Eğitim ve öğretime, bilgi ve bilime farklı bir bakış; MÂNÂ-YI İSMÎ yerine MÂNÂ-YI HARFİ ile bakış. Açık kaynak bir eğitim sitesi. A different perspective on education and teaching, knowledge and science; glance with the LETTER MEANING instead of the NAME MEANING. Open source education site.
Hz. Det bästa exemplet på Jesu ankomst (frid vare med honom) till världen utan en far ges i denna vers. Eftersom Hz. Adam (frid vare med honom) skapades också utan en far.
Inför Gud är Jesus till sin natur att likna vid Adam. Han skapade honom av jord och sade till honom – ‘Var!’ och han är. Al ‘Imran – ‘Imrans ätt – 3-59
Indeed, the example of Jesus in the sight of Allah is like that of Adam. He created him from dust, then said to him, “Be!” And he was!
— Dr. Mustafa Khattab, the Clear Quran
Indeed, the likeness of Jesus with Allaha is as the likeness of Adam: He created him from dust, then said to him, “Be,” and so he is.
— Fadel Soliman, Bridges’ translation
Indeed, the example of Jesus to Allāh1 is like that of Adam. He created him from dust; then He said to him, “Be,” and he was.
— Saheeh International
With Allah, the example of the creation of Jesus (peace be upon him) is like the creation of Adam, who was born from dust without a father or mother. Allah simply said to him: Become a man. And he became as Allah willed. How do you then assume that Jesus is a god on the basis that he has no father when you accept that Adam is human despite his having no father or mother?
— Abridged Explanation of the Quran
Surely, the case of ‘Isa, in the sight of Allah, is like the case of ‘Adam. He created him from dust, then said to him, ‘Be”, and he came to be.
— Maarif-ul-Quran
Surely, the case of ‘Īsā , in the sight of Allah, is like the case of ’Edam . He created him from dust, then He said to him, “Be”, and he came to be.
— Mufti Taqi Usmani
Surely the likeness of Isa (Jesus) in the Providence of Allah is as the likeness of Adam. He Allah) created him of dust, thereafter He said to him, “Be!” so he is (i.e., he was).
— Dr. Ghali
In God’s eyes Jesus is just like Adam: He created him from dust, said to him, ‘Be’, and he was.
— Abdul Haleem
Surely, in the sight of Allah, the similitude of the creation of Jesus is as the creation of Adam whom He created out of dust, and then said: ‘Be’, and he was.1
— Tafheem-ul-Quran – Abul Ala Maududi
Inna mathala AAeesa AAinda Allahikamathali adama khalaqahu min turabin thumma qalalahu kun fayakoon
— Transliteration
Lo! the likeness of Jesus with Allah is as the likeness of Adam. He created him of dust, then He said unto him: Be! and he is.
— English Translation (Pickthall)
The similitude of Jesus before Allah is as that of Adam; He created him from dust, then said to him: “Be”. And he was.
— English Translation (Yusuf Ali)
The similitude of Jesus before Allah is like that of Adam; He created him from dust, then said to him, “Be,” and he was.
— Ruwwad Center
Jesus’ case with Allah (God) was the same as Adam’s: He created him from dust; then told him: ‘Be!” and he was.
— Dr. T. B. Irving
Verily, the likeness of ‘Îsâ (Jesus) before Allâh is the likeness of Adam. He created him from dust, then (He) said to him: “Be!” – and he was.
— Muhammad Taqi-ud-Din al-Hilali & Muhammad Muhsin Khan
Allah’ın katında İsa’nın durumu kendisini topraktan yaratıp sonra ol demesiyle olmuş olan Adem’in durumu gibidir.
— Turkish Translation(Diyanet)
Jesus in the sight of God is like Adam. He created him from dust; then said to him, ‘Be!’ and he was.
Svenska – Turkiska – İsveççe – Türkçe – språk studie – dil çalışması – Människan och Universum 1 – İnsan ve Kainat – Första Kapitlet – Birinci Mebhas – Första Punkten – Birinci Nokta
Förnekelse upphäver det förhållandet. I den frånkopplingen förblir Herrens konst dold.
İnkar, bu ilişkiyi iptal eder. Bu kopuklukta Rab’bin sanatı gizli kalır.
Hennes värde blir då endast det av en materia.
Onun değeri o zaman yalnızca bir maddenin değeri olur.
Kıymeti dahi yalnız madde itibarıyla olur.
Dess värde är endast i termer av materia.
Değeri sadece madde bakımındandır.
Och eftersom detta tillstånd endast är av ett flyktigt, övergående, tillfälligt djurliv är dess värde ingenting.
Ve bu koşul, yalnızca geçici, geçici, geçici bir hayvan yaşamına ait olduğundan, değeri hiçbir şey değildir.
Madde ise, hem fâniye, hem zâile, hem muvakkat bir hayat-ı hayvanî olduğundan, kıymeti hiç hükmündedir.
fâniye: gelip geçici zâile: geçip giden muvakkat: geçici hayat-ı hayvanî: hayvanî hayat
Materia, å andra sidan, har inget värde, eftersom det är både ett dödligt, ett dött och ett tillfälligt djurliv.
Maddenin ise hiçbir değeri yoktur, çünkü hem ölümlü, hem ölü, hem de geçici bir hayvan yaşamıdır.
Vi ska förklara detta mysterium genom en jämförelse.
Bu gizemi bir karşılaştırma ile açıklayacağız.
Bu sırrı bir temsille beyan edeceğiz.
sır: gizem, gizli gerçek temsil: kıyaslama tarzında benzetme, analoji beyan: açıklama
Vi kommer att förklara denna hemlighet med en representation.
Bu sırrı bir temsille açıklayacağız.
Till exempel: bland människans konst är värdet av det material som används och konstverket helt annorlunda.
Örneğin: İnsan sanatı arasında kullanılan malzeme ile sanat eserinin değeri birbirinden tamamen farklıdır.
Meselâ, insanların san’atları içinde, nasıl ki maddenin kıymetiyle san’atın kıymeti ayrı ayrıdır.
Till exempel i människors konst, precis som materiens värde och konstens värde är åtskilda.
Örneğin insan sanatında, tıpkı maddenin değeri ile sanatın değeri birbirinden ayrı olduğu gibi.
Ibland är de jämlika, ibland är materialet mer värdefullt och ibland händer det att man i material värt fem kurush som järn finna konst värt fem lira.
Bazen eşittir, bazen malzeme daha değerlidir ve bazen de demir gibi beş kuruşluk bir malzemede beş liralık sanat bulursunuz.
Bazan müsavi, bazan madde daha kıymettar; bazan oluyor ki, beş kuruşluk demir gibi bir maddede beş liralık bir san’at bulunuyor.
müsavi: eşit kıymettar: değerli
Ibland är det lika, ibland är materia mer värdefullt; Ibland finns det en konst på fem lira i ett föremål som ett fem centsjärn.
Bazen eşittir, bazen madde daha değerlidir; Bazen beş kuruşluk demir gibi bir eşyada beş liralık bir sanat vardır.
Ibland kan också ett antikt konstverk vara värt en miljon medan materialet det består av inte ens är värt fem kurush.
Bazen bir antika eser de bir milyon değerinde olabilirken, yapıldığı malzeme beş kuruş bile değil.
Belki, bazan, antika olan bir san’at bir milyon kıymeti aldığı halde, maddesi beş kuruşa da değmiyor.
Ibland kanske en antik konst är värd en miljon, men föremålet är inte värt fem öre.
Bazen bir antika sanat bir milyon değerinde olabilir, ancak nesne beş kuruş değerinde değildir.
Om ett sådant konstverk tas till antikmarknaden och tillskrivs en briljant och skicklig konstnär från förr och presenteras med att nämna konstnären och konstverket, så kan det säljas för en miljon liras.
Böyle bir eser antikacıya götürülür ve geçmişin parlak ve maharetli bir sanatçısına atfedilir ve sanatçının adı ve eseriyle birlikte sunulursa bir milyon liraya satılabilir.
İşte, öyle antika bir san’at, antikacıların çarşısına gidilse, hârika-pîşe ve pek eski, hünerver san’atkârına nisbet ederek, o san’atkârı yad etmekle ve o san’atla teşhir edilse, bir milyon fiyatla satılır.
hârika-pîşe: olağanüstü işler yapan hünerver: becerikli nisbet etmek: bağ kurmak
yad etmek: anmak teşhir edilme: sergilenme
Här skulle en sådan antik konst säljas för ett miljonpris om man gick till antikhandlarens basar och ställdes ut med den konsten och tillskrev den en mycket gammal och begåvad hantverkare som gjorde extraordinära verk.
Burada antikacıların çarşısına gidip o sanatı sergileseniz ve onu olağanüstü işler yapan çok eski ve yetenekli bir ustaya atfetseniz, böyle bir antika sanat bir milyon fıyata satardı.
Om den däremot tas till skrothandlaren kommer det enda priset man får vara de fem kurush som järnet är värt.
Ancak hurdacıya götürülürse, alacağınız tek fiyat demirin beş kuruş değeri olacaktır.
Eğer kaba demirciler çarşısına gidilse, beş kuruşluk bir demir bahasına alınabilir.
baha: kıymet, değer, fıyat
Går du på grovsmedsbasaren kan den köpas till priset av ett femcentsjärn.
Demirciler çarşısına giderseniz, beş kuruş demir fiyatına satın alınabilir.
Människan är således ett sådant antikt konstverk av Gud den Allsmäktige.
Dolayısıyla insan, Yüce Allah’ın çok eski bir sanat eseridir.
İşte, insan, Cenâb-ı Hakkın böyle antika bir san’atıdır.
Cenâb-ı Hak: Hakkın tâ kendisi olan, şeref ve azamet sahibi yüce Allah
Människan är en sådan antik konst av Allah den Allsmäktige.
İnsan, Yüce Allah’ın çok eski bir sanatıdır.
Genom Hans makt är människan det mest subtila och eleganta mirakel som Han skapat för att manifestera alla Sina Namn och deras inskription i form av ett minityrexemplar av universum.
İnsan, O’nun kudretiyle, O’nun bütün isimlerini ve onların yazıtlarını evrenin minyatür bir örneği şeklinde tecelli etmek için yarattığı en ince ve zarif mucizedir.
Ve en nazik ve nazenin bir mu’cize-i kudretidir ki, insanı bütün esmâsının cilvesine mazhar ve nakışlarına medar ve kâinata bir misal-i musağğar suretinde yaratmıştır.
nazik: ince, zarif nâzenin: ince, nazik, nazlı mu’cize-i kudret: Allah’ın sonsuz kudretiyle bir mu’cize eseri olarak yarattığı şey
esmâ: isimler cilve: yansıma mazhar: yansıma ve görünme yeri medar: eksen, vesile
kâinat: evren, yaratılmış herşey misal-i musağğar: küçültülmüş nümune, örnek
Och det är maktens mest eleganta och milda mirakel; Han skapade människan med reflektion av alla hennes namn och som ett medel att brodera och ett reducerat exempel för universum.
Ve bu, gücün en zarif ve nazik mucizesidir; İnsanı, tüm isimlerinin yansımasıyla, işleme aracı ve evren için küçültülmüş bir örnek olarak yarattı.
Om människans väsen fylls med trons ljus kan alla dessa betydelsfulla inskriptioner läsas av henne.
İnsanın varlığı iman nuru ile dolmuşsa, bütün bu önemli yazıtlar onun tarafından okunabilir.
Eğer nur-u iman, içine girse, üstündeki bütün mânidar nakışlar, o ışıkla okunur.
nur-u iman: iman nuru, aydınlığı mânidar: anlamlı
Om trons ljus kommer in i dig läses alla meningsfulla broderier på det med det ljuset.
İçine iman nuru girerse, üzerindeki bütün manalı nakışlar o nurla okunur.
