Jag är centrala nervsystem (CNS) och har designats för att kunna kontrollera och styra hela kroppen.

Min viktigaste delen som CNS är hjärnan (encephalon).

Arrangör: Esat Akbal

Jag är centrala nervsystem (CNS) och har byggts med hjärnan och ryggmärgen.

Jag har designats att kunna kontrollera och styra hela kroppen.

Hjärnan (encephalon)

Min viktigaste delen som CNS är hjärnan (encephalon).

Hjärnan har satts under skallens ben för att skydda.

Hjärnan delas anatomiskt in i tre delar;

  • stora hjärnan,
  • lilla hjärnan,
  • hjärnstammen.
Min viktigaste delen som CNS är hjärnan (encephalon).
Min viktigaste delen som CNS är hjärnan (encephalon).

Stora hjärnan (cerebrum)

Den stora hjärnan (cerebrum) har designats för att styra hela nervsystemet.

Så cerebrum (stora hjärnan) kan kontrollera hela kroppen och styra.

Det delas två halvor som höger och vänster.

Höger del av stora hjärnan har designats för att styra kreativitet, förmåga att snabbt förstå och musik.

Vänster del av stora hjärnan har designats för att styra analytiskt och logiskt tänkande, språk, skrift och matematik.

Varje hjärnhalva har byggts av fyra olika delar som kallas lober. Dessa är:

  • Pannloben med centra för personlighet.
  • Tinningloben med centra för hörsel och lukt.
  • Nackloben med centra för syn.
  • Hjässloben med centra för sensoriska banor.
Den stora hjärnan (cerebrum) har designats för att styra hela nervsystemet.
Den stora hjärnan (cerebrum) har designats för att styra hela nervsystemet.

Pannlob

Det här designats som centra för personlighet, koncentration, omdöme, planering, tankar, gör om till ord (broca).

Korttids Information lagras här. 

Tinningloben

Det har designats som centra för hörsel, lukt.

Hippocampus som är viktig för minnet har satts strax innanför hjärnbarken vid tinningloben.

Nackloben

Det har designats som omvandlar synintryck till bilder som är sammankopplat med minnet.

Hjässloben

Det har designats att bearbeta alla sinnesintryck, kombinera intrycken av doft, smak, temperatur, koordinera synintryck med rörelser, orientera sig i rummet och veta var kroppen befinner sig. 

Hjärnans yta kallas hjärnbarken (cortex).

Hjärnan har designats med veckad som har många veck och vindlingar, inte plan och jämn, för att öka hjärnans kapacitet.

Det har gjorts mittfåran eller central­fåran mellan höger och vänster halvor från pannloben till hjässloben.

Framför mittfåran har det satts ett motoriskt centrum som skickar ut impulser.

Bakom mittfåran har det satts ett sensoriskt centrum där information från kroppen kommer in och tolkas. 

I längre ner i hjärnan har det satts en stor samling av nervcellskroppar som heter basala ganglier.

Det finns ledningsbanor mellan dessa.

De viktiga motoriska banorna har satts från hjärna till ryggmärgen och tillbaka.

Denna del har gjorts till att rörelserna blir jämna och koordinerade.

Lilla hjärnan (cerebellum)

Lillhjärnan (cerebellum) har lagts under storhjärnans nacklober.

Det kallas också ”livets träd” för att ser ut som ett träd när man delar den mitt.

Cerebellum (lillhjärnan) har designats för att reglera balans, muskelspänning och koordination genom att ta emot impulser från bland annat muskler, ledband och leder.
Cerebellum (lillhjärnan) har designats för att reglera balans, muskelspänning och koordination genom att ta emot impulser från bland annat muskler, ledband och leder.

Den lilla hjärnan har satts i förbindelse med stora hjärnan och ryggmärgen via hjärnstammen.

Cerebellum (lillahjärnan) har designats för att reglera balans, muskelspänning och koordination genom att ta emot impulser från bland annat muskler, ledband och leder.

Hjärnstammen (truncus encephali)

Många viktiga centra har det lagts i hjärnstammen (truncus encephali).

Det har satts förlängda märgen (medulla oblongata) som är livsviktiga styr cirkulationen och andningen från ryggmärgen till i hjärnstammen.

Hela hjärnstammen har designats med vit och grå substans.

