Jag är en nervcell och har getts mig olika viktiga uppgifter i nervsystemet

Vi som nervvävnad har byggts med neuron (nervceller) och stödjevävnad som heter myelin.
Jag är en nervcell och har getts mig olika viktiga uppgifter i nervsystemet
Jag är en nervcell och har getts mig olika viktiga uppgifter i nervsystemet

Jag är en nervcell och har getts mig olika viktiga uppgifter i nervsystemet

Jag som är nervcell kallas också neuron.

Jag har byggts av en nervcell kropp, cytoplasma och en cellkärna.

Min nervcells kropp har satts att gå ut som dendriter och ett axon.

Vi som neuron (nervceller) har skapats för att kunna skicka och ta emot elektriska signaler som kallas impulser.

Dendriter har designats att ta emot impulser och skicka dem till nervcellskroppen.

Axonet har designats ett långt utgående utskott från cell­kroppen som för impulsen vidare till en ny nervcell.

Det leder också impulser till andra celler, vävnad och organ. Till exempel en muskel, hud, inre organen m. m.

Många nervceller har getts uppgifter att fungera som elsladdar som förbinder kropp och hjärna.

Nervsystemet har designats ett komplext av olika typer celler som gör det möjligt att reglera tankar, känslor och beteende i respons till vår omgivning.

Cellkropp Dendrit Axon Myelin Nod Synaps
Cellkropp Dendrit Axon Myelin Nod Synaps

Myelin

Vi som nervvävnad har byggts med neuron (nervceller) och stödjevävnad som heter myelin.

Myelin är fettrikt och har en stödjande och isolerande funktion.

Myelinet täcker inte hela axonet.

Det finns vissa små mellanrum i myelinet, som kallas noder.

Myelin har getts uppgiften att transportera nerv­signalerna snabbare.

Vi som nervvävnad har byggts med neuron (nervceller) och stödjevävnad som heter myelin.
Vi som nervvävnad har byggts med neuron (nervceller) och stödjevävnad som heter myelin.

Nervimpulsen

En nervimpuls skapar och fortleds.

Vi som nervceller har designats att kunna bilda, ta emot och leda impulser vidare.

Det borde en stark tillräckligt retning för att en nervimpuls ska uppstå.

Så har börjats en snabb förändring av spänningen över nervcellens membran och en nervimpuls uppstår.

I dendriterna, nervcellskroppen och i axonet leds impulsen elektriskt vidare.

Denna är möjlig genom att natrium och kalium (salter) har designats att passera fort genom cellmembranet.

I synapsen sker spridningen av impulsen på kemisk väg.

När impulsen (elektrik) skickas jag över till en annan ny nervcell sker det genom ett speciellt kontaktställe (synaps) mellan cellerna.
När impulsen (elektrik) skickas jag över till en annan ny nervcell sker det genom ett speciellt kontaktställe (synaps) mellan cellerna.

Synaps

När impulsen (elektrik) skickas jag över till en annan ny nervcell sker det genom ett speciellt kontaktställe (synaps) mellan cellerna.

Det har satts i ytterst på axonet finns synapsen med synapsblåsor som innehåller transmittorsubstans.

När det blir vid en nervimpuls öppnas blåsorna och transmittorsubstansen släpps ut och går vidare till nästa nervcells dendriter.

Det är receptorer som tar emot signalämnet och gör sedan att impulsen förs vidare.

De kan liknas vid en nyckel som passar i ett visst lås.

Impulsen kan ledas över till muskelcell drar ihop sig eller körtel som till exempel utsöndrar sekret som saliv

Det har skapats flera olika signalämne och de finns i olika delar av hjärnan och har olika effekt.

Exempel på signalämnen är noradrenalin, dopamin, acetylkolin, GABA, serotonin.

Transmittorsubstansernas effekter stimulerar nästa nervcell eller hämmar impulsen.

När den hämmas bildas inte någon ny nervimpuls som förs vidare till nästa cell.

Om denna funktion inte skulle sätta skulle ni som människor överhopas av för många nervimpulser.

Det har bildats ett balanserat system av stimulering och hämning av impulser.

Våra uppgifter som neuron (nervceller) är att sätta kommunikation mellan hjärnan, ryggmärgen och kroppens organ genom elektriska impulser.

Dessutom har vi som nerver designats också att skicka information från sinnesorganen (ögat, örat, lukt, smak, känsel) till hjärnan och ryggmärgen.  

KÄLLOR

https://www.1177.se/liv–halsa/sa-fungerar-kroppen/hjarna-ryggmarg-och-nerver

Anotomi och fysiologi, 2006, Bertil Senesson och Gun Sonesson, Liber AB, 2006, Stockholm.

Anatomi och fysiologi, 2021‒2024 Maria Bengtsson, Ulla Lundström och Gleerups Utbildning AB, Gleerups digitala läromedel.

Landskrona vuxenutbildning, undersköterskeutbildning, kursmaterial.


Jag är en vävnad och vi är vävnader.

Jag är en vävnad och vi är vävnader.
Jag är en vävnad och vi är vävnader.
Jag är en vävnad och vi är vävnader.

Jag är vävnad och har skapats med olika specialiserat och liknande celler. Cellerna som samma har samlats för att göra speciella uppgifter och har bildats vävnader. Många celler arbetar tillsammans i vävnader.

Vi som vävnader har design olika typer. Till exempel epitelvävnad, stödjevävnader, muskelvävnad, nervvävnad, flytande vävnad.

Olika organ har bildats genom att använda vävnader.

Organen har använts och har byggts organsystem och organsystem har använts och människokroppen och personligheten har bildats.

Jag vill berätta om våra olika vävnad grupper.  

Flytande vävnad

Våra flytande vävnad typer har designats som rinner. Till exempel blod och lymfa.