Som en troende läser hon dem medvetet och genom denna anslutning får hon andra att läsa dem.
Bir mümin olarak bunları bilinçli olarak okur ve bu bağlantıyla başkalarının okumasını sağlar.
O mü’min, şuurla okur ve o intisapla okutur.
mü’min: iman etmiş, inanmış şuur: bilinç, idrak, anlayış intisap: bağlanma
Den troende läser medvetet och får det att läsa med entusiasm.
Mümin bilinçli olarak okur ve şevkle okutur.
Människan som ett av Gud skapat konstverk blir därmed uppenbar genom uttryck som, “Jag är den Allhärlige Skaparens värk och skapelse. Jag manifesterar Hans barmhärtighet och frikostighet.”
İnsan, Allah’ın yarattığı bir sanat eseri olarak, “Ben, Yüce Yaratıcı’nın eseri ve eseriyim. Ben O’nun rahmetini ve lütfunu ortaya koyuyorum.
Yani, “Sâni-i Zülcelâlin masnuuyum, mahlûkuyum, rahmet ve keremine mazharım” gibi mânâlarla, insandaki san’at-ı Rabbâniye tezahür eder.
Sâni-i Zülcelâl: herşeyi san’atlı bir şekilde yaratan, sonsuz haşmet ve yücelik sahibi Allah
mazhar: yansıma ve görünme yeri san’at-ı Rabbâniye: Allah’ın san’atı tezahür: görünme, ortaya çıkma
Det vill säga med betydelser som “Jag är den Allsmäktiges konst, jag är hans skapelse, jag är mottagaren av hans barmhärtighet och nåd”, manifesterar Herrens konst i människan.
Yani “Ben Yüce Allah’ın sanatıyım, O’nun yarattıklarındanım, O’nun rahmet ve ihsanına sahibim” gibi anlamlarla Rabbin sanatı insanda tecelli eder.
Det är alltså tron, vilken består i att förena sig med Skaparen, som uppenbarar människan som ett konstverk.
Bu nedenle insanı bir sanat eseri olarak ortaya çıkaran, Yaradan ile birleşmeyi içeren inançtır.
Demek, Sâniine intisaptan ibaret olan iman, insandaki bütün âsâr-ı san’atı izhar eder.
Sâni: herşeyi san’atlı bir şekilde yaratan Allah intisap: bağlanma âsâr-ı san’at: san’at eserleri izhar: gösterme
Det vill säga, tron, som består av intimitet med Skaparen, avslöjar alla konstverk i människan.
Yani Yaradan ile yakınlıktan oluşan iman, insandaki tüm sanat eserlerini ortaya çıkarır.
Människans värde består i att vara ett av Gud skapat konstverk och i kraft av att vara en spegling av den Ädla Enheten.
İnsanın değeri, Allah’ın yarattığı bir sanat eseri olması ve Yüce Birliğin bir yansıması olması nedeniyledir.
İnsanın kıymeti, o san’at-ı Rabbâniyeye göre olur; ve âyine-i Samedâniye itibarıyladır.
san’at-ı Rabbâniye: Allah’ın san’atı
âyine-i Samedâniye: hiçbir şeye muhtaç olmayan ve herkes Ona muhtaç olan Allah’ın eserlerini gösteren ayna
Människans värde är enligt den gudomliga konsten; och för att det är en spegel som visar Allah, vem behöver ingenting.
İnsanın değeri ilahi sanata göredir; ve hiçbir şeye ihtiyacı olmayan Allah’ı gösteren bir ayna olduğu için.
I detta avseende blir den obetydliga människan Guds adressat och Upprätthållarens gäst värdig Paradiset och överlägsen alla andra skapelser.
Bu bakımdan önemsiz insan, Allah’ın muhatabı ve Rabbinin misafiri olur, Cennete lâyık ve bütün mahlûkatlardan üstün olur.
O halde, şu ehemmiyetsiz olan insan, şu itibarla bütün mahlûkat üstünde bir muhatab-ı İlâhî ve Cennete lâyık bir misafir-i Rabbânî olur.
misafir-i Rabbânî: Allah’ın misafiri muhatab-ı İlâhî: Allah’a muhatap olan
I så fall blir denna obetydliga person en gudomlig samtalspartner framför alla varelser och en gäst värdig Paradiset.
Bu durumda bu önemsiz kişi, tüm varlıkların önünde ilahi bir muhatap ve Cennete layık bir misafir olur.
Skulle emellertid förnekande, som är ett brott av anslutningen, drabba människans väsen försänks alla dessa betydelsefulla inskriptioner av Gudomliga Namn ner i mörker och blir oläsliga.
Ancak, bir bağın kopması olan inkar, insanın özüne isabet ederse, bütün bu önemli İlâhi İsimler kitabeleri karanlığa gömülür ve okunmaz hale gelir.
Eğer kat’-ı intisaptan ibaret olan küfür, insanın içine girse, o vakit bütün o mânidar nukuş-u esmâ-i İlâhiye karanlığa düşer, okunmaz.
nukuş-u esmâ-i İlâhiye: Allah’ın güzel isimlerinin nakışları
Om hädelsen, som består i att bryta hans band, kommer in i en person, då faller de meningsfulla broderierna av alla dessa namn på Allah i mörker och kan inte läsas.
Bağını koparmak olan küfür insana girerse, Allah’ın bütün bu isimlerinin manalı işlemeleri karanlığa düşer ve okunamaz.
För om Skaparen glöms bort kommer de andliga sidorna av Honom inte att begripas utan kommer att falla.
Çünkü Yaradan unutulursa, O’nun manevi yönleri anlaşılmaz, düşer.
Sâni: herşeyi san’atlı bir şekilde yaratan Allah müteveccih: yönelik cihet: yön
För om Konstnären glöms bort är de andliga aspekterna gentemot Konstnären också obegripliga och faller nästan upp och ner.
Çünkü Sanatçı unutulursa Sanatçıya yönelik manevi yönler de anlaşılmaz ve adeta alt üst olur.
De flesta av dessa betydelsefulla sublima konstverk och upphöjda inskriptioner kommer att döljas.
Bu önemli ulvi sanat eserlerinin ve kabartma kitabelerin çoğu gizlenecektir.
O mânidar âli san’atların ve mânevî âli nakışların çoğu gizlenir.
mânidar: anlamlı âli: yüce
De flesta av dessa meningsfulla sublima konster och andligt sublima broderier kommer att döljas.
Bu manalı ulvi sanatların ve manevî ulvi nakışların çoğu gizlenecektir.
Återstoden, och en stor del av det som kan ses med ögat, kommer att tillskrivas obetydliga saker, som naturen och slumpen, och slutligen helt att förlora sitt värde.
Geri kalan ve gözle görülenlerin büyük bir kısmı tabiat ve tesadüf gibi önemsiz şeylere atfedilecek ve sonunda tamamen değerini kaybedecektir.
Bâki kalan ve gözle görülen bir kısmı ise, süflî esbaba ve tabiata ve tesadüfe verilip, nihayet sukut eder.
Den återstående och synliga delen, å andra sidan, ges till vidriga orsaker, natur och tillfälligheter, och sjunker så småningom.
Geriye kalan ve görünen kısım ise aşağılık sebeplere, tabiata ve tesadüflere verilir ve yavaş yavaş batar.
De briljantslipade diamanterna blir matta bitar av glas.
Zekice kesilmiş elmaslar donuk cam parçaları haline gelir.
Herbiri birer parlak elmas iken, birer sönük şişe olurlar.
Medan var och en är en ljus diamant, blir de en tömd flaska.
Her biri parlak birer elmas iken, boş bir şişeye dönüşüyorlar.
Människans betydelse ses bara från hennes djuriska, fysiska existens.
İnsanın önemi, yalnızca hayvani, fiziksel varlığından anlaşılır.
Ehemmiyeti yalnız madde-i hayvaniyeye bakar.
madde-i hayvaniye: hayvanî madde
Dess betydelse ser bara på djurets material.
Anlamı sadece hayvanın malzemesine bakar.
Som sagt är syftet och frukten av hennes fysiska existens endast att genomgå ett kort liv som det mest oförmögna, behövande och sörjande av djur.
Bununla birlikte, fiziksel varlığının amacı ve meyvesi, hayvanların en çaresiz, muhtaç ve kederlisi olarak kısa bir ömür geçirmekten başka bir şey değildir.
Maddenin gayesi ve meyvesi ise, dediğimiz gibi, kısacık bir ömürde, hayvânâtın en âcizi ve en muhtacı ve en kederlisi olduğu bir halde, yalnız cüz’î bir hayat geçirmektir.
cüz’î: az hayvânât: hayvanlar âciz: güçsüz
Ändamålet och frukten av materien är, som vi har sagt, att bara leva ett litet liv på ett kort liv, när det är det svagaste, mest behövande och sorgligaste av djuren.
Maddenin maksadı ve meyvesi, dediğimiz gibi, hayvanların en zayıfı, en muhtaçı, en hüzünlü olduğu kısacık ömürde azıcık bir hayat yaşamaktır.
För att sedan sönderfalla och förgås.
Daha sonra parçalanmak ve yok olmak.
Sonra tefessüh eder, gider.
tefessüh: bozulma, kokuşma
Sedan andas han ut och går.
Sonra nefes verir ve gider.
Se hur förnekande förstör den mänskliga naturen och förvandlar diamant till kol.
İnkarın insan doğasını nasıl yok ettiğini ve elması nasıl kömüre çevirdiğini görün.
İşte, küfür böyle mahiyet-i insaniyeyi yıkar, elmastan kömüre kalb eder.
mahiyet-i insaniye: insana ait temel özellikler, insanın içyapısı kalb etmek: dönüştürmek
Det är så otro förstör den mänskliga naturen och förvandlar den till kol från diamanter.
İşte inançsızlık insan doğasını böyle bozar ve elmastan karbona dönüştürür.
RESURSER
KAYNAKLAR
Risale-i Nur Külliyatı, Sözler, Yirmi Üçüncü Söz, Bediüzzaman Said Nursi, Söz Basım Yayın Ltd. Şti., Mart 2012, İstanbul.
Människan och Universum, Det tjugotredje ordet, Bediuzzaman Said Nursi, Rejhan Publication, Översättning: Thomas Keresturi, Tryckort: Imak Ofset Yenibosna / Istanbul, Februari, 2013.
In this English and Swedish language study, the chapter on John, the Angel and Zechariah in Surah Marium (Mary – Maria – Maryam) is discussed.
I denna engelska och svenska språk studie diskuteras kapitlet om Johannes, Ängeln och Sakarias i Surah Maria (Mary – Maryam – Merium).
The verses of the Qur’an were first given in English. Then the translation from Google Translate to Swedish was displayed on a blue background. Finally, the Swedish translation of the Holy Quran located at https://www.koranensbudskap.se/translations.aspx?chapterID=19&langID= is given on a yellow background.
Koranens verser gavs först på engelska. Sedan visades översättningen från Google Translate till svenska på blå bakgrund. Slutligen ges den svenska översättningen av den Heliga Koranen på https://www.koranensbudskap.se/translations.aspx?chapterID=19&langID= på gul bakgrund.
In the name of Allah, Most Gracious, Most Merciful.
I Allahs namn, den Nådigaste, Den Barmhärtiges.
I GUDS, DEN NÅDERIKES, DEN BARMHÄRTIGES NAMN
1. Kaf. Ha. Ya. ´Ain. Sad.
[19:1] Kaf ha ya ayn Saad.
There are some letters called “al-hurûfu’l-mukattaa” at the beginning of some of the surahs of the Qur’an, and these are a verse from the surah in which it is found.
Det finns några bokstäver som kallas “al-hurûfu’l-mukattaa” i början av några av koranens suror, och dessa är en vers från suran där den finns.
Verses whose meanings are not clear are called mutashabih.
Verser vars betydelser inte är klara kallas mutashabih.
