mod: Att inte kompromissa med sin tro trots förföljelse och faror.

2. Uppoffring och tjänande: Att tjäna andra och sprida ljus, även på bekostnad av sig själv.

3. Hoppets ljus i mörkret: Att aldrig förlora hoppet och vara ett ljus för andra i svåra tider.

Båda historierna påminner oss om vikten av att vara ett ljus i mörka tider och att tjäna mänskligheten genom tro och uppoffring.

Hur ska vi stoppa kriminella ungdomar i Sverige?

Hur ska vi stoppa kriminella ungdomar i Sverige?
Hur ska vi stoppa kriminella ungdomar i Sverige?
Hur ska vi stoppa kriminella ungdomar i Sverige?

https://dersdunyasi.net/wp-content/uploads/2024/12/Hur-ska-vi-stoppa-kriminella-ungdomar-i-Sverige.pptx

Varje dag kommer kriminal händelser mer. Varför? Jag tror att det gör någonting fel i Sverige. Jag vet inte exakt men jag tänker att det börjar i familjen sedan fortsätter det genom skolan. Nya kriminella ungdomar kommer in i samhället eftersom det finns några fel saker i familjer och skolor.

Till exempel när man börjar bli vuxna vill man skapa en familj och träffas en kille eller tjej för att gifta sig eller bo som sambo. I Sverige vanligtvis att bo sambo för att få familj lättare men det går inte så lång tid. Flera år senare skiljer par som bor sambo varandra eftersom det är lättare att skilja än andra par som gifta sig. Då om man har några barn lever barn ett dilemma mellan sin mamma och pappa. Till exempel en vecka bor de hos mamma och en vecka bor de hos pappa. Ibland får inte en mamma eller pappa så måste de bo i ett familjehem. Kriminella nätverk kan använda ungdomar som växte upp som dessa barn för att göra brott.

Familjer måste skydda sina barn och ungdomar mot kriminella nätverk. Men det finns inte familj mitten, mamma bor där, pappa bor här mellan finns barn eller ungdomar i gatorna med hos kriminella nätverk. Sveriges regering och samhälle måste tänka först hur vi ska skapa familjer och utvekla för att fortsätta som en bra samhället.

Dessutom gör skolor ingenting också om det. Eftersom när barn och ungdomar kommer i skolan får ingen göra eleverna vad som helst. Eleverna gör vad de vill och vad som helst. Jag hörde en elev göra över 20 datorer sönder framför lärarna, rektorn och andra personer men ingen får göra någonting.

En lärare har bitits av en elev några gånger och rabiesvaccinet görs till läraren.

Vad ska vi göra då om det? Borde vi låta eleverna fortsätta så? Rektorer och lärare säger att vi inte kan göra någonting åt eleverna om det enligt regler och lagen. Men det är inte rätt. Vi måste göra någonting om det annars växer många kriminella ungdomar. Regeringen och samhället måste fixa det och ungdomar får stabil utbildning.

Kanske kommer några att säga att det finns barns rättigheter och mänskliga rättigheter och eleverna har friheter och de kan göra vad de vill. Okej, då finns det rättigheter och alla har friheter. Men man kan göra frivilligt vad man vill utan att göra skada själv och en annan. Annars är det inte frihet, det är brott eller kriminalitet.

När jag jobbar i en restaurang i Lund träffas en kille som arbetar där och går gymnasiet samtidigt. Han har körkort och har bilen. Han tvingar sin mamma att köpa en bil till honom. Han får brinna sin bil några gånger. Hans mamma bor med en annan man i samma hem och vi vet inte var hans pappa bor. Jag tror att han är arg på sin mamma och pappa så han gör så. Tänk inte på att han är invandrare, han är svensk. Okej, några invandrare ungdomar gör kriminella saker men svenska ungdomar gör också samma sak. Det är psykologi.

Psykologi och tänker är jätteviktiga. Varför kommer man att leva i den här världen? Vad har manniskor uppgifter? Vad ska människor göra i framtiden? Hur borde vi bygga ett bra samhälle? Regeringen, samhället och vi måste tänka om dem. Vi måste granska regler och lagen för att se var vi gör fel. Vi borde också ge riktigt straff till kriminella nätverk som använder ungdomar.

Avslutligen har alla ansvar att stoppa och sluta kriminella ungdomar i Sverige. Barn, ungdomar, familjer, skolor, samhälle, kommuner, regeringen har ansvar och uppgifter olika nivåer. Vi borde alltid kontrollera att stoppa och sluta brott och hjälpa polisen och myndigheter. Jag hoppas att det kommer att bli bättre i Sverige och hela världen.

Esat Akbal


SVENSKA / İSVEÇÇE / SWEDISH


























Vi är cirkulationsorganen; hjärtat (cor), blodet och blodomloppet, artärerna, venerna, kapillärerna, lymfsystemet, mjälten och vi har designats för att människor fortsätter leva till att dö.

Vi är cirkulationsorganen; hjärtat, blodet och blodomloppet, artärerna, venerna, kapillärerna, lymfsystemet, mjälten och vi har designats för att människor fortsätter leva till att dö.

Arrangör: Esat Akbal

Hjärtat har designats som en motorn för våra kroppar och arbetar regelbundet och uthålligt.

Hjärtat har byggts för att pumpa blod till kroppen genom blodkärl.

Blodet pumpas ut till kroppens olika organ, vävnader och celler och sedan tillbaka till hjärtat igen.

Det kallas blodomloppet.   

Vi är cirkulationsorganen; hjärtat, blodet och blodomloppet, artärerna, venerna, kapillärerna, lymfsystemet, mjälten och vi har designats för att människor fortsätter leva till att dö.
Vi är cirkulationsorganen; hjärtat, blodet och blodomloppet, artärerna, venerna, kapillärerna, lymfsystemet, mjälten och vi har designats för att människor fortsätter leva till att dö.

Jag är ett hjärta (cor) och uppbyggts så:

Jag har bildats ungefär som en knuten hand storlek och sätts i bakom bröstkorgen lite vänster.

Mina muskler som kallas hjärtmuskler har designats lite speciella än andra muskler. Eftersom det behöver pumpa blodet till hela kroppen genom mig.

Det har designats att göra direkt tjänst och påverkas inte hjärnan kontrollera så mycket.

Det har skapats fyra hjärtrum inuti hjärtat
Det har skapats fyra hjärtrum inuti hjärtat

Det har skapats fyra hjärtrum inuti hjärtat

Det har skapats fyra hjärtrum inuti hjärtat

De har satts fyra hjärtsrum som två på höger sida och två på vänster sida.

I varje halva av hjärtat har lagts ett förmak och en kammare.

De har designats så att förmaken tar emot blod och kamrarna pumpar blodet vidare.

Dessa kallas också så;

  • höger förmak (atrium),
  • höger kammare (ventrikel)
    och
  • vänster förmak (atrium),
  • vänster kammare (ventrikel).
Jag är ett hjärta och uppbyggts så:
Jag är ett hjärta (cor) och uppbyggts så:

Det har satts två typer av klaffar i hjärtat

  • Segelklaff
  • Fickklaff

Segelklaffarna har sats mellan förmaken och kamrarna.

