Arrangör: Esat Akbal
Jag är centrala nervsystem (CNS) och har byggts med hjärnan och ryggmärgen.
Jag har designats att kunna kontrollera och styra hela kroppen.
Hjärnan (encephalon)
Min viktigaste delen som CNS är hjärnan (encephalon).
Hjärnan har satts under skallens ben för att skydda.
Hjärnan delas anatomiskt in i tre delar;
- stora hjärnan,
- lilla hjärnan,
- hjärnstammen.
Stora hjärnan (cerebrum)
Den stora hjärnan (cerebrum) har designats för att styra hela nervsystemet.
Så cerebrum (stora hjärnan) kan kontrollera hela kroppen och styra.
Det delas två halvor som höger och vänster.
Höger del av stora hjärnan har designats för att styra kreativitet, förmåga att snabbt förstå och musik.
Vänster del av stora hjärnan har designats för att styra analytiskt och logiskt tänkande, språk, skrift och matematik.
Varje hjärnhalva har byggts av fyra olika delar som kallas lober. Dessa är:
- Pannloben med centra för personlighet.
- Tinningloben med centra för hörsel och lukt.
- Nackloben med centra för syn.
- Hjässloben med centra för sensoriska banor.
Pannlob
Det här designats som centra för personlighet, koncentration, omdöme, planering, tankar, gör om till ord (broca).
Korttids Information lagras här.
Tinningloben
Det har designats som centra för hörsel, lukt.
Hippocampus som är viktig för minnet har satts strax innanför hjärnbarken vid tinningloben.
Nackloben
Det har designats som omvandlar synintryck till bilder som är sammankopplat med minnet.
Hjässloben
Det har designats att bearbeta alla sinnesintryck, kombinera intrycken av doft, smak, temperatur, koordinera synintryck med rörelser, orientera sig i rummet och veta var kroppen befinner sig.
Hjärnans yta kallas hjärnbarken (cortex).
Hjärnan har designats med veckad som har många veck och vindlingar, inte plan och jämn, för att öka hjärnans kapacitet.
Det har gjorts mittfåran eller centralfåran mellan höger och vänster halvor från pannloben till hjässloben.
Framför mittfåran har det satts ett motoriskt centrum som skickar ut impulser.
Bakom mittfåran har det satts ett sensoriskt centrum där information från kroppen kommer in och tolkas.
I längre ner i hjärnan har det satts en stor samling av nervcellskroppar som heter basala ganglier.
Det finns ledningsbanor mellan dessa.
De viktiga motoriska banorna har satts från hjärna till ryggmärgen och tillbaka.
Denna del har gjorts till att rörelserna blir jämna och koordinerade.
Lilla hjärnan (cerebellum)
Lillhjärnan (cerebellum) har lagts under storhjärnans nacklober.
Det kallas också ”livets träd” för att ser ut som ett träd när man delar den mitt.
Den lilla hjärnan har satts i förbindelse med stora hjärnan och ryggmärgen via hjärnstammen.
Cerebellum (lillahjärnan) har designats för att reglera balans, muskelspänning och koordination genom att ta emot impulser från bland annat muskler, ledband och leder.
Hjärnstammen (truncus encephali)
Många viktiga centra har det lagts i hjärnstammen (truncus encephali).
Det har satts förlängda märgen (medulla oblongata) som är livsviktiga styr cirkulationen och andningen från ryggmärgen till i hjärnstammen.
Hela hjärnstammen har designats med vit och grå substans.
RAS (retikulära aktiveringssystemet) har satts för att kontrollera att impulser går in och utåt.
Det påverkar medvetandet och vakenhetsgrad.
Thalamus har lagts som är en omkopplingsstation för flera nervbanor i hjärnstammens övre del.
Thalamus har getts uppgifter till exempel mottagare av information kring temperatur, beröring och smärta.
Sedan skickar det vidare information till olika delar i hjärnbarken och vårt medvetande.
Hypotalamus har lagts under thalamus.
Hypotalamus har getts uppgifter att kontrollera av bland annat blodtrycket, sömn, kroppstemperatur.
Från vilken nerver och blodkärl har gåtts ner till hypofysen.
Hypofysen har designats överordnat centrum för andra hormonproducerande körtlar i kroppen.
I hjärnstammen har lagts även limbiska systemet.
Limbiska systemet har designats för att amygdala, känslomässiga beteendet, rädsla, aggression, ångest, social anpassning.