Only Allah knows the true meaning of the mutashabih verse. Some scholars “interpret” them.
Endast Allah känner till den sanna innebörden av mutashabih-versen. Vissa forskare “tolkar” dem.
2. (This is) a mention of the Mercy of thy Lord to His servant Zakariya.
(Detta är) ett omnämnande av din Herres barmhärtighet till hans tjänare Zakariya.
[19:2] [Detta är] en berättelse om hur din Herre bevisade Sin tjänare Sakarias Sin nåd.
3. Behold! he cried to his Lord in secret,
Skåda! han ropade till sin Herre i hemlighet,
[19:3] När han i en tyst [innerlig] bön bad till sin Herre,
4. Praying: “O my Lord! infirm indeed are my bones, and the hair of my head doth glisten with gray: but never am I unblest, O my Lord, in my prayer to Thee!
I bön: “O min Herre! svaga är sannerligen mina ben, och håret på mitt huvud glänser av grått: men jag är aldrig olycklig, o min Herre, i min bön till Dig!
[19:4] sade han: “Herre! Min kropp har blivit svag och mitt huvud har vitnat, men aldrig har Du, Herre, låtit mig gå ohörd ifrån Dig.
5. “Now I fear (what) my relatives (and colleagues) (will do) after me: but my wife is barren: so give me an heir as from Thyself,-
“Nu fruktar jag (vad) mina släktingar (och kollegor) (kommer att göra) efter mig: men min hustru är ofruktbar: så ge mig en arvinge som från dig själv,-
[19:5] Jag oroar mig vid tanken på vad mina närmaste och mina medbröder [kan företa sig] när jag är borta. Min hustru har varit ofruktsam. Skänk mig av nåd en [son och] efterföljare,
6. “(One that) will (truly) inherit me, and inherit the posterity of Jacob; and make him, O my Lord! one with whom Thou art well-pleased!”
“(En som) ska (sannligen) ärva mig och ärva Jakobs efterkommande; och gör honom, o min Herre! till en som du har välbehag i!”
[19:6] som kan bli min arvinge och arvinge till Jakobs hus; och gör honom sådan att Du finner behag i honom!”
7. (His prayer was answered): “O Zakariya! We give thee good news of a son: His name shall be Yahya: (John) on none by that name have We conferred distinction before.”
(Hans bön besvarades): “O Zakariya! Vi ger dig goda nyheter om en son: Hans namn skall vara Yahya: (Johannes) till ingen med det namnet har Vi tidigare givit utmärkelse.”
[19:7] [Svaret gavs av änglarna:] ”Hör, Sakarias, det glada budskapet vi ger dig! En son [skall födas åt dig], som skall bära namnet Johannes. ‘Vi har inte gett någon före honom detta namn,’ [säger Gud].”
8. He said: “O my Lord! How shall I have a son, when my wife is barren and I have grown quite decrepit from old age?”
Han sade: “O min Herre! Hur ska jag få en son, när min hustru är ofruktbar och jag har blivit alldeles förfallen från ålderdom?”
[19:8] [Sakarias] sade: “Herre! Hur skulle jag kunna få en son, när min hustru är ofruktsam och jag är en skröplig och orkeslös åldring?”
9. He said: “So (it will be) thy Lord saith, ‘That is easy for Me: I did indeed create thee before, when thou hadst been nothing!’ “
Han sade: “Så (det kommer att bli) din Herre säger: ‘Det är lätt för mig: jag skapade dig verkligen förut, när du inte hade varit något!’ “
[19:9] [Ängeln] svarade: ”Det skall bli [som jag har sagt]. Din Herre säger: ‘Detta är lätt för Mig; Jag har förut skapat dig ur ingenting!’”
10. (Zakariya) said: “O my Lord! give me a Sign.” “Thy Sign,” was the answer, “Shall be that thou shalt speak to no man for three nights, although thou art not dumb.”
(Zakariya) sa: “O min Herre! ge mig ett tecken.” “Ditt tecken”, var svaret, “skal vara att du inte ska tala med någon på tre nätter, fastän du inte är utan språk”
[19:10] [Sakarias] sade: “Herre, ge mig ett tecken!” [Ängeln] svarade: “Det tecken du begär är att du under tre dagar inte skall tala till människor [fastän din tunga är hel].
11. So Zakariya came out to his people from him chamber. He told them by signs to celebrate Allah’s praises in the morning and in the evening.
Så kom Zakariya ut till sitt folk från hans kammare. Han sa till dem genom tecken att fira Allahs lovprisningar på morgonen och på kvällen.
[19:11] Och han gick ut ur helgedomen till sitt folk och tecknade åt dem att de morgon och afton skulle lovprisa Gud.
12. (To his son came the command): “O John! take hold of the Book with might”: and We gave him Wisdom even as a youth,
(Till hans son kom befallningen): “O Johannes! ta tag i boken med kraft”: och Vi gav honom visdom även som ung,
[19:12] [När sonen fötts och växt upp, sade Vi:] “Johannes! Håll med kraft fast vid [Vår] Skrift!” – Och Vi skänkte honom visdom [redan] i hans tidiga ungdom
13. And pity (for all creatures) as from Us, and purity: He was devout,
Och medlidande (för alla varelser) som från Oss, och renhet: Han var from,
[19:13] och, som Vår särskilda gåva, ett ömt sinne och [viljan till] renhet, och han fruktade Gud
14. And kind to his parents, and he was not overbearing or rebellious.
Och snäll mot sina föräldrar, och han var inte övermodig eller upprorisk.
[19:14] och var en god [son] tillgiven sina föräldrar och visade sig aldrig övermodig eller trotsig.
(To his son came the command): “O John! take hold of the Book with might”: and We gave him Wisdom even as a youth, And pity (for all creatures) as from Us, and purity: He was devout, And kind to his parents, and he was not overbearing or rebellious.
(Till hans son kom budet): “O Johannes! greppa boken med kraft”: och Vi gav honom Visdom även som ung, Och medlidande (för alla varelser) som från Oss, och renhet: Han var from, Och snäll mot sina föräldrar, och han var inte övermodig eller upprorisk.
[När sonen fötts och växt upp, sade Vi:] “Johannes! Håll med kraft fast vid [Vår] Skrift!” – Och Vi skänkte honom visdom [redan] i hans tidiga ungdom och, som Vår särskilda gåva, ett ömt sinne och [viljan till] renhet, och han fruktade Gud och var en god [son] tillgiven sina föräldrar och visade sig aldrig övermodig eller trotsig.
15. So Peace on him the day he was born, the day that he dies, and the day that he will be raised up to life (again)!
Så frid över honom dagen då han föddes, dagen då han dör, och dagen då han kommer att uppstå till liv (igen)!
[19:15] [Guds] fred var med honom den dag han föddes och skall vara med honom den dag han dör och den dag då han skall uppväckas från de döda.
I denna svenska och turkiska studie diskuteras kapitlet om Johannes, Ängeln och Sakarias i Surah Maria.
Bu İsveççe ve Türkçe çalışmada Meryem Suresinde geçen Yahya, Melek ve Zekeriya ile ilgili bölüm ele alınmıştır.
Verserna gavs på svenska först. Sedan visades dess översättning från Google Translate på en blå bakgrund. Slutligen gavs den turkiska översättningen av Koranen som tillhör Turkiets presidentskap för religiösa frågor på en gul bakgrund.
Ayetler önce İsveççe verildi. Ardından, Google Translate’den çevirisi mavi bir arka planda görüntülendi. Son olarak Türkiye Diyanet İşleri Başkanlığı’na ait Kuran-ı Kerim’in Türkçe tercümesi sarı zemin üzerine verildi.
Johannes, Ängeln och Sakarias – svenska turkiska studie
I denna svenska och turkiska studie diskuteras kapitlet om Johannes, Ängeln och Sakarias i Surah Maria.
Bu İsveççe ve Türkçe çalışmada Meryem Suresinde geçen Yahya, Melek ve Zekeriya ile ilgili bölüm ele alınmıştır.
Verserna gavs på svenska först. Sedan visades dess översättning från Google Translate på en blå bakgrund. Slutligen gavs den turkiska översättningen av Koranen som tillhör Turkiets presidentskap för religiösa frågor på en gul bakgrund.
Ayetler önce İsveççe verildi. Ardından, Google Translate’den çevirisi mavi bir arka planda görüntülendi. Son olarak Türkiye Diyanet İşleri Başkanlığı’na ait Kuran-ı Kerim’in Türkçe tercümesi sarı zemin üzerine verildi.
Maryam (Maria)
I GUDS, DEN NÅDERIKES, DEN BARMHÄRTIGES NAMN
RAHİM, RAHİM OLAN ALLAH’IN ADINA
Rahmân ve Rahîm olan Allah´ın adıyla
[19:1] Kaf ha ya ayn Saad.
Det finns några bokstäver som kallas “al-hurûfu’l-mukattaa” i början av några av koranens suror, och dessa är en vers från suran där den finns.
Kur’an sûrelerinden bazılarının başında “el-hurûfu’l-mukattaa” denilen birtakım harfler vardır ve bunlar bulunduğu sûreden bir âyettir.
Verser vars betydelser inte är klara kallas mutashabih.
Böyle manası açık olmayan âyetlere “müteşâbih” denir.
Endast Allah känner till den sanna innebörden av mutashabih-versen. Vissa forskare “tolkar” dem.
Müteşâbih olan âyetin gerçek manasını ancak Allah bilir. Bazı âlimler ise onları “tevil” ederler.
[19:2] [Detta är] en berättelse om hur din Herre bevisade Sin tjänare Sakarias Sin nåd.
[Bu,] Rabbinin, kulu Zekeriya’ya rahmetini nasıl gösterdiğinin bir hikayesidir.
Bu, Rabbinin, Zekeriya kuluna olan merhametinin anılmasıdır.
[19:3] När han i en tyst [innerlig] bön bad till sin Herre,
Sessizce [içten] dua ederken Rabbine dua etti:
Hani o Rabbine gizli bir sesle yalvarmıştı.
[19:4] sade han: “Herre! Min kropp har blivit svag och mitt huvud har vitnat, men aldrig har Du, Herre, låtit mig gå ohörd ifrån Dig.
dedi ki: “Rabbim! Bedenim zayıfladı, başım bembeyaz oldu, ama sen, ya Rabbi, beni Senden habersiz bırakmadın.
O şöyle demişti: “Rabbim! Şüphesiz kemiklerim gevşedi. Saçım sakalım ağardı. Sana yaptığım dualarda (cevapsız bırakılarak) hiç mahrum olmadım.”
[19:5] Jag oroar mig vid tanken på vad mina närmaste och mina medbröder [kan företa sig] när jag är borta. Min hustru har varit ofruktsam. Skänk mig av nåd en [son och] efterföljare,
Gittiğimde en yakınlarım ve en sevdiklerimin ne yapabileceğini düşünerek endişeleniyorum. Karım kısırdı. Bana lütuf ile bir [oğul ve] halef bağışla,
[19:6] som kan bli min arvinge och arvinge till Jakobs hus; och gör honom sådan att Du finner behag i honom!”
benim varisim ve Yakup evinin varisi olabilecek; ve onu öyle kıl ki, ondan zevk alacaksın!”
“Gerçek şu ki ben, benden sonra gelecek akrabalarım(ın isyankâr olmaların)dan korkuyorum. Karım ise kısırdır. Bana kendi tarafından; bana ve Yakub hanedanına varis olacak bir çocuk bağışla ve onu hoşnutluğuna ulaşmış bir kimse kıl!”
[19:7] [Svaret gavs av änglarna:] ”Hör, Sakarias, det glada budskapet vi ger dig! En son [skall födas åt dig], som skall bära namnet Johannes. ‘Vi har inte gett någon före honom detta namn,’ [säger Gud].”