Segelklaffarna har uppgift att hindra blodet tillbaka förmaken.

Fickklaffarna har sats där lungpulsådern (lungartär) avgår från höger kammare, och där stora kroppspulsådern (aorta) avgår från vänster kammare.

Fickklaffarna har uppgift att hindra blodet tillbaka kamrarna.

Kranskärlen har designats att ge hjärtat näring och syre

Hjärtmuskeln får näring och syre från två kranskärl.

Kranskärlen är små blodkärl som har bildats ett nätverk runt hjärtat.

Syre och näring ges till hjärtmuskel med blod genom kranskärlen.

Blodet leds sedan tillbaka genom kransvener.

Jag som hjärtat arbetar så:

Jag har designats som en pump eller en motor för kroppen.

Jag pumpar blodet genom blodkärl till kroppens organ, organsystem, vävnad och celler.

När jag pumpar blodet har det bildats tryck som uppstår i blodkärlen och det kallas blodtrycket.

Jag har skapats att dra ihop mig och att slappna av för att nytt blod ska kunna pumpas.

De har designats tillsammans med ett hjärtslag.

Antal hjärtslag per minut kallas hjärtfrekvensen (pulser)

Det brukar antalet hjärtslag vara mellan 60 och 80 slag per minut när man vilar.

Varje minuts hjärtslag kallas hjärtfrekvens. Hjärtfrekvensen kallas också för pulsen.

När man tränar, springer eller arbetar hårt ökar hjärtfrekvens (pulsen).

Det kan bli hjärtslag per minut närmare till 200 slag (pulsen – hjärtfrekvens) om du gör mycket träning eller spring mycket fort.

Eftersom muskler behöver mycket syre och energi så blodcirkulation ökar så fort.

Hjärtats elektriska retledningssystem

Hjärtat pulserar (hjärtfrekvensen) har designats att i rätt takt med hjälp av det som kallas retledningssystemet (mellan 60 -80 per minut).

Hjärtslagen startas av elektriska impulser.

Hjärtats elektriska impulser mäts med ett så kallat EKG (elektrokardiogram).

Sinusknutan som en liten elektrisk impulsgivare har satts uppe i höger förmak i hjärtat.

En signal ges att båda förmaken i hjärtat ska dra ihop sig genom sinusknutan.

Så blodet transporteras från förmaken till kammaren.

Sinusknutan organiserats att ges rytmiskt avger impulser cirka 60-80 gånger per minut.

AV-knutan (atrio-ventrikulärknutan) har satts ner i höger förmak i hjärtat.

Det har designats att kännas när förmaken drar ihop sig och samlas upp elektriska aktiviteter.

Elektriska impulser leds ner i skiljeväggen mellan kamrarna i en ledning som heter hiska bunten.

Kamrarna drar då ihop sig nerifrån och uppåt och blodet tömmes till lungartär eller till aorta (stora kroppspulsådern).

Hjärtats elektriska retledningssystem
Hjärtats elektriska retledningssystem

Det har skapats ett reservsystem om sinusknutan skulle sluta fungera.

Den här gången börjas det att AV-knutan med en egen rytm på 50 slag per minut och tas då över hjärtats pumparbete.

Blodomloppet (blodcirkulation) har getts uppgifter att transportera syre, näring och hormon

Blodet pumpas in kroppens att använda hjärtat genom blodcirkulation (blodomlopp).

Blodcirkulationssystemet har designats med blodkärl för att transportera av bland annat syre, näringsämne och hormoner.

Blodet har också getts en annan uppgift att ta bort avfallsprodukter som inte behövs, till exempel koldioxid.

Tre sorters blodkärl har skapats

Artärer: De blodkärl som har getts uppgifter att leda blodet från hjärtat till kroppens organ och olika delar.

Vener: De blodkärl som har getts uppgifter att leda blodet tillbaka till hjärtat från kroppens organ och olika delar.

Kapillärer: De heter minsta kärlen som längst ut som förbinder artärerna och venerna.

Artärerna har skapats för att transportera blodet som syrerikt till hela kroppen

Blodet i artärerna från vänster kammare är syrerikt eftersom blodet ges syre i lungorna.

Artärerna har designats först större men senare görs det mindre och delas i hela kroppen.

När hjärtat pumpar blod i artärerna görs de lite större.

Man känner pulsen (hjärtfrekvensen) i artärerna på handeln eller på sidan av halsen.

Aorta (stora kroppspulsådern) har designats kroppens största artär.

Aorta går från hjärtats vänstra kammare sedan delas det i två.

Lungartär (lungpulsådern) går ut från höger kammare och delas i två för att gå vidare till två lungor.

Det ledes syrefattigt blod till lungorna för att gasbyte genom lungartär.

Lungpulsådern (lungartär) innehåller syrefattigt blod trots att det är en artär.

Alla andra artärer leder syrerikt blod.

Tre sorters blodkärl har skapats
Tre sorters blodkärl har skapats: Artärer, Vener och Kapillärer

Venerna har getts uppgifter för blodet tillbaka till hjärtat

Venerna har byggts att samla upp blodet i kroppens organsystem, organ, muskler, vävnader och celler och leder det tillbaka till hjärtat.

Venerna har satts djupa eller ytliga bredvid varje artär.

De ytliga venerna på armarna och benen har lagts precis under huden.

Dessa vener har också getts uppgifter att hjälpa till att reglera kroppstemperaturen.

Genom lungvenerna har transporterats syrerikt blod från lungornas blodkärl tillbaka till hjärtat.

Två lungvener kommer från lungan, en av höger lung och andra vänster lung till hjärtat vänster förmak.

Lungvenerna leder syrerikt blod trots att de är vener.

Alla andra vener har designats att från olika organ leder syrefattigt blod tillbaka till hjärtat.

Musklerna kring venerna har designats att hjälpa till med att pressa tillbaka blodet mot hjärtat.

Sammandragningar i musklerna gör att venerna trycks ihop och blodet förs i rätt riktning.

Inne i venerna har också satts små klaffar för att stänga till blodkärlen så att blodet inte kan rinna tillbaka.

Venerna har getts uppgifter för blodet tillbaka till hjärtat
Venerna har getts uppgifter för blodet tillbaka till hjärtat

Kapillärerna har designats minsta blodkärlen

Kapillärerna har byggts som ett nät av mycket små och tunna blodkärl.

Väggarna i kapillärerna har skapats så tunna att vätska, näringsämnen och avfallsprodukter kan passera genom dem.  

Blodet avger till exempel syre, näringsämnen och vätska till vävnaderna genom kapillärernas väggar.

Vätskan blandas med den vävnadsvätska som ligger mellan cellerna i kroppen.

Samtidigt ges koldioxid och andra avfallsprodukter från vävnaderna till kapillärerna.

Det betyder också att det bytas syre och koldioxid.

Kapillärerna har designats minsta blodkärlen
Kapillärerna har designats minsta blodkärlen

Lilla kretsloppet och stora kretsloppet blodomloppet (blodcirkulation)

Blodomloppet (blodcirkulation) har bildats att ett sammanhängande system av blodkärl.