Det kan aktivera det sympatiska nervsystemet.
Blodförsörjningen till hjärnan
Hjärnan har byggts att behöva mycket syre.
När det blir syrebrist har hjärna påverkats känsligt för mycket.
Hjärnan har designats att få syre av stora kärl upp till hjärnan.
Inre halsartärerna (a carotis interna) = 75% av blodförsörjningen.
Två kotartären( a vertebralis) 20 % av blodförsörjningen
Yttre halsartären (a carotis externa) = 5 %
Ryggmärgen (medulla spinalis)
Min andra viktigaste delen som CNS är ryggmärgen (medulla spinalis).
Ryggmärgen har satts i ryggmärgskanalen.
Det har byggts med segment.
Så alla nerver står i kontakt med en viss del (segment) av kroppen.
Ryggmärgsnerverna är indelade i 8 halsnerver, tolv bröstnerver, 5 ländnerver, 5 korsnerver och 1 par svansnerver.
Nerver har passerats genom mellan kotorna.
Sensoriska (inåtledande) impulserna går in i ryggmärgen och motoriska (utåtgående) impulserna lämnar ryggmärgen.
Det är en förlängning av förlängda märgen.
Ryggmärgen har byggts grå och vit substans.
Det har omgetts av vätska och tre ryggmärgshinnor.
För reflexer är ryggmärgen (medulla spinalis) viktig.
Hinnor och hålrum runt hjärna och ryggmärg
Det har satts olika hinnor runt båda hjärnan och ryggmärgen för att skydda.
Så de skyddar hjärnan och ryggmärgen från skadliga ämnen och håller vätska (cerebrospinalvätska).
De är:
- Mjuka hinnan (pia mater)
- Hårda hinnan (dura mater)
- Spindelvävshinnan (arachnoidea)
Mjuka hinnan (pia mater)
Den har byggts att följa hjärnan och ryggmärgen och sluta vid första lumbalkotan precis som ryggmärgen.
Det har designats att med många blodkärl försörjer nervvävnad med blod.
Syre och andra ämnen har getts till hjärnan genom blodkärl.
Men blodkärl i hjärnan har skapats extra starka för att inte gå in i skadliga ämnen och blodcell i hjärnan.
Det kallas blod-hjärnbarriären.
Hårda hinnan (dura mater)
Den har designats som yttersta av de tre hinnorna är hårda hinnan (dura mater).
Det har skapats en stark hinna genom stram bindväv.
Den har satts att täcka kraniets insida och går ner till den fjärde lumbalkotan i ryggmärgen.
Den hårda hinnan har designats dubbel runt ryggmärgen.
Spindelvävshinnan (arachnoidea)
Den har skapats mjuk och tunn utan blodkärl.
Den har lagts längre ner än mjuka hinnan, ungefär till den fjärde lumbalkotan i ryggmärgen.
Hålrum har byggts mellan spindelvävshinna och mjuka hinnan och kallas subarachnoidalrummet.
Här har vätskan fyllts som omger hjärnan och ryggmärgen (cerebrospinalvätska).
Prover kan tas härifrån (lumbalpunktion)
Cerebrospinalvätska
Det är vätska som har fyllts runt hjärnan och runt ryggmärgen.
Vätskan har designats normalt vara klar och färglös.
Vätskan spolas runt hjärnan och ryggmärgen hela tiden.
Det har byggts några hålrum inne i hjärnan.
Det kallas ventriklarna.
I hjärnan har det designats fyra ventriklar.
Den första och andra har satts på varje sida i storhjärnan.
Den tredje och fjärde ventrikeln har lagts i hjärnstammen.
De är blodkärls rika taken i hjärnans hålrum.
Cerebrospinalvätskan har bildats eller tillverkats där.
De har getts olika uppgifter vätskan:
- att skydda hjärnan och ryggmärgen
- att dämpa kraft i rörelser
- att transportera näring från blodet till hjärnans och ryggmärgens celler
- att ta bort slaggprodukter
KÄLLOR
Anotomi och fysiologi, 2006, Bertil Senesson och Gun Sonesson, Liber AB, 2006, Stockholm.
Anatomi och fysiologi, 2021‒2024 Maria Bengtsson, Ulla Lundström och Gleerups Utbildning AB, Gleerups digitala läromedel.
Landskrona vuxenutbildning, undersköterskeutbildning, kursmaterial.