[Cevap melekler tarafından verildi:] “Ey Zekeriya, sana müjdeliyoruz! Adı John olacak bir oğul [senden doğacak]. ‘Bu ismi ondan önce hiç kimseye vermedik’ [Allah diyor].”
(Allah şöyle dedi:) “Ey Zekeriyya! Haberin olsun ki biz sana Yahya adlı bir oğul müjdeliyoruz. Daha önce onun adını kimseye vermedik.”
[19:8] [Sakarias] sade: “Herre! Hur skulle jag kunna få en son, när min hustru är ofruktsam och jag är en skröplig och orkeslös åldring?”
[Zekeriya] dedi ki: “Efendim! Karım kısırken ve ben çelimsiz ve çelimsiz bir ihtiyarken benim nasıl oğlum olabilir?”
Zekeriyya, “Rabbim!” “Hanımım kısır ve ben de ihtiyarlığın son noktasına ulaşmış iken, benim nasıl çocuğum olur?”
[19:9] [Ängeln] svarade: ”Det skall bli [som jag har sagt]. Din Herre säger: ‘Detta är lätt för Mig; Jag har förut skapat dig ur ingenting!’”
[Melek] cevap verdi: “[Dediğim gibi] olacak. Rabbin diyor ki: ‘Bu bana kolaydır; Ben seni daha önce yoktan yarattım!”
٩(Vahiy meleği) dedi ki: “Evet, öyle. (Ancak) Rabbin diyor ki: “Bu bana göre kolaydır. Nitekim daha önce, hiçbir şey değil iken seni de yarattım.
[19:10] [Sakarias] sade: “Herre, ge mig ett tecken!” [Ängeln] svarade: “Det tecken du begär är att du under tre dagar inte skall tala till människor [fastän din tunga är hel].
[Zekeriya] dedi ki, “Rab, bana bir işaret ver!” [Melek] cevap verdi: “Dilediğiniz alâmet, [diliniz bütün olduğu halde] üç gün boyunca insanlarla konuşmamanızdır.
Zekeriyya, “Rabbim, öyleyse bana (çocuğumun olacağına)bir işaret ver”, dedi. Allah da, “Senin işaretin, sapasağlam olduğun halde insanlarla (üç gün) üç gece konuşamamandır” dedi.
[19:11] Och han gick ut ur helgedomen till sitt folk och tecknade åt dem att de morgon och afton skulle lovprisa Gud.
Ve mukaddes yerden kavmine çıktı ve onlara o sabah ve akşam Allah’a hamd etmelerini emretti.
Derken Zekeriya ibadet yerinden halkının karşısına çıktı. (Konuşmak istedi, konuşamadı) ve onlara “Sabah akşam Allah’ı tespih edin” diye işaret etti.
[19:12] [När sonen fötts och växt upp, sade Vi:] “Johannes! Håll med kraft fast vid [Vår] Skrift!” – Och Vi skänkte honom visdom [redan] i hans tidiga ungdom
[Oğul doğup büyüdüğünde, dedik ki:] “Yahya! [Bizim] Kitabımıza sımsıkı sarılın!” – Ve biz ona gençliğinde [zaten] hikmet verdik.
[19:13] och, som Vår särskilda gåva, ett ömt sinne och [viljan till] renhet, och han fruktade Gud
ve özel hediyemiz olarak, hassas bir zihin ve saflık [iradesi] ve Tanrı’dan korktu.
[19:14] och var en god [son] tillgiven sina föräldrar och visade sig aldrig övermodig eller trotsig.
ve ailesine bağlı iyi bir [oğul] ve kendini asla küstah veya meydan okuyan göstermedi.
[När sonen fötts och växt upp, sade Vi:] “Johannes! Håll med kraft fast vid [Vår] Skrift!” – Och Vi skänkte honom visdom [redan] i hans tidiga ungdom och, som Vår särskilda gåva, ett ömt sinne och [viljan till] renhet, och han fruktade Gud och var en god [son] tillgiven sina föräldrar och visade sig aldrig övermodig eller trotsig.
[Oğul doğup büyüdüğünde, dedik ki:] “Yahya! [Bizim] Kitabımıza sımsıkı sarılın!” – Ve biz ona gençliğinde [zaten] hikmet ve özel hediyemiz olarak yumuşak bir akıl ve temizlik [iradesi] verdik ve Allah’tan korktu ve ana-babasına bağlı iyi bir [evlat] oldu ve kendini asla göstermedi kibirli veya meydan okuyan.
(Yahya dünyaya gelip büyüyünce onu peygamber yaptık ve kendisine) “Ey Yahya kitaba sımsıkı sarıl” dedik. Biz ona daha çocuk iken hikmet ve katımızdan kalp yumuşaklığı ve ruh temizliği vermiştik. O, Allah’tan sakınan, anne babasına iyi davranan bir kimse idi. İsyancı bir zorba değildi.
[19:15] [Guds] fred var med honom den dag han föddes och skall vara med honom den dag han dör och den dag då han skall uppväckas från de döda.
[Allah’ın] selâmı, doğduğu gün onunla idi ve öleceği gün ve diriltileceği gün de onunla olacaktır.
Doğduğu gün, öleceği gün ve diriltileceği gün ona selam olsun!
Föreställ dig ett apotek där det finns hundratals burkar och flaskor fyllda med helt olika ämnen och en levande dryck och ett botemedel behöver framställas ur dessa läkemedel.
Birbirinden farklı maddelerle dolu yüzlerce kavanoz ve şişenin olduğu ve bu ilaçlardan bir canlı iksir ve tedavi yapılması gereken bir eczane düşünün.
Bir eczahanede, gayet muhtelif maddelerle dolu, yüzer kavanoz şişeler bulunuyor. O edviyelerden, zîhayat bir macun istenildi. Hem hayattar, harika bir tiryak, onlardan yapılmak icap etti.
ecza: parçalar
muhtelif: değişik, çeşitli
edviye: devâlar, ilâçlar
zîhayat: hayat sahibi, canlı
macun: karışım halinde ilaç
hayattar: canlı
tiryak: ilâç
icap etmek: gerekmek
Så vi går till apoteket, undersöker varje dryck och finner att ingredienserna finns där i överflöd.
Bu yüzden eczaneye gidiyoruz, her iksiri inceliyoruz ve malzemelerin bolca orada olduğunu görüyoruz.
Geldik, o eczahanede, o zîhayat macunun ve hayattar tiryakın çoklukla efradını gördük. O macunlardan herbirisini tetkik ettik.
efrad: fertler, bireyler
tetkik etmek: incelemek
Vi ser att ingredienserna har tagits i varierande men exakta mängder från varje bruk och flaska, ett uns från denna, tre från den andra, sju från nästa, och så vidare.
Malzemelerin her değirmenden ve şişeden farklı ama kesin miktarlarda, bundan bir ons, diğerinden üç, diğerinden yedi vb. alındığını görüyoruz.
Görüyoruz ki, o kavanoz şişelerden herbirisinden, bir mizan-ı mahsusla, bir iki dirhem bundan, üç dört dirhem ötekinden, altı yedi dirhem başkasından, ve hâkezâ, muhtelif miktarlarda eczalar alınmış.
mizan-ı mahsus: özel ölçü
dirhem: eskiden kullanılan ve 3 gramlık ağırlığa karşılık gelen bir ölçü birimi
hâkezâ: bunun gibi
muhtelif: değişik, çeşitli
ecza: parçalar
Om ett uns för mycket eller för lite hade tagits så hade den levande drycken inte varit levande och skulle inte uppvisat sin speciella egenskap.
Bir ons çok fazla veya çok az alınmış olsaydı, canlı iksir canlı olmazdı ve özel niteliğini göstermezdi.
Eğer birinden, bir dirhem ya noksan veya fazla alınsa, o macun zîhayat olamaz, hâsiyetini gösteremez.
macun: karışım halinde ilaç
zîhayat: hayat sahibi, canlı
hâsiyet: özellik
Därefter studerar vi det botemedlet.
Sonra, bu çareyi inceliyoruz.
Hem o hayattar tiryakı da tetkik ettik.
hayattar: canlı
tiryak: ilâç
tetkik etmek: incelemek
Återigen har ingredienserna tagits från burkarna med en viss mängd så om även den minsta mängd för mycket eller för lite hade tagits skulle botemedlet förlorat sin speciella egenskap.
Yine, malzemeler kavanozlardan belli bir oranda alınmış olduğundan, en ufak bir miktarı bile çok fazla veya çok az alınsa, çare özel özelliğini kaybedecektir.
Herbir kavanozdan bir mizan-ı mahsusla bir madde alınmış ki, zerre miktarı noksan veya ziyade olsa, tiryak hassasını kaybeder.
mizan-ı mahsus: özel ölçü
zerre miktarı: çok az miktar
ziyade: çok
tiryak: ilâç
hassa: özellik
Burkarna är fler än 50 och ingredienserna har tagits från var och en eftermått och mängd som alla är olika.
Kutular 50’den fazladır ve malzemeler her biri farklı ölçü ve miktarlardan alınmıştır.
O kavanozlar elliden ziyade iken, herbirisinden ayrı bir mizanla alınmış gibi, ayrı ayrı miktarda eczaları alınmış.
ziyade: çok
mizan: ölçü, tartı
ecza: kısımlar, parçalar
Är det på något sätt möjligt eller troligt att flaskorna och burkarna skulle ha slagits omkull av slumpen eller en plötslig vindpust och att endast de exakta men olika måtten hade tagits från var och en av dem när det spilldes ut för att sedan ordna sig själv och samverka för att bilda drycken?
Şişelerin ve teneke kutuların tesadüfen veya ani bir rüzgarla devrilmesi ve her birinden döküldüğü sırada alınan kesin ama farklı ölçümlerin olması, herhangi bir şekilde mümkün veya muhtemel midir? İçmek?
Acaba hiçbir cihette imkân ve ihtimal var mı ki, o şişelerden alınan muhtelif miktarlar, şişelerin garip bir tesadüf veya fırtınalı bir havanın çarpmasıyla devrilmesinden, herbirisinden alınan miktar kadar, yalnız o miktar aksın, beraber gitsinler ve toplanıp o macunu teşkil etsinler?
cihet: yön
muhtelif: değişik, çeşitli
macun: karışım halinde ilaç
teşkil etmek: meydana getirmek, oluşturmak
Finns det något mer vidskepligt, omöjligt och absurt än detta?
Bundan daha batıl, imkansız ve saçma bir şey var mı?
Acaba bundan daha hurafe, muhal, bâtıl birşey var mı?
hurafe: delile dayanmayan saçma inanış
muhal: imkânsız
bâtıl: hak olmayan, boş
Om en åsna kunde tala, skulle den säga: ”Jag kan inte acceptera denna ide”, för att sedan galoppera iväg!
Bir eşek konuşabilseydi, “Bu fikri kabul edemem” der ve sonra dörtnala koşardı!
Eşek muzaaf bir eşekliğe girse, sonra insan olsa, “Bu fikri kabul etmem” diye kaçacaktır.
muzaaf: kat kat, katmerli
På samma sätt kan varje levande skapelse liktas vid den levande drycken i jämförselsen och varje växt vid ett levande botemedel.
Aynı şekilde her canlı, kıyasın canlı içeceğine, her bitki de canlı bir devaya benzetilebilir.
İşte bu misal gibi, herbir zîhayat, elbette zîhayat bir macundur. Ve herbir nebat, hayattar bir tiryak gibidir ki,
zîhayat: canlı; hayat sahibi
macun: karışım halinde ilaç
nebat: bitki
hayattar: canlı
tiryak: ilâç
För de består av materia som har tagits i de mest exakta mått från verkligt många ich verkligen olika ämnen.
Çünkü onlar gerçekten çok farklı maddelerden en kesin ölçülerde alınmış maddelerden oluşurlar.
