Jag är vävnad och har skapats med olika specialiserat och liknande celler. Cellerna som samma har samlats för att göra speciella uppgifter och har bildats vävnader. Många celler arbetar tillsammans i vävnader.
Vi som vävnader har design olika typer. Till exempel epitelvävnad, stödjevävnader, muskelvävnad, nervvävnad, flytande vävnad.
Olika organ har bildats genom att använda vävnader.
Organen har använts och har byggts organsystem och organsystem har använts och människokroppen och personligheten har bildats.
Jag vill berätta om våra olika vävnad grupper.
Flytande vävnad
Våra flytande vävnad typer har designats som rinner. Till exempel blod och lymfa.
Blod har designats med plasma som vattenlösning, olika röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar.
Blodets en av viktigaste uppgifter är att transportera det syre till hela kroppen.
En annan viktigaste uppgifter har blodet att transportera näringen till cellerna och vävnaderna.
Röda blodkroppar transporterar syre, koldioxid, näring med mera dessutom transporterar olika sopor avfall som inte behöver för kroppen.
Vita blodkroppar kämpar mot bakterier och infektioner. De deltar i kroppens infektionsförsvar, bildar antikroppar och deltar i immunförsvar.
Blodplättarna har designats av små cellfragment som sätter igång och deltar i blodstillningen.
Vår en annan typ av vävnad som flytande är lymfa. Lymfans uppgifter handlar om immunförsvaret.
Muskelvävnad
Vi som muskelvävnad har skapats av muskelceller.
De kallas ofta för muskelfibrer.
Vi har tre olika typer.
Skelettmuskler
Skelettmuskler byggs upp de stora musklerna.
Till exempel armar och ben.
Skelettmuskler har gjorts att vi kan röra oss.
Man kan styra om man vill men ibland kan man inte styra.
Hjärtmuskler
Hjärtmuskler har designats för hjärtat.
Du kan inte styra.
De har programmerats bara arbeta hela tiden.
Hjärtmuskler arbetar snabbt och uthålligt.
Glatt muskulatur
Glatta muskler har designats till exempel i blodkärlens väggar, luftrören, urinblåsan och mag-tarmkanalen.
Du kan inte heller styra eller kontrollera när du vill.
De finns i inre organ.
Stödjevävnader
Vi som stödjevävnad våra viktigaste uppgifter är att stödja, skydda och hålla ihop olika delar av kroppen.
Vi har designats som olika typerna:
Bindväv
Bindvävnad har skapats av elastiska fibrer med hållfasta proteiner som gör den stark och elastisk.
Bindväv finns till exempel i underhuden, i senor och i ledband.
Fettvävnad
Fettvävnad har designats att lagra energi.
Det finns många fettceller i fettvävnaden.
Fettvävnad finns bland annat i underhuden och gör att värmen inte försvinner ut ur kroppen.
Fetvävna har också uppgifter att skydda olika organ.
Broskvävnad
Broskvävnad har skapats för att skydda lederna.
De är hållfasta , böjliga, hårda och glatta.
De brukar finnas kroppens leder.
Där har designats de två benen en yta av brosk som glider mot varandra och skyddar benändarna. Till exempel knäleden.
Broskvävnad finns också i luftrören, ytterörat och mellan kotorna i ryggraden.
Benvävnad
Benvävnad har designats att bygga upp skelettet.
Det finns mycket kalciumkristaller i benvävnaden.
Därför är de mycket starka och mycket hårda.
Epitelvävnad
Vi som epitelvävnad finns i hud och slemhinnor.
Alltså vi är på både utsidan och insidan i kroppen.
Till exempel i huden, luftrören, slemhinnorna i munnen och mag-tarmkanalen.
Vår uppgift är att skydda kroppen.
Vi designade olika typer. De här:
Platt epitel
Vi byggs platta celler som bildas hudens yttersta lager i flera lagren.
Vi kallas också som ytepitel.
Våra uppgifter är att till exempel täcka och skydda kroppsytor, yttre och inre.
Vi designas olika till exempel:
Tunna – har ett lager och släpper igenom ämnen (tex kapillärer)
Tjocka – har flera lager för att tåla nötning (tex huden)
Kubisk epitel
Vi bildas i flera lager inne i körtlar och gallgångar i kroppen.
Våra uppgifter att producera sekret till exempel spottkörtlar – saliv.
Cylinderepitel
Vi finns i slemhinnor, luftvägarna och mag-tarmkanalen.
Vi designas till exempel för att rena luften när man andas in.
Nervvävnad
Vi som nervvävnad har designats som bildas hjärnan, ryggmärgen och nerverna med nervcellerna.
Våra uppgifter är att skicka information från kroppen till hjärnan och från hjärnan till kroppen.
Dessutom har vi designats att ta emot information runt utanför kroppen och skicka till hjärnan.
Kroppens funktioner styrs genom oss.
Vår annan viktigaste uppgift är att ansvara för medvetande och intelligens.
KÄLLOR
https://www.1177.se/liv–halsa/sa-fungerar-kroppen/celler-och-vavnader
https://www.1177.se/liv–halsa/sa-fungerar-kroppen/muskler-och-senor
https://www.1177.se/liv–halsa/sa-fungerar-kroppen/blodet
https://www.1177.se/liv–halsa/sa-fungerar-kroppen/hjarna-ryggmarg-och-nerver
Anotomi och fysiologi, 2006, Bertil Senesson och Gun Sonesson, Liber AB, 2006, Stockholm.
Anatomi och fysiologi, 2021‒2024 Maria Bengtsson, Ulla Lundström och Gleerups Utbildning AB, Gleerups digitala läromedel.
Landskrona vuxenutbildning, undersköterskeutbildning, kursmaterial.