Det brukar ha delats upp i två delar, lilla kretsloppet och stora kretsloppet.

Lilla kretsloppet (lungkretsloppet) har organiserats att gå från hjärtat till lungorna och kommer tillbaka

Lilla kretsloppet kallas även lungkretsloppet.

Från hjärtats högra kammare har blodet pumpats till lungorna genom lungartärerna.

I lungornas kapillärer har tagits blodets koldioxid och ges syre till blodet.

Det syresatta blodet har skickats till hjärtats vänstra förmak genom lungvenerna.

Därefter har blodet fortsattes till vänster kammare för att ha pumpats ut i det stora kretsloppet igen.

Stora kretsloppet når hela kroppen

Det stora kretsloppet är den blodcirkulation som når ut i hela kroppen.

Blodet pumpas ut från hjärtats vänstra kammare, genom stora kroppspulsådern och andra artärer.

Det når sedan kapillärerna ute i kroppens vävnader och organ.

Dit transporteras syre och näringsämnen, medan avfallsprodukter från ämnesomsättningen tas upp av blodet.

Sedan förs blodet tillbaka till hjärtats högra förmak genom venerna.

Esat Akbal

KÄLLOR

https://www.1177.se/liv–halsa/sa-fungerar-kroppen/hjarta-och-blodomlopp

Anotomi och fysiologi, 2006, Bertil Senesson och Gun Sonesson, Liber AB, 2006, Stockholm.

Anatomi och fysiologi, 2021‒2024 Maria Bengtsson, Ulla Lundström och Gleerups Utbildning AB, Gleerups digitala läromedel.

Landskrona vuxenutbildning, undersköterskeutbildning, kursmaterial.

Ja, hur kunde inte den som förskönar ansikten på rosor och blommor skapa älskare för dessa vackra ansikten från bin och näktergalar? Och den som skapar skönhet i skönheternas vackra ansikten skapar också de som längtar efter den skönheten. – From the Risale-i Nur Collection – Mesnevî-i Nuriye – Zerre

Ja, hur kunde inte den som förskönar ansikten på rosor och blommor skapa älskare för dessa vackra ansikten från bin och näktergalar Och den som skapar skönhet i skönheternas vackra ansikten skapar också de som längtar efter den skönheten. – From the Risale-i Nur Collection – Mesnevî-i Nuriye – Zerre

Arrangör: Esat Akbal

Ja, hur kunde inte den som förskönar ansikten på rosor och blommor skapa älskare för dessa vackra ansikten från bin och näktergalar Och den som skapar skönhet i skönheternas vackra ansikten skapar också de som längtar efter den skönheten. – From the Risale-i Nur Collection – Mesnevî-i Nuriye – Zerre
Ja, hur kunde inte den som förskönar ansikten på rosor och blommor skapa älskare för dessa vackra ansikten från bin och näktergalar Och den som skapar skönhet i skönheternas vackra ansikten skapar också de som längtar efter den skönheten. – From the Risale-i Nur Collection – Mesnevî-i Nuriye – Zerre

“O, du ädle!

I detta gudomliga galleri som är uppbyggt på jordens yta, finns det utsmyckningar, fullkomligheter, vackra landskap och Guds majestätiska härlighet som manifesteras genom hans gudomlighet.

För att vara en betraktare, en renad själ, en förundrad och reflekterande varelse, krävs det någon som kan se denna skönhet, vistas i dessa landskap, och förundras över de fantastiska dekorationerna och utsmyckningarna med tanke och beundran.

Sedan, när denne betraktare går vidare från detta galleri till Skaparens majestät och härlighet, genom att beundra Hans makt och fullkomlighet, ska denne fälla en förundrad och vördnadsfull bön.

Det är människan som har denna uppgift, för även om människan är okunnig och ett mörkt väsen, har hon en sådan förmåga att hon har potentialen att vara ett exempel och ett mönster för hela världen.

Dessutom har människan ett förtroende, en gåva, som gör att hon kan finna och öppna den dolda skatten.

Människans krafter är inte begränsade utan är helt fria, och därför blir människan medveten om den evige Sultanens majestät och storhet.

Ja, precis som älskarens blick dras till den älskades skönhet, så dras människans blick till Skaparens gudomliga rububiyeti, för att genom förundran och reflektion kunna ge lov och beröm.

Ja, den som skapade rosornas och blommornas ansikten och förskönade dem, hur kan den inte skapa älskare som beundrar dessa vackra ansikten, som bin och näktergalar?

Och den som skapade skönheten i de vackra ansiktena, har självklart skapat dem som längtar efter denna skönhet.

På samma sätt, den som prytt denna värld med så många smycken och dekorationer, den Mästaren över universum, kommer självklart inte att lämna dessa fantastiska, antika, mirakulösa landskap och prydnader utan betraktare, utan beundrare, utan älskare och hungriga själar som söker kunskap.

Därför, genom sin helhet, är den fulländade människan, likt ett resultat och syfte för skapelsen av universum, också en frukt och ett resultat av skapelsen av hela kosmos.”

KÄLLA

Risale-i Nur Collection, Mesnevî-i Nuriye – Zerre, Söz Basım Yayın Ltd. Şti., mars 2012, Istanbul.

http://www.erisale.com/#content.tr.5.247

https://sorulararisale.com/risale-i-nur-kulliyati/mesnevi-i-nuriye/zerre/247


AFFISCHER





Resa i Internationella bilfria dagen, eller World Car Free Day, från Landskrona till Malmö, klimat, miljö, krig problemen och Förenta Nationerna (FN) problemen

Resa i Internationella bilfria dagen, eller World Car Free Day, från Landskrona till Malmö, klimat, miljö, krig problemen och Förenta Nationerna (FN) problemen

Arrangör: Esat Akbal

Resa i Internationella bilfria dagen, eller World Car Free Day, från Landskrona till Malmö, klimat, miljö, krig problemen och Förenta Nationerna (FN) problemen
Resa i Internationella bilfria dagen, eller World Car Free Day, från Landskrona till Malmö, klimat, miljö, krig problemen och Förenta Nationerna (FN) problemen

Internationella bilfria dagen, eller World Car Free Day, är jätteviktigt om miljö- och klimatproblemen.

Jag har skrivit den här texten i Kävlinge skrivargrupp. Eftersom vi bestämde oss tillsammans på ett sista möte att skriva en text om resa.

Den 22:a september reste jag och min familj, min fru och dotter, med Skånetrafiken från Landskrona till Malmö och tillbaka samma dag. Eftersom den dagen var Internationella bilfria dagen, eller World Car Free Day, och vi reste hela dagen och tog alla bussar och tåg och betalade bara en SEK.

Det var jättekul men det fanns mycket folk i tåget. Först kunde vi inte åka med Pågatåg eftersom det kort tåg och det fanns mycket passagerare med cykel och barnvagn.

Vi väntade Öresundståg och när det kom sprang vi framför första vagn eftersom vi tänkte att det var lite lugnare. Men vi var fel eftersom vagn var full. Vi var lyckosam om några personer steg ut ur tåget. Då kunde vi ta tåget med trängsel. Det skeende det och vi kunde gå in.