çok müteaddit eczalardan, çok muhtelif maddelerden, gayet hassas bir ölçüyle alınan maddelerden terkip edilmiştir.
müteaddit: türlü türlü, çeşitli
ecza: kısımlar, parçalar
muhtelif: değişik, çeşitli
terkip etmek: birleştirmek, sentez yapmak
Om dessa tillskrivs orsakerna och beståndsdelarna och det påstår att, ”orsakerna skapade dessa,” så är det orimligt, omöjligt och absurt hundra gånger om, precis som det var att hävda att drycken på apoteket kom till genom att flaskorna knuffades omkull av misstag.
Eğer bunlar sebeplere ve bileşenlere atfedilirse ve “nedenler bunları meydana getirdi” denilirse, o zaman bu, tıpkı eczacıdaki iksirin ortaya çıktığını iddia etmek gibi, mantıksız, imkânsız ve yüz kere saçmadır. şişelerin kazayla devrilmesiyle oluşur.
Eğer esbaba, anâsıra isnad edilse ve “Esbab icad etti” denilse, aynen eczahanedeki macunun, şişelerin devrilmesinden vücut bulması gibi, yüz derece akıldan uzak, muhal ve bâtıldır.
esbab: sebepler
anâsır: unsurlar, elementler
isnad: dayandırma
icad etmek: var etmek, yaratmak
macun: karışım halinde ilaç
vücut bulmak: meydana gelmek; var olmak
muhal: imkânsız
bâtıl: hak olmayan, boş
Kortsagt: De livsnödvändiga ämnena i detta väldiga universums apotek, som mäts med den Allvise och Eviges ödesvåg kan bara bli till genom gränslös visdom, oändlig kunskap och allomfattande vilja.
Özetle: Kaderin Hakim ve Ebedi dalgasıyla ölçülen bu geniş evrenin eczanesindeki hayati maddeler, ancak sonsuz bir akıl, sonsuz bir ilim ve her şeyi kuşatan irade ile var olurlar.
Elhasıl, şu eczahane-i kübrâ-yı âlemde, Hakîm-i Ezelînin mizan-ı kazâ ve kaderiyle alınan mevâdd-ı hayatiye, hadsiz bir hikmet ve nihayetsiz bir ilim ve herşeye şâmil bir irade ile vücut bulabilir.
elhasıl: kısaca, özetle
eczahane-i kübrâ-yı âlem: büyük bir eczane olan âlem, kâinat
Hakîm-i Ezelî: her işini hikmetle yapan ve varlığının başlangıcı olmayıp zamanla sınırlı olmayan Allah
mizan-ı kazâ ve kader: kazâ ve kader terazisi
mevâdd-ı hayatiye: hayat için gerekli maddeler
hadsiz: sınırsız, sayısız
hikmet: her şeyin yerli yerinde ve anlamlı olması ve bir hedefe yönelik olarak yaratılması
nihayetsiz: sınırsız
şâmil: kapsamlı
irade: dileme, tercih etme
vücut bulmak: meydana gelmek; var olmak
Den stackare som menar det är verket av beståndsdelar, orsaker och naturen som rinner lik en blind, döv och ändlös å är dummare än den dåraktiga, yrande person som hävdar att det underbara botemedel hällde ut sig själv när flaskorna slogs omkull och bildade sig själv.
Kör, sağır ve sonsuz bir ırmak gibi akan elementlerin, sebeplerin ve tabiatın eseri olduğunu zanneden zavallı, harika şifanın şişeler devrilip kendi kendine oluştuğunu iddia eden budala, çılgından daha aptaldır.
“Kör, sağır, hudutsuz, sel gibi akan küllî anasır ve tabâyi ve esbabın işidir” diyen bedbaht, “O tiryak-ı acip, kendi kendine, şişelerin devrilmesinden çıkıp olmuştur” diyen divane bir hezeyancı, sarhoş bulunan bir ahmaktan daha ziyade ahmaktır.
hudutsuz: sınırsız
küllî: geniş, kapsamlı
anâsır: unsurlar, elementler
tabâyi: tabiatlar
esbab: sebepler
bedbaht: talihsiz, kötü
tiryak-ı acip: hayret verici ilâç
divane: akılsız, deli
hezeyancı: boş söz söyleyen, saçmalayan
ziyade: çok
Ja, denna förnekelse är idiotisk, meningslös och absurt nonsens.
Evet, bu inkar aptalca, anlamsız ve absürt bir saçmalıktır.
Evet, o küfür ahmakane, sarhoşâne, divanece bir hezeyandır.
Om allt inte tillskrivits den Enda Enheten och Allhärlige, måste det då i varje levande skapelses kropp finnas otaliga beståndsdelar och orsaker som ingriper.
Eğer her şey bir tek ve şanlı olana isnad edilmediyse, o halde her canlının vücudunda sayısız unsur ve araya giren sebepler olmalıdır.
Eğer herşey, Vâhid-i Ehad olan Kadîr-i Zülcelâle verilmezse, belki esbaba isnad edilse, lâzım gelir ki, âlemin pek çok anâsır ve esbabı, herbir zîhayatın vücudunda müdahalesi bulunsun.
Vâhid-i Ehad: bir olan ve birliği her bir şeyde tecellî eden Allah
Kadîr-i Zülcelâl: sonsuz haşmet ve yücelik sahibi ve herşeye gücü yeten, kudret sahibi Allah
esbab: sebepler
isnad: dayandırma
âlem: dünya, evren
anâsır: unsurlar, elementler
zîhayat: canlı; hayat sahibi
Även i en liten skapelses kropp, som en flugas är allt i fullständig ordning med den finaste balans och perfekta harmoni.
Sinek gibi küçücük bir canlının bedeninde bile her şey en ince denge ve mükemmel uyumla eksiksiz bir düzen içindedir.
Halbuki, sinek gibi bir küçük mahlûkun vücudunda, kemâl-i intizamla, gayet hassas bir mizan ve tamam bir ittifakla,
mahlûk: varlık
kemâl-i intizam: mükemmel ve eksiksiz düzen
mizan: terazi, ölçü
ittifak: birleşme
Det finns inga olika och ömsesidigt motsatta motstridiga orsaker.
Farklı ve birbiriyle çatışan nedenler yoktur.
muhtelif ve birbirine zıt, mübâyin esbabın içtimaı
muhtelif: değişik, çeşitli
mübâyin: farklı, birbirinin zıddı
esbab: sebepler
içtima: toplanma, bir araya gelme
Det är en sådan uppenbar omöjlighet att till och med någon med en tillstymmelse av medvetande sulle säga: ” Detta är omöjligt, det kan inte vara så!”.
O kadar açık bir imkansızlıktır ki, bir nebze şuur sahibi bile, “Bu olmaz, olamaz!” diyebilir.
o kadar zâhir bir muhaldir ki, sinek kanadı kadar şuuru bulunan, “Bu muhaldir, olamaz” diyecektir.
zâhir: açıkça görünen
muhal: imkânsız
şuur: anlayış, idrâk, bilme, farkına varma
Flugans lilla kropp hänger samman med de flesta av universums beståndsdelar och orsaker, den kanske är i själva verket är en sammanfattning av dessa.
Sineğin küçük gövdesi, evrenin birçok unsuru ve nedeni ile bağlantılıdır, aslında bunların bir özeti olabilir.
Evet, bir sineğin küçücük cismi, kâinatın esker anâsır ve esbabıyla alâkadardır, belki bir hülâsasıdır.
kâinat: evren
ekser: pek çok
anâsır: unsurlar, elementler
esbab: sebeple
alâkadar: ilgili, bağlantılı
Om detta inte tillskrivs den Evige och Allsmäktige så måste dessa materiella orsaker av sig själv vara närvarande i flugans omedelbara närhet, inträda i dess lilla kropp och/eller en cell i dess ögon, som är ett litet exempel av dess kropp.
Eğer bu, Ebedi ve Cenâb-ı Hakk’a nispet edilmezse, bu maddî sebeplerin, sineğin yakın çevresinde, küçücük bedenine ve/veya vücudunun küçücük bir örneği olan gözündeki bir hücreye girmesi gerekir.
Eğer Kadîr-i Ezelîye verilmezse, o esbab-ı maddiye, onun vücudu yanında bizzat hazır bulunmak lâzım; belki onun küçücük cismine girmek gerektir. Belki, cisminin küçük bir nümunesi olan gözündeki bir hücresine girmeleri icap ediyor.
Kadîr-i Ezelî: herşeye gücü yeten, varlığının başlangıcı olmayıp zamanla sınırlı olmayan Allah
esbab-ı maddiye: maddî sebepler
vücud: varlık
nümune: örnek
icap etmek: gerekli olmak
För om en orsak är av materiell natur så är det nödvändigt att den är i omedelbar närhet, och inuti, för att kunna påverka.
Çünkü bir neden maddi nitelikteyse, etki edebilmesi için yakın çevresinde ve içinde olması gerekir.
Çünkü, sebep maddî ise, müsebbebin yanında ve içinde bulunması lâzım geliyor.
müsebbeb: sebebin neticesi
Detta kräver att man acceptera den materiella världens grundkomponenter och naturen är fysiskt närvarande inuti den lilla cellen, där det inte ens finns plats för två flugors fingrar, och arbetar där som en mästare.
Bu, maddi dünyanın temel bileşenlerini kabul etmeyi gerektirir ve doğa, iki sineğin parmaklarına bile yer olmayan küçücük hücrenin içinde fiziksel olarak bulunur ve orada bir usta gibi çalışır.
Şu halde, iki sineğin iğne ucu gibi parmakları yerleşmeyen o hücrecikte, erkân-ı âlem ve anâsır ve tabâyiin, maddeten içinde bulunup, usta gibi içinde çalıştıklarını kabul etmek lâzım geliyor.
erkân-ı âlem: maddî âlemin temel unsurları
anâsır: unsurlar, elementler
tabâyi: tabiatlar
Ett sådant sätt skulle även de mest dåraktiga av skeptiker skämmas över.
Böyle bir yol, en aptal şüphecileri bile utandırırdı.
İşte, Sofestâînin en eblehleri dahi böyle bir meslekten utanıyor.
Sofestâîler: kâinatın yaratıcısını kabul etmemek için herşeyi, hattâ kendilerini dahi inkâr edenler
Det är en etablerad regel att, ”Om ett väsen har enhet, kan det bara ha utgått från ett enda väsen, från en hand”.
“Bir varlığın birliği varsa, ancak tek bir varlıktan, tek elden çıkmış olabilir” kuralı yerleşmiş bir kaidedir.
اَلْوَاحِدُ لاَ يَصْدُرُ اِلاَّ عَنِ الْوَاحِدِ kaide-i mukarreresiyle, “Bir mevcudun vahdeti varsa, elbette bir vâhidden, bir elden sudur edebilir.”
kaide-i mukarrere: kesinleşmiş kural
mevcud: varlık
vahdet: birlik
vâhid: bir olan ve birliği herşeyi kaplayan
sudur etmek: ortaya çıkmak
Särskilt om det uppvisar ett fullständigt liv, med en perfekt ordning och känslig balans, visar det att det inte inte utgick från flera händer, vilket skulle vara orsak till konflikter och förvirring, utan från en hand som är Allmäktig och Allvis.
Hele hele mükemmel bir düzen ve hassas bir denge ile tam bir hayat sergiliyorsa, onun ihtilaf ve karışıklığa sebep olacak birkaç elden değil, üstün ve hikmet sahibi tek elden çıktığını gösterir.