RAS (retikulära aktiveringssystemet) har satts för att kontrollera att impulser går in och utåt.

Det påverkar medvetandet och vakenhetsgrad.

Thalamus har lagts som är en omkopplings­station för flera nervbanor i hjärnstammens övre del.

Thalamus har getts uppgifter till exempel mottagare av information kring temperatur, beröring och smärta.

Sedan skickar det vidare information till olika delar i hjärnbarken och vårt medvetande.

Hypotalamus har lagts under thalamus.

Hypotalamus har getts uppgifter att kontrollera av bland annat blodtrycket, sömn, kroppstemperatur.

Från vilken nerver och blodkärl har gåtts ner till hypofysen.

Hypofysen har designats överordnat centrum för andra hormon­producerande körtlar i kroppen.

I hjärnstammen har lagts även limbiska systemet.

Limbiska systemet har designats för att amygdala, känslomässiga beteendet, rädsla, aggression, ångest, social anpassning.

Det kan aktivera det sympatiska nervsystemet.

Blodförsörjningen till hjärnan

Hjärnan har byggts att behöva mycket syre.

När det blir syrebrist har hjärna påverkats känsligt för mycket.

Hjärnan har designats att få syre av stora kärl upp till hjärnan.

Inre halsartärerna (a carotis interna) = 75% av blodförsörjningen.

Två kotartären( a vertebralis) 20 % av blodförsörjningen

Yttre halsartären (a carotis externa) = 5 %

Ryggmärgen (medulla spinalis)

Min andra viktigaste delen som CNS är ryggmärgen (medulla spinalis).

Ryggmärgen har satts i ryggmärgs­kanalen.

Det har byggts med segment.

Så alla nerver står i kontakt med en viss del (segment) av kroppen.

Ryggmärgsnerverna är indelade i 8 halsnerver, tolv bröstnerver, 5 ländnerver, 5 korsnerver och 1 par svansnerver.

Nerver har passerats genom mellan kotorna.

Sensoriska (inåtledande) impulserna går in i ryggmärgen och motoriska (utåtgående) impulserna lämnar ryggmärgen.

Det är en förlängning av förlängda märgen.

Ryggmärgen har byggts grå och vit substans.

Det har omgetts av vätska och tre ryggmärgshinnor.

För reflexer är ryggmärgen (medulla spinalis) viktig.

Min andra viktigaste delen som CNS är ryggmärgen (medulla spinalis).
Min andra viktigaste delen som CNS är ryggmärgen (medulla spinalis).

Hinnor och hålrum runt hjärna och ryggmärg

Det har satts olika hinnor runt båda hjärnan och ryggmärgen för att skydda.

Så de skyddar hjärnan och ryggmärgen från skadliga ämnen och håller vätska (cerebro­spinal­vätska).

De är:

  • Mjuka hinnan (pia mater)
  • Hårda hinnan (dura mater)
  • Spindelvävshinnan (arachnoidea)
Det har satts olika hinnor runt båda hjärnan och ryggmärgen för att skydda.
Det har satts olika hinnor runt båda hjärnan och ryggmärgen för att skydda.
Mjuka hinnan (pia mater)

Den har byggts att följa hjärnan och ryggmärgen och sluta vid första lumbalkotan precis som ryggmärgen.

Det har designats att med många blodkärl försörjer nervvävnad med blod.

Syre och andra ämnen har getts till hjärnan genom blodkärl.

Men blodkärl i hjärnan har skapats extra starka för att inte gå in i skadliga ämnen och blodcell i hjärnan.

Det kallas blod-hjärnbarriären.

Hårda hinnan (dura mater)

Den har designats som yttersta av de tre hinnorna är hårda hinnan (dura mater).

Det har skapats en stark hinna genom stram bindväv.

Den har satts att täcka kraniets insida och går ner till den fjärde lumbalkotan i ryggmärgen.

Den hårda hinnan har designats dubbel runt ryggmärgen.

Spindelvävshinnan (arachnoidea)

Den har skapats mjuk och tunn utan blodkärl.

Den har lagts längre ner än mjuka hinnan, ungefär till den fjärde lumbalkotan i ryggmärgen.

Hålrum har byggts mellan spindelvävshinna och mjuka hinnan och kallas subarachnoidalrummet.