När tåget började gå efter några minuter upptäckte jag att det fanns en hund under mina ben. Jag tycker om hundar men jag ville inte vara så nära hunden. Efter mig upptäckte min fru och dotter också hunden. Hunden rörde sig, då blev några tjejer rädd. Min fru och dotter rörde sig också lite borta men jag kunde inte rörde mig eftersom det inte fanns inga lediga platser.

Resan var jätte svår och jobbig eftersom man kunde inte röra sig och med hunden under ben. Äntligen framme vi Malmö och några människor steg av ut ur tåget. Så vi kunde röra oss bort från hunden i vagnen. Vi skulle stiga av Hyllie, dessutom steg några passagerare också av i Triangeln. Så vi kunde sitta och vila lite då.

Vi besökte några platser i Malmö den dagen internationella bilfria dagen, eller World Car Free Day, och reste tillbaka till Landskrona.

Det var kul men Skånetrafiken borde fixa eller organisera kollektivtrafiken lite ordentligt. Eftersom många vill resa den dagen så behövs extra tåg och personal.

Dagens firar är jätteviktigt om klimat- och miljöproblemen i världen för att människor upptäcker. Eftersom världen har getts till oss människor, djur, växter, väsen. Det finns bara människor att göra den smutsiga världen. Djur och annan eller väsen kan inte göra det.

Det sker mycket jordbävningar, översvämning, regna mycket, skogsbrand, torka, kärnvapen osv. Några av dessa orsaker är hälso- och miljöfarliga utsläpp som människorna gjort.

Människor måste tänka själv och framtiden för sina barnbarn och andra människor. Annars ska det inte kunna leva i världen i framtiden. Människorna gjorde många saker som dåliga för både mänskligheten och världen.

I dåtid skedde första och andra världskriget sedan det atombomb och dog miljoner människor. Nu fortsätter också några krig, Ukraina, Syrien, Gaza, Lubian m.m. Människor borde stoppa dem.

Förenta Nationerna (FN) måste försöka stoppa båda krigen och klimat- och miljöproblemen. FN måste stoppa problemen och göra det för mänskliga.

Vi måste också prata om Förenta Nationernas (FNS) problem. Eftersom det finns 5 länder som blockera och göra veto till några bestämmer. Då är det inte fungerande. De är USA, Frankrike. Ryssland, Kina, Storbritannien.

Då fungerar FN inte så effektivt. Det är orättvist. Så världen går till mer katastrof, mer katastrof.

Andra länder måste lite hög prata om det är orättvist. En av dem borde också bli Sverige.

Det måste göras för mänskligheten.

Jag är perifera nervsystemet (PNS) som har designats med sensoriska och motoriska nerver och delats in i det somatiska och det autonoma nervsystemet.

Det har designats med 12 par kranialnerver som utgår från hjärnan vid kraniets undersida.

Arrangör: Esat Akbal

Jag har skapats för att koppla samman kroppens organ med centrala nervsystemet (CNS), hjärnan och ryggmärgen.

Jag har getts uppgiften att kommunikation mellan kroppen och hjärnan och ryggmärgen.

Jag är perifera nervsystemet (PNS) som har designats med sensoriska och motoriska nerver och delats in i det somatiska och det autonoma nervsystemet.
Jag är perifera nervsystemet (PNS) som har designats med sensoriska och motoriska nerver och delats in i det somatiska och det autonoma nervsystemet.

Det sker så:

Jag har designats med sensoriska och motoriska nerver och banor.

Sensoriska nerver eller banor tar emot information från sinnesorganen, kroppen, ryggmärgen och hjärnan och leder dem till hjärnan och ryggmärgen.

Det kallas också det inåtledande (afferenta).

Motoriska nerver eller banor leder hjärnans eller ryggmärgens önskan eller bud till kroppen med impulser.

Till exempel muskler, impulser leder dem och dessa rör sig efter det.

Det kallas också det utåtledande (efferenta).

Kranialnerver

Det har designats med 12 par kranialnerver som utgår från hjärnan vid kraniets undersida.

De har getts olika uppgifter att kontrollera och styra huvudets olika delar.

Det har designats med 12 par kranialnerver som utgår från hjärnan vid kraniets undersida.
Det har designats med 12 par kranialnerver som utgår från hjärnan vid kraniets undersida.

De här kranialnerver är:

  • Luktnerven
  • Synnerven
  • Ögonmuskelnerven
  • Rullnerven
  • Trillingnerven
  • Sidtittarnerven
  • Ansiktsnerven
  • Balans- och hörselnerven
  • Tung- och svalgnerven
  • Vagusnerven
  • Binerven
  • Tungnerven

Spinalnerver (ryggmärgsnerver)

Det har designats 31 par ryggmärgsnerver som lämnar ryggmärgen genom kotornas mellanrum.

Ibland kallas samma namn spinalnerver som går till ben.

Det har designats 31 par ryggmärgsnerver som lämnar ryggmärgen genom kotornas mellanrum.
Det har designats 31 par ryggmärgsnerver som lämnar ryggmärgen genom kotornas mellanrum.

Några nerverna har designats en sammanflätade till som kallas plexus.

Några viktiga plexus är:

  • Halsflätan
  • Armflätan
  • Länd och korsbensflätan

Jag har byggts också med två nervsystemet:

  • Somatiska nervsystemet
  • Autonoma nervsystemet

Somatiska nervsystemet

Somatiska nervsystemet har designats att kunna sätts påverkas av viljan.

Det har byggts två sorters nervbanor, sensoriska och motoriska.

De sensoriska förmedlar information utifrån och upp till hjärnan.

Dessa nervbanor kallas också afferenta (inåtledande).

Somatiska nervsystemet har designats att kunna sätts påverkas av viljan.
Somatiska nervsystemet har designats att kunna sätts påverkas av viljan.

Motoriska nervbanor har designats att ge information från hjärnan ut till olika delar i kroppen.

Det kallas också det efferenta (utåtledande).

Till exempel muskler och leder börjar röra sig när och var man vill och du vill på vilket sätt.

Dessa nervbanor kallas också efferenta vilket betyder att de går ”utåt”.

Dopamin och acetylkolin har skapats som transmittorsubstanser i det somatiska nervsystemet framför allt.

Autonoma nervsystemet

Autonoma nervsystemet har byggts utan viljan att kontroll och styr.

Till exempel hjärta, lungor, lever, mage och körtlar har designats att fungera som automatik.

Autonoma nervsystemet har byggts utan viljan att kontroll och styr.
Autonoma nervsystemet har byggts utan viljan att kontroll och styr.

Det kan delas 3 system så där:

– sympatiska nervsystemet
– parasympatiska nervsystemet  
– enteriska nervsystemet

Alla tre system har bildats att påverka inre organ.

Man kan säga att de sympatiska och det parasympatiska systemen har designats som motsatt effekt.

När det blir fara aktiveras sympatiska nervsystemet som energikrävande handlingar.

När nervimpulser går i det sympatiska nervsystemet används det adrenalin, noradrenalin och dopamin.

När det blir vila och trygga aktiveras parasympatiska nervsystemet som energisparande handlingar.