Hususan o mevcut, gayet mükemmel bir intizam ve hassas bir mizan içinde ve câmi bir hayata mazhar ise, bilbedâhe, sebeb-i ihtilâf ve keşmekeş olan müteaddit ellerden çıkmadığını, belki gayet kadîr, hakim olan birtek elden çıktığını gösterdiği halde;
hususan: bilhassa, özellikle
intizam: tertip, düzen
mizan: terazi, ölçü
câmi: kapsamlı, geniş
mazhar: erişme, sahip olma
bilbedâhe: açık bir şekilde
sebeb-i ihtilâf: anlaşmazlık ve uyuşmazlık sebebi
keşmekeş: karışıklık
müteaddit: birden fazla, çok sayıda
kadîr: güç ve kudret sahibi
hakîm: her işini hikmetle ve belli bir gaye ile yapan
Att därför tillskriva ett sådant enhetligt välordnat och välbalanserat väsen ett virrvarr av otaliga händer, livlösa, okunniga, aggresssiva, omedvetna, kaotiska, blinda och döva naturliga orsaker, en blindhet och dövhet som ökar med deras samverkan och sammanblanding mellan de otaliga möjligheternas sätt är att acceptera otaliga omöjligheter på samma gång.
Bu nedenle, böylesine düzenli ve dengeli bir varlığa, cansız, cahil, saldırgan, bilinçsiz, kaotik, kör ve sağır doğal nedenlerin oluşturduğu karmakarışık bir varlığa, birbirleriyle etkileşimi ve birbirine karışmasıyla artan bir körlük ve sağırlık yüklemek. Sayısız olasılığın kipleri, sayısız olanaksızlığı aynı anda kabul etmektir.
hadsiz ve câmid ve cahil, mütecaviz, şuursuz, karmakarışıklık içinde, kör, sağır esbab-ı tabiiyenin karmakarışık ellerine—hadsiz imkânat yolları içinde ve içtima ve ihtilâtla o esbabın körlüğü, sağırlığı ziyadeleştiği halde—o muntazam ve mevzun ve vâhid bir mevcudu onlara isnad etmek, yüz muhali birden kabul etmek gibi akıldan uzaktır.
hadsiz: sınırsız, sayısız
câmid: cansız
mütecaviz: saldırgan, haddi aşan
şuursuz: bilinçsiz
esbab-ı tabiiye: tabiî, doğal sebepler
hadsiz: sınırsız, sayısız
imkânat: olabilirlikler; varlığı ile yokluğu imkân dahilinde olanlar
içtima: toplanma, bir araya gelme
ihtilât: karışıklık
esbab: sebepler
ziyadeleşmek: artmak, çoğalmak
muntazam: düzenli, tertipli
mevzun: ölçülü, dengeli
vâhid: bir olan ve birliği herşeyi kaplayan
mevcud: varlık
isnad etmek: dayandırmak
muhal: imkânsız
Vi lämnar denna omöjlighet åt sidan och antar att materiella orsaker har effekter och att dessa effekter endast kand uppstå genom direkt kontakt och beröring.
Bu imkansızlığı bir kenara bırakıyoruz ve maddi sebeplerin etkilerinin olduğunu ve bu etkilerin ancak doğrudan temas ve dokunma ile meydana gelebileceğini varsayıyoruz.
Haydi, bu muhalden kat-ı nazar, esbab-ı maddiyenin elbette tesirleri, mübaşeretle ve temasla olur.
muhal: imkânsız
kat-ı nazar: görmezden gelme
esbab-ı maddiye: maddî sebepler
tesir: etki
mübaşeret: doğrudan temas
Dock sker de naturliga orsakernas kontakt genom levande skapelsers yttre.
Ancak, doğal nedenler, canlı yaratılışın dışından temas eder.
Halbuki, o esbab-ı tabiiyenin temasları, zîhayat mevcutların zâhirleriyledir.
esbab-ı tabiiye: tabiî, doğal sebepler
zîhayat: canlı
mevcut: varlık
zahir: açık, görünen
Och ändå ser vi att sådana skapelsers inre, där de materiella orsakernas händer varken kan nå eller vidröra, är likt ett konstverk tio gånger mer känsligt, välordnat och perfekt än dess yttre.
Ama yine de görüyoruz ki, maddî sebeplerin ellerinin ulaşamadığı, dokunamadığı bu tür yaratılmışların içi, bir sanat eseri gibi, dışından on kat daha narin, düzenli ve kusursuzdur.
Halbuki görüyoruz ki, o esbab-ı maddiyenin elleri yetişmediği ve temas edemedikleri o zîhayatın bâtını, on defa zâhirinden daha muntazam, daha lâtif, san’atça daha mükemmeldir.
esbab-ı maddiye: maddî sebepler
zîhayat: canlı
bâtın: görünmeyen, gizli
zâhirî: açık
muntazam: düzenli, tertipli
lâtif: güzel, hoş
Därför är även de minsta av skapelser, på vilka materiella orsakers händer och organ inte kan sitta eller vidröra deras yttre på samma gång, mer underliga och underbara när det gäller deras konstverk och skapande än de största av skapelser.
Bu nedenle, maddî sebeplerin el ve organlarının aynı anda üzerine oturamadığı veya dış kısımlarına dokunamadığı mahlûkların en küçüğü bile, sanat ve yaratılışlarında, yaratılmışların en büyüğünden daha harikulade ve harikadır.
Esbab-ı maddiyenin elleri ve âletleriyle hiçbir cihetle yerleşemedikleri, belki tam zâhirine de temas edemedikleri küçücük zîhayat, küçücük hayvancıklar, en büyük mahlûklardan daha ziyade san’atça acip, hilkatçe bedî bir surette oldukları halde,
cihet: yön, taraf
mahlûk: varlık
ziyade: çok
acip: hayret verici
hilkat: yaratılış
bedî: güzel; benzersiz
suret: biçim, görünüş
Att tillskriva livlösa, oventande, grova, avlägsna, vidsträckta, motstridiga, döva och blinda orsaker kand endast vara resultatet av komplett blind och dövhet.
Cansız, habersiz, kaba, uzak, uçsuz bucaksız, çelişkili, sağır ve kör sebepler yüklemek ancak tam körlük ve sağırlığın sonucu olabilir.
o câmid, cahil, kaba, uzak, büyük ve birbirine zıt olan sağır, kör esbaba isnad etmek, yüz derece kör, bin derece sağır olmakla olur.
câmid: cansız, katı
esbab: sebepler
isnad etmek: dayandırmak
KAYNAKLAR
Om Naturen, Said Nursi, Sözler Neşriyat, İstanbul.
içinde, -de, – da (“mekan içinde durumu bildirir”)
Koranen
namn
Kuran
Profeten
subst. 〈profet, profeten, profeter〉
peygamber
Hz. Josef (Aleyhisselam)
Hz. Yusuf (Aleyhisselam)
Svenska – turkiska språkstudier I Koranen, Profeten Hz. Yusuf (Josef) (Aleyhisselam)
12. Yusuf (Josef)
I GUDS, DEN NÅDERIKES, DEN BARMHÄRTIGES NAMN
Rahmân ve Rahîm olan Allah´ın adıyla
GUDS
namn de kristnas gud
Tanrı, Allah tio Guds bud – Allahın on buyruğu
DEN
pron. 〈den, det, dess, de, dom, deras〉
O
NÅDERIKES
çok acıyan, lütufta bulunan
BARMHÄRTIGES
adj. 〈barmhärtig, barmhärtigt, barmhärtiga〉
acıması olan, merhametli (“yüksek dile özgü”) (insaflı) Avledningar: barmhärtighet – merhamet
NAMN
subst. 〈namn, namnet, namn, namnen〉
ad, isim
[12:1] Alif lam ra. DETTA ÄR budskap ur Skriften, som är klar i sig själv och som klart framställer sanningen.
Elif-lâm-râ. Bunlar apaçık kitabın âyetleridir. ﴾1﴿
DETTA
pron. 〈denna, denne, detta, dessa〉
bu
ÄR
verb 〈är, var, varit, var, vara〉
-dır, -dir olmak, var olmak, bulunmak
budskap
subst. 〈budskap, budskapet, budskap, budskapen〉
haber, ileti, mesaj
ur
prep. ut från (det inre av)
çıkma Exempel: ta upp ur fickan – cebinden çıkarmak stiga upp ur vattnet – sudan çıkmak fly ur landet – ülkeden kaçmak ur många synpunkter – birçok açıdan
Skriften
subst. 〈skrift, skriften, skrifter〉
alfabe; yazı işaretleri, yazı yayımlanmış çalışma, kitapçık
som
konj.
gibi, kadar, olarak (“karşılaştırmalarda da kullanılır”) (sıfatıyla)
klar
adj. 〈klar, klart, klara〉
berrak, parlak; saydam açık, kolay anlaşılır, apaçık hazır
[12:1] Alif lam ra. DETTA ÄR budskap ur Skriften, som är klar i sig själv och som klart framställer sanningen.
[12:2] Vi har uppenbarat den som en förkunnelse på det arabiska språket, för att ni med ert förstånd till fullo skall kunna tillägna er [dess budskap].
[12:3] Allteftersom Vi uppenbarar denna Koran för dig [Muhammad], klarlägger Vi för dig [dess mening] på bästa sätt; förut var du ju en av dem som inte kände till något om [denna berättelse].
[12:4] OCH JOSEF sade till sin fader: “I drömmen såg jag elva stjärnor och solen och månen och jag såg dem buga sig till jorden inför mig!”
[12:5] [Jakob] svarade: “Käre son! Berätta inte om din dröm för dina bröder! [Avundsjuka] kan driva dem att smida onda planer mot dig; Djävulen är sannerligen människans svurne fiende!
[12:6] Just så [som du har sett i drömmen] skall du bli en av din Herres utvalda och Han skall skänka dig en djupare förståelse av innebörden i det som sker och ge dig och hela Jakobs hus Sin välsignelse i fullaste mått, liksom Han en gång gav dina förfäder Abraham och Isak [Sin fulla välsignelse]. Din Herre är allvetande, vis.”
[12:7] I [berättelsen om] Josef och hans bröder ligger helt visst budskap till dem som söker [sanningen].
[12:8] DETTA är vad [Josefs bröder] sade [till varandra]: “Josef och hans broder [Benjamin] är vår fader kärare än [alla] vi [andra]; det är tydligt att vår fader felbedömer [oss].
[12:9] Låt oss döda Josef eller jaga bort honom långt härifrån. Då kommer vår fader att rikta all sin kärlek mot oss; därefter kan vi [ångra oss och åter] leva som goda och hederliga människor.”
[12:10] En av dem sade: “Slå inte ihjäl Josef! Om ni är beslutna [att skaffa undan honom], kasta honom då i denna djupa brunn; en karavan [som passerar förbi] kan då dra upp honom.”
[12:11] [Så gick de till fadern och] sade: “Fader, varför låter du oss inte ta hand om Josef? Vi vill ju honom bara väl.
[12:12] Låt honom följa med oss ut i morgon, så skall han få leka och göra vad han har lust till och vi skall se väl efter honom!”
[12:13] [Jakob] svarade: “Jag skulle känna stark oro om ni tog honom med. Jag är rädd att en varg kan [riva ihjäl och] äta upp honom, medan er uppmärksamhet är riktad mot annat.”
[12:14] De svarade: “Om vargen skulle äta upp honom, så många [som vi är], då skulle vi själva först ha mist livet.”
[12:15] Så gick de då ut med honom och de fattade gemensamt beslutet att kasta honom i brunnen. – [Då] ingav Vi honom denna tanke: “[En dag] kommer du att berätta för dem om denna ogärning utan att de vet [vem du är].”
[12:16] Mot kvällen kom de gråtande tillbaka till fadern
[12:17] och sade: “Fader! Vi ställde till med kapplöpning och lämnade Josef med det som vi hade fört med oss ut, och då kom vargen och bet ihjäl honom! Kanske tror du oss inte fastän vi säger sanningen.”
[12:18] Därefter visade de upp hans skjorta, som de hade fläckat med blod. [Fadern] sade: “[Detta kan inte vara sanningen]! Ni har låtit [onda] ingivelser driva er till något [som ni inte kan berätta]. Tålamod, du sköna [dygd, är vad jag nu måste visa: ingen klagan och inga förebråelser]! Jag ber Gud om styrka att bära det svåra som ni påstår [har hänt].”