Blod har designats med plasma som vattenlösning, olika röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar.

Blodets en av viktigaste uppgifter är att transportera det syre till hela kroppen.

En annan viktigaste uppgifter har blodet att transportera näringen till cellerna och vävnaderna.

Blod har designats med plasma som vattenlösning, olika röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar.
Blod har designats med plasma som vattenlösning, olika röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar.

Röda blodkroppar transporterar syre, koldioxid, näring med mera dessutom transporterar olika sopor avfall som inte behöver för kroppen.  

Vita blodkroppar kämpar mot bakterier och infektioner. De deltar i kroppens infektionsförsvar, bildar antikroppar och deltar i immunförsvar.

Blodplättarna har designats av små cellfragment som sätter igång och deltar i blodstillningen.

Vår en annan typ av vävnad som flytande är lymfa. Lymfans uppgifter handlar om immunförsvaret.

Muskelvävnad

Vi som muskelvävnad har skapats av muskelceller.

De kallas ofta för muskelfibrer.

Vi har tre olika typer.

Vi som muskelvävnad har skapats av muskelceller.
Vi som muskelvävnad har skapats av muskelceller.

Skelettmuskler

Skelettmuskler byggs upp de stora musklerna.

Till exempel armar och ben.

Skelettmuskler har gjorts att vi kan röra oss.

Man kan styra om man vill men ibland kan man inte styra.

Hjärtmuskler

Hjärtmuskler har designats för hjärtat.

Du kan inte styra.

De har programmerats bara arbeta hela tiden.

Hjärtmuskler arbetar snabbt och uthålligt.

Glatt muskulatur

Glatta muskler har designats till exempel i blodkärlens väggar, luftrören, urinblåsan och mag-tarmkanalen.

Du kan inte heller styra eller kontrollera när du vill.

De finns i inre organ.

Stödjevävnader

Vi som stödjevävnad våra viktigaste uppgifter är att stödja, skydda och hålla ihop olika delar av kroppen.

Vi har designats som olika typerna:

Stödjevävnader har designats som olika typerna.
Stödjevävnader har designats som olika typerna.

Bindväv

Bindvävnad har skapats av elastiska fibrer med hållfasta proteiner som gör den stark och elastisk.

Bindväv finns till exempel i underhuden, i senor och i ledband.

Fettvävnad

Fettvävnad har designats att lagra energi.

Det finns många fettceller i fettvävnaden.

Fettvävnad finns bland annat i underhuden och gör att värmen inte försvinner ut ur kroppen.

Fetvävna har också uppgifter att skydda olika organ.

Broskvävnad

Broskvävnad har skapats för att skydda lederna.

De är hållfasta , böjliga, hårda och glatta.

De brukar finnas kroppens leder.

Där har designats de två benen en yta av brosk som glider mot varandra och skyddar benändarna. Till exempel knäleden.

Broskvävnad finns också i luftrören, ytterörat och mellan kotorna i ryggraden.

Benvävnad

Benvävnad har designats att bygga upp skelettet.

Det finns mycket kalciumkristaller i benvävnaden.

Därför är de mycket starka och mycket hårda.

Epitelvävnad

Vi som epitelvävnad finns i hud och slemhinnor.

Alltså vi är på både utsidan och insidan i kroppen.

Till exempel i huden, luftrören, slemhinnorna i munnen och mag-tarmkanalen.

Vår uppgift är att skydda kroppen.  

Vi designade olika typer. De här:

Vi som epitelvävnad finns i hud och slemhinnor.
Vi som epitelvävnad finns i hud och slemhinnor.

Platt epitel

Vi byggs platta celler som bildas hudens yttersta lager i flera lagren.

Vi kallas också som ytepitel.

Våra uppgifter är att till exempel täcka och skydda kroppsytor, yttre och inre.

Vi designas olika till exempel:

Tunna – har ett lager och släpper igenom ämnen (tex kapillärer)

Tjocka – har flera lager för att tåla nötning (tex huden)

Kubisk epitel

Vi bildas i flera lager inne i körtlar och gallgångar i kroppen.

Våra uppgifter att producera sekret till exempel spottkörtlar – saliv.

Cylinderepitel

Vi finns i slemhinnor, luftvägarna och mag-tarmkanalen.

Vi designas till exempel för att rena luften när man andas in.

Nervvävnad

Vi som nervvävnad har designats som bildas hjärnan, ryggmärgen och nerverna med nervcellerna.

Vi som nervvävnad har designats som bildas hjärnan, ryggmärgen och nerverna med nervcellerna.
Vi som nervvävnad har designats som bildas hjärnan, ryggmärgen och nerverna med nervcellerna.

Våra uppgifter är att skicka information från kroppen till hjärnan och från hjärnan till kroppen.

Dessutom har vi designats att ta emot information runt utanför kroppen och skicka till hjärnan.

Kroppens funktioner styrs genom oss.

Vår annan viktigaste uppgift är att ansvara för medvetande och intelligens.

KÄLLOR

https://www.1177.se/liv–halsa/sa-fungerar-kroppen/celler-och-vavnader

https://www.1177.se/liv–halsa/sa-fungerar-kroppen/muskler-och-senor

https://www.1177.se/liv–halsa/sa-fungerar-kroppen/blodet

https://www.1177.se/liv–halsa/sa-fungerar-kroppen/hjarna-ryggmarg-och-nerver

Anotomi och fysiologi, 2006, Bertil Senesson och Gun Sonesson, Liber AB, 2006, Stockholm.

Anatomi och fysiologi, 2021‒2024 Maria Bengtsson, Ulla Lundström och Gleerups Utbildning AB, Gleerups digitala läromedel.

Landskrona vuxenutbildning, undersköterskeutbildning, kursmaterial.