Till exempel hjärtfrekvens och blodtryck ska det minska.

Det används acetylkolin och oxytocin när nervimpulser i det parasympatiska nervsystemet.

Enteriska nervsystemet har kopplats till det sympatiska- och parasympatiska nervsystemet.

Men det enteriska nervsystemet brukar getts ansvar för mag-tarmkanalens funktioner.

Reflexer

Reflexer har skapats i perifera nervsystemet för att skydda man.

Det fungerar så:

Till exempel om handen bränner av något som värme, drar man det så snabbt som möjligt.

Impulser går till ryggmärgen och om det blir fara och smärta kommer det tillbaka för att dra sin hand.

Man hinner inte att tänka och kommentera då.

Sedan tänker man på vad som hände.

Efter det kommenterar man medvetet.

Det har designats olika reflexer till exempel:

  • skyddsreflexer
  • blink­reflexen
  • pupill­reflexen
  • knä­reflexen

Om reflexen inte fungerar, betyder det att någonting är skadat i ryggmärg eller hjärna.

Reflexer har skapats i perifera nervsystemet för att skydda man.
Reflexer har skapats i perifera nervsystemet för att skydda man.

KÄLLOR

https://www.1177.se/liv–halsa/sa-fungerar-kroppen/hjarna-ryggmarg-och-nerver/#:~:text=Nervsystemet%20sk%C3%B6ter%20kontakten%20mellan%20kroppens%20delar,-Nervsystemet%20har%20flera&text=Bland%20annat%20g%C3%B6r%20nervsystemet%20att,du%20ser%2C%20h%C3%B6r%20och%20k%C3%A4nner.

Anotomi och fysiologi, 2006, Bertil Senesson och Gun Sonesson, Liber AB, 2006, Stockholm.

Anatomi och fysiologi, 2021‒2024 Maria Bengtsson, Ulla Lundström och Gleerups Utbildning AB, Gleerups digitala läromedel.

Landskrona vuxenutbildning, undersköterskeutbildning, kursmaterial.


Jag är centrala nervsystem (CNS) och har designats för att kunna kontrollera och styra hela kroppen.

Min viktigaste delen som CNS är hjärnan (encephalon).

Arrangör: Esat Akbal

Jag är centrala nervsystem (CNS) och har byggts med hjärnan och ryggmärgen.

Jag har designats att kunna kontrollera och styra hela kroppen.

Hjärnan (encephalon)

Min viktigaste delen som CNS är hjärnan (encephalon).

Hjärnan har satts under skallens ben för att skydda.

Hjärnan delas anatomiskt in i tre delar;

  • stora hjärnan,
  • lilla hjärnan,
  • hjärnstammen.
Min viktigaste delen som CNS är hjärnan (encephalon).
Min viktigaste delen som CNS är hjärnan (encephalon).

Stora hjärnan (cerebrum)

Den stora hjärnan (cerebrum) har designats för att styra hela nervsystemet.

Så cerebrum (stora hjärnan) kan kontrollera hela kroppen och styra.

Det delas två halvor som höger och vänster.

Höger del av stora hjärnan har designats för att styra kreativitet, förmåga att snabbt förstå och musik.

Vänster del av stora hjärnan har designats för att styra analytiskt och logiskt tänkande, språk, skrift och matematik.

Varje hjärnhalva har byggts av fyra olika delar som kallas lober. Dessa är:

  • Pannloben med centra för personlighet.
  • Tinningloben med centra för hörsel och lukt.
  • Nackloben med centra för syn.
  • Hjässloben med centra för sensoriska banor.
Den stora hjärnan (cerebrum) har designats för att styra hela nervsystemet.
Den stora hjärnan (cerebrum) har designats för att styra hela nervsystemet.

Pannlob

Det här designats som centra för personlighet, koncentration, omdöme, planering, tankar, gör om till ord (broca).

Korttids Information lagras här. 

Tinningloben

Det har designats som centra för hörsel, lukt.

Hippocampus som är viktig för minnet har satts strax innanför hjärnbarken vid tinningloben.

Nackloben

Det har designats som omvandlar synintryck till bilder som är sammankopplat med minnet.

Hjässloben

Det har designats att bearbeta alla sinnesintryck, kombinera intrycken av doft, smak, temperatur, koordinera synintryck med rörelser, orientera sig i rummet och veta var kroppen befinner sig. 

Hjärnans yta kallas hjärnbarken (cortex).

Hjärnan har designats med veckad som har många veck och vindlingar, inte plan och jämn, för att öka hjärnans kapacitet.

Det har gjorts mittfåran eller central­fåran mellan höger och vänster halvor från pannloben till hjässloben.

Framför mittfåran har det satts ett motoriskt centrum som skickar ut impulser.

Bakom mittfåran har det satts ett sensoriskt centrum där information från kroppen kommer in och tolkas. 

I längre ner i hjärnan har det satts en stor samling av nervcellskroppar som heter basala ganglier.

Det finns ledningsbanor mellan dessa.

De viktiga motoriska banorna har satts från hjärna till ryggmärgen och tillbaka.

Denna del har gjorts till att rörelserna blir jämna och koordinerade.

Lilla hjärnan (cerebellum)

Lillhjärnan (cerebellum) har lagts under storhjärnans nacklober.

Det kallas också ”livets träd” för att ser ut som ett träd när man delar den mitt.

Cerebellum (lillhjärnan) har designats för att reglera balans, muskelspänning och koordination genom att ta emot impulser från bland annat muskler, ledband och leder.
Cerebellum (lillhjärnan) har designats för att reglera balans, muskelspänning och koordination genom att ta emot impulser från bland annat muskler, ledband och leder.

Den lilla hjärnan har satts i förbindelse med stora hjärnan och ryggmärgen via hjärnstammen.

Cerebellum (lillahjärnan) har designats för att reglera balans, muskelspänning och koordination genom att ta emot impulser från bland annat muskler, ledband och leder.

Hjärnstammen (truncus encephali)

Många viktiga centra har det lagts i hjärnstammen (truncus encephali).

Det har satts förlängda märgen (medulla oblongata) som är livsviktiga styr cirkulationen och andningen från ryggmärgen till i hjärnstammen.

Hela hjärnstammen har designats med vit och grå substans.

RAS (retikulära aktiveringssystemet) har satts för att kontrollera att impulser går in och utåt.

Det påverkar medvetandet och vakenhetsgrad.

Thalamus har lagts som är en omkopplings­station för flera nervbanor i hjärnstammens övre del.

Thalamus har getts uppgifter till exempel mottagare av information kring temperatur, beröring och smärta.

Sedan skickar det vidare information till olika delar i hjärnbarken och vårt medvetande.

Hypotalamus har lagts under thalamus.

Hypotalamus har getts uppgifter att kontrollera av bland annat blodtrycket, sömn, kroppstemperatur.

Från vilken nerver och blodkärl har gåtts ner till hypofysen.

Hypofysen har designats överordnat centrum för andra hormon­producerande körtlar i kroppen.

I hjärnstammen har lagts även limbiska systemet.

Limbiska systemet har designats för att amygdala, känslomässiga beteendet, rädsla, aggression, ångest, social anpassning.