[12:19] OCH EN karavan kom och sände ut sin vattenhämtare; och just som han skulle sänka sitt ämbar i brunnen [fick han se Josef och] utropade: “Vilken överraskning! Här står en yngling [livs levande]!” Och de gömde honom bland varorna [i hopp om att kunna sälja honom] – och Gud visste vad de gjorde.
[12:20] Och de sålde honom för en obetydlig summa, några få silvermynt – så litet värde satte de på honom!
[12:21] Och mannen från Egypten, som köpte honom, sade till sin hustru: “Behandla honom väl – som en gäst! Vi kan [en dag] få nytta av honom; men vi skulle också kunna uppta honom som vår son.” Så gav Vi Josef en fast punkt på jorden; Vi ville nämligen låta honom få en djupare förståelse av innebörden i det som sker. Gud genomför [alltid] Sin vilja, men om detta är de flesta okunniga.
[12:22] Och när han hade nått mogen ålder skänkte Vi honom visdom och kunskap [i andliga ting]; så belönar Vi dem som gör det goda och det rätta.
[12:23] Men [det hände sig att] kvinnan, i vars hus han bodde, försökte förföra honom; hon reglade dörrarna och sade: “Kom nu till mig!” [Josef] svarade: “Gud är mitt fäste! Min husbonde har behandlat mig väl och den som begår sådan orätt kommer att råka illa ut!”
[12:24] Hon hade fattat begär till honom och även han kände begär till henne; om han inte hade sett ett tecken från sin Herre [kunde han ha gett efter för frestelsen]. – Vi ville hålla allt ont och all skamlöshet borta från honom eftersom han var en av Våra sant hängivna tjänare.
[12:25] Och båda sprang mot dörren. Hon [grep tag i] hans skjorta bakifrån och rev itu den; men i dörren mötte de hennes man. Hon sade: “Hur skall den lönas som hade onda avsikter mot din hustrus [dygd] om inte med fängelse eller med ett plågsamt straff?”
[12:26] [Josef] sade: “Det var hon som ville förföra mig!” Då sade en [man] som hörde till huset och som var i närheten: “Om hans skjorta har rivits sönder framifrån har hon talat sanning och han har ljugit,
[12:27] men om skjortan har rivits sönder bakifrån, då har hon ljugit och han har talat sanning.”
[12:28] Och när [hennes man] såg att [Josefs] skjorta hade rivits itu bakifrån utbrast han: “Här ser vi kvinnans list! Kvinnor, er list är i sanning stor!”
[12:29] – [Och till Josef:] “Låt nu detta vara glömt!” Och [vänd till hustrun, sade han]: “Be om förlåtelse för din synd, för du har begått ett allvarligt felsteg!”
[12:30] OCH STADENS kvinnor [skvallrade om detta och] sade: “Hustrun till denne högt uppsatte man vill förföra sin unge slav; hon brinner av kärlek till honom och har helt förlorat förståndet!”
[12:31] Och när hon fick veta vad deras elaka tungor sladdrade skickade hon bud till dem [med inbjudan] till en festmåltid som hon lät laga till åt dem. Hon gav var och en av dem en kniv [och till Josef] sade hon: “Kom ut [och visa dig] för dem!” Och när kvinnorna fick se honom häpnade de över hans [skönhet]; och [deras förvirring var så stor att] deras knivar slant och de skar sig i händerna. Och de utbrast: “Måtte Gud förlåta oss! Detta är ingen vanlig dödlig man – han kan inte vara annat än en ängel [från ovan]!”
[12:32] [Då] sade hon: “Här ser ni nu den för vars skull ni har förtalat mig. Ja, jag försökte förföra honom, men han motstod frestelsen. Men om han nu inte gör vad jag befaller honom skall han minsann kastas i fängelse och han skall få dela de föraktades och förödmjukades lott!”
[12:33] [Josef] bad: “Herre! Hellre går jag i fängelse än jag gör det som dessa [kvinnor] vill locka mig att göra; men om Du inte befriar mig ur deras snaror kan det hända att jag ger efter för dem och blir en av dem som inte vet [vad rätt och orätt är].”
[12:34] Och hans Herre bönhörde honom och befriade honom ur deras snaror. – Han är Den som hör allt, vet allt.
[12:35] Därefter, trots att de hade sett alla bevis [för Josefs oskuld], ansåg de [ändå] bäst att för en tid sätta honom i fängelse.
[12:36] OCH [DET hände att] två unga män kastades i fängelse tillsammans med Josef. En av dem sade: “Jag har [i en dröm] sett mig själv pressa vin.” Och den andre sade: “Och jag har [i drömmen] sett mig själv bära bröd på huvudet och fåglarna åt av det.” [Och de vände sig till Josef och sade:] “Säg oss vad detta betyder! Vi förstår att du är en av dem som kan [tyda drömmar] på rätt sätt.”
[12:37] [Josef] svarade: “Innan ni har fått ert [dagliga] mål mat skall jag underrätta er om innebörden av dessa [drömmar], och det [som de varslar om] skall då ännu inte ha inträffat; detta är en del av den [kunskap] som min Herre har skänkt mig. Jag har tagit avstånd från dem som inte tror på Gud och som förnekar livet efter detta,
[12:38] och jag bekänner den tro som var mina förfäders, Abrahams, Isaks och Jakobs tro: det är otänkbart för oss att sätta något, vad det än kan vara, vid Guds sida. Denna [tro] är Guds nådiga gåva till oss och till alla människor, men de flesta människor är inte tacksamma.
[12:39] Kamrater i fångenskapen! Vad är rimligare – [att tro på] gudomligheter av många olika slag eller [att tro på] den Ende Guden, som härskar över allt med oinskränkt makt
[12:40] Vad ni dyrkar vid sidan av Honom är ingenting annat än namn som ni har tänkt ut, ni och era förfäder; Gud har inte gett er tillstånd till detta. Ingen dömer utom Gud; Han befaller er att dyrka Honom ensam. Detta är den evigt sanna tron, men de flesta människor har ingen kunskap [om detta].
[12:41] [Nu till era drömmar,] kamrater i fångenskapen! En av er båda skall [åter] skänka i vin åt sin herre, men den andre skall korsfästas och fåglarna skall hacka i sig [vad som är ätbart] av hans huvud. I detta som ni begärde att jag skulle förklara, har [Guds] oåterkalleliga dom fallit.”
[12:42] Till den av de två som [Josef] förutsåg skulle släppas fri, sade han: “[När du åter är hos din herre] påminn honom om mig.” Men Djävulen kom honom att glömma att påminna sin herre, och så blev [Josef] kvar i fängelset ännu några år.
[12:43] [EN DAG] sade kungen [till sitt församlade råd]: “Jag har [i en dröm sett] sju feta kor ätas upp av sju magra och sju gröna ax [stå bredvid sju] andra, som var förtorkade. Upplys mig, ni rådmän, om [innebörden av] min dröm, om ni är skickliga i att tyda drömmar!”
[12:44] De svarade: “En högst förvirrande dröm! Vi är inte hemmastadda i drömtydningens konst.”
[12:45] [Då] sade den av de två [som hade varit Josefs medfångar] och hade släppts fri och nu efter lång tid kom ihåg [honom]: “Jag skall ge er besked om vad [drömmen] betyder; låt mig därför gå [för att hämta detta besked].”
[12:46] [Så gick han till Josef i fängelset och sade:] “Josef, du som alltid håller dig till sanningen! Upplys oss om [betydelsen av en dröm om] sju feta kor som äts upp av sju magra och där sju gröna ax [står bredvid sju] andra, som är förtorkade, så att jag kan återvända till dem [som har sänt mig] och ge dem [ditt svar].”
[12:47] [Josef] svarade: “Ni skall så som ni brukar under sju år men lämna allt det ni skördar otröskat utom en mindre mängd, som ni använder till föda.
[12:48] Efter dessa [goda år] kommer sedan sju svåra [år], som kommer att sluka vad ni med tanke på dessa [år] lagt upp [i förråd, allt] utom en liten mängd av det som ni sparar [till utsäde].
[12:49] Efter dessa [svåra år] kommer sedan ett år då folket välsignas med regn [och rika skördar] och då druv- och oljepressarna skall arbeta [på nytt].”
[12:50] [När kungen hörde vad Josef sagt] befallde han: “För honom till mig!” Men då budbäraren kom till honom sade han: “Gå tillbaka till din herre och fråga honom om kvinnorna som skar sig i händerna. [Ingen utom] Gud, min Herre, har kännedom om deras onda anslag [mot mig].”
[12:51] [Kungen sände efter kvinnorna och] frågade dem: “Vad hade ni i sikte när ni försökte förföra Josef?” De svarade: “Måtte Gud förlåta oss! Det fanns ingenting ont i honom.” [Då] sade den högt uppsatte mannens hustru: “Nu har det verkliga förhållandet kommit i dagen! Det var jag som försökte förföra honom och han har sagt sanningen.”
[12:52] [När Josef hörde vad som hänt sade han: “Jag har begärt] detta för att [min husbonde] skulle få veta att jag inte har bedragit honom bakom hans rygg och att Gud inte vägleder förrädare som gillrar fällor.
[12:53] Jag påstår inte att jag är utan skuld – [något i] människans inre driver henne mot det onda, [och ingen går fri från detta] utom den som min Herre i Sin nåd förbarmar sig över. Min Herre är ständigt förlåtande, barmhärtig!”
[12:54] Och kungen sade: “För honom till mig! Jag vill knyta honom till min person.” Och när [Josef kommit och] sagt [vad han hade att säga] sade [kungen]: “[Från och med] denna dag står du oss nära; du skall ha en hög ställning och du äger vårt förtroende.”
[12:55] [Josef] svarade: “Anförtro mig tillsynen över landets förrådshus; jag kommer att vara en god och kunnig förvaltare.”
[12:56] På detta sätt gav Vi Josef makt och myndighet i [Egypten]. Han kunde röra sig fritt och slå sig ned var han behagade. Vi välsignar den Vi vill med Vår nåd och Vi låter inte dem som gör det goda och det rätta gå miste om sin lön.
[12:57] Men för dem som tror och ständigt fruktar Gud är den bästa lönen den [som väntar] i det kommande livet.
[12:58] [EN DAG efter många år] kom Josefs bröder [till Egypten] och de fick företräde hos honom. Han kände [genast] igen dem, men för dem var han en främling.
[12:59] Och när han hade försett dem med [spannmål och] proviant för återfärden, sade han: “Tag med er [på er nästa resa] er halvbroder på er faders sida [som jag vill träffa]! Har jag inte vägt upp [åt er] med fulla mått? Har jag inte visat stor gästfrihet?
[12:60] Tar ni inte honom med er till mig har jag inte ett enda mått [spannmål] mer för er och ni skall inte få komma i min närhet!”
[12:61] De svarade: “Vi skall försöka locka honom ifrån hans fader. Vi skall göra [så gott vi kan].”
[12:62] Och [Josef] sade till sina tjänare: “Lägg tillbaka i deras packfickor varorna [de förde med sig hit], så finner de dem vid hemkomsten till de sina, och så kommer de förhoppningsvis tillbaka hit.”
[12:63] Och när [Josefs bröder] återvände till sin fader sade de: “Fader! Vi kommer inte att få handla till oss [mer] spannmål [om vi inte tar med oss vår unge broder]. Låt därför vår broder följa med oss så att vi får skaffa [vad vi behöver]. Vi skall se efter honom väl!”
[12:64] [Jakob] svarade: “Skall jag anförtro honom åt er så som jag en gång anförtrodde er hans broder [Josef]? Nej, ingen vakar bättre över oss än Gud, den Barmhärtigaste av de barmhärtiga!”