Det kan aktivera det sympatiska nervsystemet.

Blodförsörjningen till hjärnan

Hjärnan har byggts att behöva mycket syre.

När det blir syrebrist har hjärna påverkats känsligt för mycket.

Hjärnan har designats att få syre av stora kärl upp till hjärnan.

Inre halsartärerna (a carotis interna) = 75% av blodförsörjningen.

Två kotartären( a vertebralis) 20 % av blodförsörjningen

Yttre halsartären (a carotis externa) = 5 %

Ryggmärgen (medulla spinalis)

Min andra viktigaste delen som CNS är ryggmärgen (medulla spinalis).

Ryggmärgen har satts i ryggmärgs­kanalen.

Det har byggts med segment.

Så alla nerver står i kontakt med en viss del (segment) av kroppen.

Ryggmärgsnerverna är indelade i 8 halsnerver, tolv bröstnerver, 5 ländnerver, 5 korsnerver och 1 par svansnerver.

Nerver har passerats genom mellan kotorna.

Sensoriska (inåtledande) impulserna går in i ryggmärgen och motoriska (utåtgående) impulserna lämnar ryggmärgen.

Det är en förlängning av förlängda märgen.

Ryggmärgen har byggts grå och vit substans.

Det har omgetts av vätska och tre ryggmärgshinnor.

För reflexer är ryggmärgen (medulla spinalis) viktig.

Min andra viktigaste delen som CNS är ryggmärgen (medulla spinalis).
Min andra viktigaste delen som CNS är ryggmärgen (medulla spinalis).

Hinnor och hålrum runt hjärna och ryggmärg

Det har satts olika hinnor runt båda hjärnan och ryggmärgen för att skydda.

Så de skyddar hjärnan och ryggmärgen från skadliga ämnen och håller vätska (cerebro­spinal­vätska).

De är:

  • Mjuka hinnan (pia mater)
  • Hårda hinnan (dura mater)
  • Spindelvävshinnan (arachnoidea)
Det har satts olika hinnor runt båda hjärnan och ryggmärgen för att skydda.
Det har satts olika hinnor runt båda hjärnan och ryggmärgen för att skydda.
Mjuka hinnan (pia mater)

Den har byggts att följa hjärnan och ryggmärgen och sluta vid första lumbalkotan precis som ryggmärgen.

Det har designats att med många blodkärl försörjer nervvävnad med blod.

Syre och andra ämnen har getts till hjärnan genom blodkärl.

Men blodkärl i hjärnan har skapats extra starka för att inte gå in i skadliga ämnen och blodcell i hjärnan.

Det kallas blod-hjärnbarriären.

Hårda hinnan (dura mater)

Den har designats som yttersta av de tre hinnorna är hårda hinnan (dura mater).

Det har skapats en stark hinna genom stram bindväv.

Den har satts att täcka kraniets insida och går ner till den fjärde lumbalkotan i ryggmärgen.

Den hårda hinnan har designats dubbel runt ryggmärgen.

Spindelvävshinnan (arachnoidea)

Den har skapats mjuk och tunn utan blodkärl.

Den har lagts längre ner än mjuka hinnan, ungefär till den fjärde lumbalkotan i ryggmärgen.

Hålrum har byggts mellan spindelvävshinna och mjuka hinnan och kallas subarachnoidalrummet.

Här har vätskan fyllts som omger hjärnan och ryggmärgen (cerebrospinalvätska).

Prover kan tas härifrån (lumbalpunktion)

Cerebrospinalvätska

Det är vätska som har fyllts runt hjärnan och runt ryggmärgen.

Vätskan har designats normalt vara klar och färglös.

Vätskan spolas runt hjärnan och ryggmärgen hela tiden.

Det har byggts några hålrum inne i hjärnan.

Det kallas ventriklarna.

I hjärnan har det designats fyra ventriklar.

Den första och andra har satts på varje sida i storhjärnan.

Den tredje och fjärde ventrikeln har lagts i hjärnstammen.

De är blodkärls rika taken i hjärnans hålrum.

Cerebrospinalvätskan har bildats eller tillverkats där.

De har getts olika uppgifter vätskan:

  • att skydda hjärnan och ryggmärgen
  • att dämpa kraft i rörelser
  • att transportera näring från blodet till hjärnans och ryggmärgens celler
  • att ta bort slaggprodukter

KÄLLOR

https://www.1177.se/liv–halsa/sa-fungerar-kroppen/hjarna-ryggmarg-och-nerver/#:~:text=Nervsystemet%20sk%C3%B6ter%20kontakten%20mellan%20kroppens%20delar,-Nervsystemet%20har%20flera&text=Bland%20annat%20g%C3%B6r%20nervsystemet%20att,du%20ser%2C%20h%C3%B6r%20och%20k%C3%A4nner.

Anotomi och fysiologi, 2006, Bertil Senesson och Gun Sonesson, Liber AB, 2006, Stockholm.

Anatomi och fysiologi, 2021‒2024 Maria Bengtsson, Ulla Lundström och Gleerups Utbildning AB, Gleerups digitala läromedel.

Landskrona vuxenutbildning, undersköterskeutbildning, kursmaterial.


Jag är en nervcell och har getts mig olika viktiga uppgifter i nervsystemet

Vi som nervvävnad har byggts med neuron (nervceller) och stödjevävnad som heter myelin.
Jag är en nervcell och har getts mig olika viktiga uppgifter i nervsystemet
Jag är en nervcell och har getts mig olika viktiga uppgifter i nervsystemet

Jag är en nervcell och har getts mig olika viktiga uppgifter i nervsystemet

Jag som är nervcell kallas också neuron.

Jag har byggts av en nervcell kropp, cytoplasma och en cellkärna.

Min nervcells kropp har satts att gå ut som dendriter och ett axon.

Vi som neuron (nervceller) har skapats för att kunna skicka och ta emot elektriska signaler som kallas impulser.

Dendriter har designats att ta emot impulser och skicka dem till nervcellskroppen.

Axonet har designats ett långt utgående utskott från cell­kroppen som för impulsen vidare till en ny nervcell.

Det leder också impulser till andra celler, vävnad och organ. Till exempel en muskel, hud, inre organen m. m.

Många nervceller har getts uppgifter att fungera som elsladdar som förbinder kropp och hjärna.

Nervsystemet har designats ett komplext av olika typer celler som gör det möjligt att reglera tankar, känslor och beteende i respons till vår omgivning.

Cellkropp Dendrit Axon Myelin Nod Synaps
Cellkropp Dendrit Axon Myelin Nod Synaps

Myelin

Vi som nervvävnad har byggts med neuron (nervceller) och stödjevävnad som heter myelin.

Myelin är fettrikt och har en stödjande och isolerande funktion.

Myelinet täcker inte hela axonet.

Det finns vissa små mellanrum i myelinet, som kallas noder.

Myelin har getts uppgiften att transportera nerv­signalerna snabbare.

Vi som nervvävnad har byggts med neuron (nervceller) och stödjevävnad som heter myelin.
Vi som nervvävnad har byggts med neuron (nervceller) och stödjevävnad som heter myelin.

Nervimpulsen

En nervimpuls skapar och fortleds.

Vi som nervceller har designats att kunna bilda, ta emot och leda impulser vidare.

Det borde en stark tillräckligt retning för att en nervimpuls ska uppstå.

Så har börjats en snabb förändring av spänningen över nervcellens membran och en nervimpuls uppstår.

I dendriterna, nervcellskroppen och i axonet leds impulsen elektriskt vidare.

Denna är möjlig genom att natrium och kalium (salter) har designats att passera fort genom cellmembranet.

I synapsen sker spridningen av impulsen på kemisk väg.

När impulsen (elektrik) skickas jag över till en annan ny nervcell sker det genom ett speciellt kontaktställe (synaps) mellan cellerna.
När impulsen (elektrik) skickas jag över till en annan ny nervcell sker det genom ett speciellt kontaktställe (synaps) mellan cellerna.

Synaps

När impulsen (elektrik) skickas jag över till en annan ny nervcell sker det genom ett speciellt kontaktställe (synaps) mellan cellerna.

Det har satts i ytterst på axonet finns synapsen med synapsblåsor som innehåller transmittorsubstans.

När det blir vid en nervimpuls öppnas blåsorna och transmittorsubstansen släpps ut och går vidare till nästa nervcells dendriter.

Det är receptorer som tar emot signalämnet och gör sedan att impulsen förs vidare.

De kan liknas vid en nyckel som passar i ett visst lås.

Impulsen kan ledas över till muskelcell drar ihop sig eller körtel som till exempel utsöndrar sekret som saliv

Det har skapats flera olika signalämne och de finns i olika delar av hjärnan och har olika effekt.

Exempel på signalämnen är noradrenalin, dopamin, acetylkolin, GABA, serotonin.

Transmittorsubstansernas effekter stimulerar nästa nervcell eller hämmar impulsen.

När den hämmas bildas inte någon ny nervimpuls som förs vidare till nästa cell.

Om denna funktion inte skulle sätta skulle ni som människor överhopas av för många nervimpulser.

Det har bildats ett balanserat system av stimulering och hämning av impulser.

Våra uppgifter som neuron (nervceller) är att sätta kommunikation mellan hjärnan, ryggmärgen och kroppens organ genom elektriska impulser.

Dessutom har vi som nerver designats också att skicka information från sinnesorganen (ögat, örat, lukt, smak, känsel) till hjärnan och ryggmärgen.  

KÄLLOR

https://www.1177.se/liv–halsa/sa-fungerar-kroppen/hjarna-ryggmarg-och-nerver

Anotomi och fysiologi, 2006, Bertil Senesson och Gun Sonesson, Liber AB, 2006, Stockholm.

Anatomi och fysiologi, 2021‒2024 Maria Bengtsson, Ulla Lundström och Gleerups Utbildning AB, Gleerups digitala läromedel.

Landskrona vuxenutbildning, undersköterskeutbildning, kursmaterial.


Vi är mikroorganismer och har designats olika typer för olika syften.

Vi är mikroorganismer och har designats olika typer för olika syften.
Vi är mikroorganismer och har designats olika typer för olika syften.
Vi är mikroorganismer och har designats olika typer för olika syften.

Vi är en levande varelse men ni kan inte se oss med era ögon utan mikroskop.

Ni behöver mikroskop när ni vill titta på och forska oss.

Om du vill arbeta inom vård och omsorg måste du känna oss.

En del av oss är nyttiga och goda till era.

Vi kallas också normalfloran då.

Men andra sidan är en del även nackdelar till era.  

Vi kallas också mikrober. Men en del av oss som ofta kallas mikrober är farliga.

Ni behöver en del många oss och skulle inte kunna leva utan oss. Andra sidan kan ni en del av era via oss vara allvarligt sjuka.

Ni måste lära sig hur man hindrar mikro­organismer som gör sig sjuk från att sprida sig.

Vi sätts överallt och är viktiga för att livet och jorden ska fungera.

Vi som mikroorganismer har getts olika uppgifter. Till exempel:

  • att brytas ner organiskt material genom en förruttnelseprocess. Till exempel de som döda.
  • att utgöras föda till fiskar bland annat.
  • att bildas näringsämnen på jorden.
  • att användas som jästsvampar till exempel för bakning
  • att brytas ner kolhydrater så att det bildas till exempel koldioxid och vatten, och vid låg syrehalt även etanol.

Vi behöver olika och specifika miljö för att leva, utvecklas och föröka oss.

Om ni vet oss som är farliga och lever villkor kan det bli lättare minska risken för smitta.

Det ges också egenskap för oss som kan förändras, till exempel mutera för överlevnad.

Mutationen betyder att arvsanlaget förändras genom påverkan av till exempel antibiotika eller kemiska medel eller ämnen.

Vi som mikroorganismer har designats många olika typer, till exempel bakterier, virus, svampar osv.

Bakterier

Bakterier
Bakterier

Vi är en encellig organism och kan röra sig lite.

Egen ämnesomsättning ges vi.

Vi har getts olika delar liknande en cell och egenskap som förökar oss också.

Ni kan se oss ut så:

  • kulformiga (kocker)
  • stavformiga (baciller)
  • spiralformade (spiroketer)
Ni kan se oss ut så: kulformiga (kocker) stavformiga (baciller) spiralformade (spiroketer)
Ni kan se oss ut så: kulformiga (kocker) stavformiga (baciller) – spiralformade (spiroketer)

Vi som kulformiga (kocker) bakterier delas också olika typer enligt hur ser ut:

Diplokocker = Par
Streptokocker = Kedja
Stafylokocker = Druvklase

Vi som kulformiga (kocker) bakterier delas också olika typer enligt hur ser ut: Diplokocker = Par Streptokocker = Kedja Stafylokocker= Druvklase
Vi som kulformiga (kocker) bakterier delas också olika typer enligt hur ser ut:

Diplokocker = Par, Streptokocker = Kedja, Stafylokocker = Druvklase

Några av oss tycker om syre så kallas det aeroba men andra sidan några av oss gillar inte syre, då kallas det anaeroba.

Därför att;
Aeroba = behöver syre för att kunna leva
Anaeroba = trivs i syrefattiga miljöer

Ibland har vi kapsel som innehåller socker och vatten.
Så det ges extra skydd för oss, då kan det inte ätas upp (fagosyteras) av vita blodkroppar (leukocyterna).

Vissa oss kan bildas sporer.

Det betyder att dessa bakterier är mycket starka.

Om vi som bakterier påverkas i en extrem miljö har vi designats att skyddas oss genom sporer och att tillbakabildas vår kropp.

En spor kan den inte verka eller föröka sig utan väntar passivt.

Det finns bara vår bakteriens arvsanlag i sporen.

Vi har designats med ny livsform- och att hålla oss i vila och inaktiv.

Om miljö blir bättre för sporer börjar vi som bakterier återbildas och bli aktiv igen.

Vi som sporer motståndskraftig mot kemiska medel, värme, strålning utan att föröka sig.

När ni vill ta död oss som sporer måste ni göra autoklavering.

Det betyder att det måste bli mycket hög värme på oss under längre tid.

Till exempel 120 grader.