[12:65] Och när de öppnade sina packningar fann de varorna som återlämnats till dem [och] de sade: “Fader! Vad kunde vi mer begära? Här är de varor [vi förde med oss för att byta dem mot spannmål]; de har återlämnats till oss. Nu kan vi sörja för vår familj! Vi skall ta väl hand om vår broder och [om han följer med oss], kommer vi att få ännu en kamellast [spannmål] – en lättfången last!”
[12:66] [Jakob] sade: “Jag kommer inte att låta honom följa med er förrän ni inför Gud förpliktar er att föra honom tillbaka till mig, såvida ni inte själva alla mister livet.” Och när de avlade sitt löfte sade han: “Gud skall vaka över att vi uppfyller våra åtaganden!”
[12:67] [Vidare] sade han: “Mina söner! Gå inte alla in [i staden] genom en och samma port utan [sprid er i grupper och] gå in genom flera portar. Dock kan jag inte på något sätt skydda er mot [det som] Gud [beslutar]; Gud [ensam] har avgörandet i Sin hand; till Honom sätter jag min lit. Alla som vill ha [ett mäktigt] stöd skall sätta sin lit till Honom!”
[12:68] Och när de gick in [i staden genom olika portar] så som deras fader hade uppmanat dem att göra, var de inte skyddade mot [det som Gud hade beslutat]. [Med sina ord ville Jakob] ingenting annat än stilla oron [för sönerna] i sitt hjärta; med den kunskap Vi skänkt honom insåg han klart [att Guds vilja alltid måste ske], men om detta är de flesta människor okunniga.
[12:69] OCH NÄR [bröderna] fick stiga fram inför Josef tog han sin broder [Benjamin] i famnen och viskade till honom: “Jag är din broder; glöm din sorg över vad de [en gång] gjorde [mot oss]!”
[12:70] När [Josef] såg till att de fick sin proviant [för återfärden] lade han [kungens] dryckesbägare i sin broders packficka. Och [när de var på väg ut ur staden hejdades de av] en utropare som ropade till dem: “Ni där i karavanen! Ni har gjort er skyldiga till stöld!”
[12:71] [Bröderna] frågade [utroparen och dem som var med honom]: “Vad är det ni saknar?”
[12:72] De sade: “Vi saknar kungens dryckesbägare och den som återlämnar den skall få en kamellast [av spannmål i belöning].” Och [utroparen tillade]: “Det är jag som har ansvaret för detta.”
[12:73] [Bröderna] sade: “Vid Gud! Ni skall veta att vi inte har kommit för att vålla skada här i landet! Och vi är inga tjuvar!”
[12:74] [Egyptierna] sade: “Men hur skall [gärningsmannen] straffas, om det är så att ni ljuger?”
[12:75] [Bröderna] svarade: “Den i vars packfickor [bägaren] påträffas skall betala för detta med sin frihet; så straffar vi dem som begår en sådan orätt.”
[12:76] [De fördes till Josef] och han började med halvbrödernas packning innan han sökte igenom sin broder [Benjamins] packning; till sist drog han därifrån fram [bägaren]. På detta sätt lät Vi händelserna gynna Josef. Enligt den kungliga lagen var det omöjligt för honom att hålla kvar sin broder, om inte Gud hade velat detta. [Genom att ge honom kunskap] upphöjer Vi den Vi vill till en högre rang; men över alla som äger kunskap står En som äger all kunskap.
[12:77] [Och Josefs bröder] sade: “Om han har stulit så har en broder till honom stulit före honom!” Men Josef lät dem inte ana vad han tänkte utan behöll det inom sig; och han sade för sig själv: “Ni är i ett värre läge [än han] – och Gud känner väl till vad ni påstår [om oss].”
[12:78] De sade: “[Ädle och] mäktige herre! Han har en fader i hög ålder. Sätt därför en av oss i fängelse i hans ställe. Vi kan se att du är en god och rättrådig människa.”
[12:79] Han svarade: “Det skulle strida mot Guds lag om vi anhöll en annan än den hos vilken vi återfann vår egendom; i så fall gjorde vi oss skyldiga till en svår orätt.”
[12:80] Och när de förstod att han inte kunde bevekas gick de åt sidan för att rådgöra med varandra. Den äldste av dem sade: “Minns ni inte att vår fader tog ett högtidligt löfte av oss inför Gud och att vi en gång tidigare svek [vårt löfte] när det gällde Josef? Jag kommer därför inte att lämna detta land förrän min fader ger sitt tillstånd eller Gud dömer till min förmån; Han är den bäste av domare.
[12:81] Vänd nu tillbaka till vår fader och säg: “Fader! Din son har stulit! Vi berättar bara vad vi fått veta. Vi kunde inte vara på vår vakt mot det oförutsebara!
[12:82] Fråga [människorna i] den stad där vi befann oss, och dem i vars karavan vi färdades hit, [så skall du finna att] vi säger sanningen.”
[12:83] [NÄR DE hade återvänt till sin fader och berättat allt], sade han: “[Detta kan inte vara sanningen]! Ni har låtit [onda] ingivelser driva er till [vad ni inte kan berätta]. Tålamod, du sköna [dygd, är vad jag nu måste visa: ingen klagan och inga förebråelser]! Kanske skall Gud låta dem alla återvända till mig; Han är den Allvetande, den Vise.”
[12:84] Han vände sig ifrån dem med en tung suck: “Hur svår är inte saknaden efter Josef!” Hans blick skymdes [av tårar] och han försjönk i stum sorg.
[12:85] [Sönerna] sade: “Gud Sig förbarme! Skall du inte sluta att tänka på Josef, förrän du ligger för döden eller din hälsa är bruten?”
[12:86] Han svarade: “Min sorg och min smärta anförtror jag bara Gud och Gud har låtit mig veta något som ni inte vet.
[12:87] Bege er [nu] i väg, mina söner, för att forska efter Josefs och hans broders öden – och ge aldrig upp hoppet om Guds nåd som stillar all oro och lindrar all sorg. Ingen utom den som förnekar sanningen ger upp hoppet om att få erfara den tröst som Guds nåd skänker.”
[12:88] [SÖNERNA återvände till Egypten och] då de fick företräde [hos Josef] sade de: “[Ädle och] mäktige herre! Olyckor har drabbat oss och vår familj och vi har nu [bara] varor utan större värde med oss. Ge oss dock av barmhärtighet ett helt mått [spannmål]! Gud belönar de barmhärtiga.”
[12:89] Han svarade: “Har ni glömt vad ni gjorde mot Josef och hans broder, fastän ni inte insåg [vidden av er handling]?”
[12:90] [Och] de utbrast: “Är du då Josef?” Han svarade: “Jag är Josef och här är min broder. Gud har sannerligen varit god mot oss! Den som fruktar Honom och bär motgången med tålamod [skall se att] Gud inte låter den som gör det goda och det rätta gå miste om sin lön.”
[12:91] [Bröderna] sade: “Store Gud! Gud har gett dig företräde framför oss och vi, vi var sannerligen syndare!”
[12:92] [Josef] sade: “I dag skall ingen förebråelse riktas mot er och Gud, som är den Barmhärtigaste av de barmhärtiga, skall förlåta er synd.
[12:93] Ge er nu i väg och tag med er denna min skjorta. Lägg den över min faders ansikte – då skall han återfå sin syn. Återvänd sedan till mig med hela er familj.”
[12:94] OCH I samma stund som [sönernas] karavan avgick, sade deras fader [till dem som omgav honom]: “[Det är som om] vinden för med sig en doft av Josef – tro nu bara inte att mitt förstånd har blivit omtöcknat!”
[12:95] De svarade: ”Gode Gud! Håller du ännu fast vid dina gamla förvirrade tankar?”
[12:96] Men då den [av sönerna] som kom med den glada nyheten lade [Josefs skjorta] över hans ansikte såg han åter klart [och] utropade: “Sa jag er inte att Gud har låtit mig veta något som ni inte vet?”
[12:97] [Sönerna] svarade: “Fader! Be Gud om förlåtelse för oss – vi var sannerligen syndare.”
[12:98] Han sade: “Jag skall be till min Herre att Han förlåter er; Han är Den som ständigt förlåter, Den som ständigt visar barmhärtighet!”
[12:99] OCH NÄR de [alla efter ankomsten till Egypten] steg fram inför Josef, omfamnade han sina föräldrar och sade: “Välkomna till Egypten! [Här skall ni,] om det är Guds vilja, leva i fred och trygghet!”
[12:100] Och han anvisade föräldrarna hedersplatsen [vid sin sida]; och de föll alla ned på sina ansikten [för att betyga honom sin vördnad]. Och [Josef] sade: “Fader! Detta är innebörden av min dröm för länge sedan, som min Herre nu har låtit bli verklighet. I Sin godhet befriade Han mig ur fängelset och Han har fört er till mig från öknen, sedan Djävulen hade sått ovänskap mellan mig och mina bröder. Min Herre är outgrundlig [i Sina visa beslut och] i genomförandet av Sin vilja. Han är den Allvetande, den Vise!”
[12:101] [Och Josef bad:] “Herre! Du har gett mig makt och Du har skänkt mig en djupare förståelse av innebörden i det som sker. Himlarnas och jordens Skapare! Du är min Beskyddare i detta liv och i det kommande. Låt mig dö i underkastelse under Din vilja och låt mig förenas med de rättfärdiga!”
[12:102] VI UPPENBARAR dessa för dig okända ting [Muhammad]; eftersom du inte var med [hans bröder] då de fattade sitt beslut och tänkte ut sin onda plan.
[12:103] De flesta människor uppnår inte tron, hur mycket du än önskar det;
[12:104] du begär ingen ersättning av dem för det [budskap som du framför till dem] – det är ingenting mindre än en påminnelse till alla folk.
[12:105] Hur många är inte de tecken i himlarna och på jorden som de går förbi och vänder sig ifrån [utan att ägna dem en tanke]
[12:106] Och de flesta av dem, om de [alls] tror på Gud, sätter medhjälpare vid Hans sida.
[12:107] Kan de vara säkra på att Guds straffande vrede inte skall drabba dem eller att den Yttersta stunden inte skall överraska dem när de inte anar något
[12:108] Säg [Muhammad]: “Detta är min väg: jag uppmanar [er] med klarsyn och insikt att dyrka Gud – jag och de som följer mig. Stor är Gud i Sin härlighet – [fjärran från] de medhjälpare som de sätter vid Hans sida och som jag tar avstånd från!”
[12:109] Före dig har Vi inte sänt andra [som sändebud] än män, som Vi gav del av [Vår] uppenbarelse, tillhörande de folk [till vilka de sändes]. Har [dagens förnekare] aldrig begett sig ut i världen och sett [spåren som visar] vad slutet blev för deras föregångare [som avvisade Våra budskap som lögn]? Det eviga livet är bättre för dem som fruktar Gud [än detta liv]! Använder ni inte ert förstånd
[12:110] Till sist – när sändebuden hade gett upp hoppet om [att vinna sina landsmän för tron] och att [kunna tillbakavisa] anklagelserna för lögn – nådde dem Vår hjälp och de räddades som Vi ville rädda – men ingen kan hindra Vår straffande [vrede från] att slå ned på de obotfärdiga syndarna.
[12:111] I berättelserna om dessa profeter ligger förvisso lärdomar för människor som har förstånd. [Det] är här inte fråga om uppdiktade händelser – nej, [detta är en uppenbarad Skrift] som bekräftar vad som ännu består [av äldre tiders uppenbarelser], framställer allt i fasta och klara [vändningar] och [ger] dem som vill tro vägledning och nåd.
TROENDE! Bli Guds medhjälpare! Liksom Jesus, Marias son, sade till de vitklädda: “Vem vill bli min medhjälpare [i arbetet] för Guds sak?” och de svarade: “Vi vill vara Guds medhjälpare!”. Bland Israels barn kom några att tro [på Jesus och hans budskap] medan andra förnekade [honom]. Men Vi stödde dem som trodde på honom mot deras fiender, och de [troende] avgick med segern.