Vi behöver rätt temperatur för att överleva och föröka oss.

Trivs bäst i cirka 37 grader, dör vi 60 grader.

Några av oss behöver också fuktighet, ett pH-värde på över 7.

Om vi torkar dör eller går in i ett vilostadium.

Kan ej föröka oss när vi frusit till is.

Tillväxt stannar.

Vi förökar oss genom delning och i en bra miljö kommer vi att dela oss cirka var 20:e minut.

Vi behöver också näring och vi kan använda ofta glukos som näring för att föröka oss.

Några av oss har designats att resistenta mot flera antibiotika och de kallas multiresistenta bakterier (MRB).

Vi som MRB sprids främst oss inom vården och det blir svårbehandlade.

Till exempel

Meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA)

Det orsakar sår, hudinfektioner.

Det kan vara friska bärare av MRSA i huden eller näsan.

De 30% bärare är sjuka men vet inte om det.

Det ökar framförallt på äldreboenden.

Det är jätteviktigt med basala hygienrutiner.

Den andra exempel:

Vankomycin­resistenta enterokocker (VRE)

  • Det är en grupp tarmbakterier som ibland förekommer i sår, urinkatetrar osv.
  • Det sprids lätt sig i sjukhusmiljö.
  • Det är svårt för de sjuka personer som till exempel genomgått kirurgiska ingrepp eller har nedsatt immunförsvar

Det är mycket viktigt att använda basal hygien för att förhindra smittspridning

Det är också jätteviktigt isolering.

Exempel på vanliga stavformiga (baciller) bakterier är e-coli, salmonella och kolera.

E-Coli

Vi som E-Coli finns i mag-tarmkanalen och ger upphov till salmonella och kolera.

Vi kan också göra urinvägsinfektion.

Vi som E-Coli finns i mag-tarmkanalen och ger upphov till salmonella och kolera.
Vi som E-Coli finns i mag-tarmkanalen och ger upphov till salmonella och kolera.

Salmonella

En annan vår familj av bakterier är salmonella.

Vi är flera olika arter av Salmonella-bakterier som kan orsaka sjukdom hos människor.

Vi är flera olika arter av Salmonella-bakterier som kan orsaka sjukdom hos människor.
Vi är flera olika arter av Salmonella-bakterier som kan orsaka sjukdom hos människor.

Vi som salmonella-bakterier finns oftast i tarmarna hos djur.

Vi sprids till människor genom kontaminerad mat, särskilt ägg, kött, mejeriprodukter och ibland grönsaker och frukter som kommit i kontakt med smittade djurexkrementer.

Infektion med salmonella kan leda till salmonellos, som typiskt orsakar diarré, kräkningar, magsmärtor, feber och ibland andra systemiska symtom.

Campylobacter

Vi är en familj av bakterier där de vanligaste patogena.

Vi som campylobacter finns vanligtvis i tarmarna hos många fåglar.

Vi som campylobacter finns vanligtvis i tarmarna hos många fåglar.
Vi som campylobacter finns vanligtvis i tarmarna hos många fåglar.

Vi kan spridas till människor genom kontaminerad mat, särskilt kycklingkött, opastöriserad mjölk eller vatten som förorenats av djuravföring.

Vi kan leda sjukdom som kallas campylobacterios, som oftast manifesterar sig som diarré (ibland blodig), magsmärtor och feber.

Virus

Vi som virus kan infektera människor, djur, växter och bakterier.
Vi som virus kan infektera människor, djur, växter och bakterier.

Vi har designats som mycket små partiklar.

Trots att vi inte har någon egen livsform och ämnesomsättning eller inte är en cell lever vi och förökar oss när vi sätts i en värdcell.

Vi som virus kan infektera människor, djur, växter och bakterier.

För antibiotika är vi inte alls känsliga.

Vi bildas tåla att frysa ned men är känsliga för värme.

Vi flesta kan dö om vi utsätts för minst 60 grader i 30 minuter.

När vi angriper en cell = infekteras och kan cellen förstöras av oss.

När tillräckligt många celler förstörs leder det till olika symtom och sjukdom.

Vi som virus kan stanna kvar i den smittade organismen efter en genomgången infektion under lång tid.

Ibland hela livet.

Vi orsakar kroniska och akuta infektioner.

Norovirus

Vi som norovirus är ett mycket smittsamt virus som orsakar vinterkräksjuka.
Vi som norovirus är ett mycket smittsamt virus som orsakar vinterkräksjuka.

Vi som norovirus är ett mycket smittsamt virus som orsakar vinterkräksjuka.

Vi kan spridas med förorenad mat, av en smittad person eller förorenat vatten.

Vi drabbar alla åldersgrupper och de kan bli allvarligt sjuka.

De är svåra att döda och handdesinfektionen har dålig effekt mot viruset.
 
Det är mycket viktigt med handhygien-tvålvatten.

RS-virus (Respiratory syncytialvirus)

RS-virus (Respiratory syncytialvirus)
RS-virus (Respiratory syncytialvirus)

Vi är en vanlig orsak till övre luftvägsinfektion.

Vi är också vanligaste orsaken till nedre luftvägsinfektion hos barn yngre än ett år.

I vintern brukar vi spridas.

Vi smittas genom droppsmitta.

Svampar

Vi har designats på många olika arter.

Till exempel:
Jästsvamp
Mögelsvamp
Trådsvamp

Våra utseende är trådiga och greniga.

Vi förökar oss via sporer eller genom att knoppa av sig från moder svampen.

Vissa av oss producerar toxiner (gifter).

Vi kan orsaka olika hudsjukdomar, allergier och förgiftningar vid nedsatt immunförsvar.

Svampsjukdomar kallas mykoser.

Svampinfektioner i hud, slemhinnor och naglar är vanligt.

Svampinfektioner i hud, slemhinnor och naglar är vanligt.
Svampinfektioner i hud, slemhinnor och naglar är vanligt.

KÄLLOR

https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/bakterier-virus-parasiter-och-mogelsvampar1/bakterier

https://kontrollwiki.livsmedelsverket.se/artikel/157/sjukdomsframkallande-bakterier

https://www.1177.se/sjukdomar–besvar/hud-har-och-naglar/vartor-och-svamp/svampinfektioner

https://gleerupsportal.se/laromedel/anatomi-och-fysiologi-1-2/article/0e1dda4a-0484-4844-83ba-b1c5e6c412a5?page=1

https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/bakterier-virus-parasiter-och-mogelsvampar1/virus/norovirus-calicivirus

https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistik-a-o/sjukdomsstatistik/rsv/#:~:text=RS%2Dvirus%20(Respiratory%20syncytialvirus)%20%C3%A4r%20en%20vanlig%20orsak%20till,barn%20yngre%20%C3%A4n%20ett%20%C3%A5r.

Anotomi och fysiologi, 2006, Bertil Senesson och Gun Sonesson, Liber AB, 2006, Stockholm.

Anatomi och fysiologi, 2021‒2024 Maria Bengtsson, Ulla Lundström och Gleerups Utbildning AB, Gleerups digitala läromedel.

Landskrona vuxenutbildning, undersköterskeutbildning, kursmaterial.