Här har vätskan fyllts som omger hjärnan och ryggmärgen (cerebrospinalvätska).

Prover kan tas härifrån (lumbalpunktion)

Cerebrospinalvätska

Det är vätska som har fyllts runt hjärnan och runt ryggmärgen.

Vätskan har designats normalt vara klar och färglös.

Vätskan spolas runt hjärnan och ryggmärgen hela tiden.

Det har byggts några hålrum inne i hjärnan.

Det kallas ventriklarna.

I hjärnan har det designats fyra ventriklar.

Den första och andra har satts på varje sida i storhjärnan.

Den tredje och fjärde ventrikeln har lagts i hjärnstammen.

De är blodkärls rika taken i hjärnans hålrum.

Cerebrospinalvätskan har bildats eller tillverkats där.

De har getts olika uppgifter vätskan:

  • att skydda hjärnan och ryggmärgen
  • att dämpa kraft i rörelser
  • att transportera näring från blodet till hjärnans och ryggmärgens celler
  • att ta bort slaggprodukter

KÄLLOR

https://www.1177.se/liv–halsa/sa-fungerar-kroppen/hjarna-ryggmarg-och-nerver/#:~:text=Nervsystemet%20sk%C3%B6ter%20kontakten%20mellan%20kroppens%20delar,-Nervsystemet%20har%20flera&text=Bland%20annat%20g%C3%B6r%20nervsystemet%20att,du%20ser%2C%20h%C3%B6r%20och%20k%C3%A4nner.

Anotomi och fysiologi, 2006, Bertil Senesson och Gun Sonesson, Liber AB, 2006, Stockholm.

Anatomi och fysiologi, 2021‒2024 Maria Bengtsson, Ulla Lundström och Gleerups Utbildning AB, Gleerups digitala läromedel.

Landskrona vuxenutbildning, undersköterskeutbildning, kursmaterial.


Jag är en nervcell och har getts mig olika viktiga uppgifter i nervsystemet

Vi som nervvävnad har byggts med neuron (nervceller) och stödjevävnad som heter myelin.
Jag är en nervcell och har getts mig olika viktiga uppgifter i nervsystemet
Jag är en nervcell och har getts mig olika viktiga uppgifter i nervsystemet

Jag är en nervcell och har getts mig olika viktiga uppgifter i nervsystemet

Jag som är nervcell kallas också neuron.

Jag har byggts av en nervcell kropp, cytoplasma och en cellkärna.

Min nervcells kropp har satts att gå ut som dendriter och ett axon.

Vi som neuron (nervceller) har skapats för att kunna skicka och ta emot elektriska signaler som kallas impulser.

Dendriter har designats att ta emot impulser och skicka dem till nervcellskroppen.

Axonet har designats ett långt utgående utskott från cell­kroppen som för impulsen vidare till en ny nervcell.

Det leder också impulser till andra celler, vävnad och organ. Till exempel en muskel, hud, inre organen m. m.

Många nervceller har getts uppgifter att fungera som elsladdar som förbinder kropp och hjärna.

Nervsystemet har designats ett komplext av olika typer celler som gör det möjligt att reglera tankar, känslor och beteende i respons till vår omgivning.

Cellkropp Dendrit Axon Myelin Nod Synaps
Cellkropp Dendrit Axon Myelin Nod Synaps

Myelin

Vi som nervvävnad har byggts med neuron (nervceller) och stödjevävnad som heter myelin.

Myelin är fettrikt och har en stödjande och isolerande funktion.

Myelinet täcker inte hela axonet.

Det finns vissa små mellanrum i myelinet, som kallas noder.

Myelin har getts uppgiften att transportera nerv­signalerna snabbare.

Vi som nervvävnad har byggts med neuron (nervceller) och stödjevävnad som heter myelin.
Vi som nervvävnad har byggts med neuron (nervceller) och stödjevävnad som heter myelin.

Nervimpulsen

En nervimpuls skapar och fortleds.

Vi som nervceller har designats att kunna bilda, ta emot och leda impulser vidare.

Det borde en stark tillräckligt retning för att en nervimpuls ska uppstå.

Så har börjats en snabb förändring av spänningen över nervcellens membran och en nervimpuls uppstår.

I dendriterna, nervcellskroppen och i axonet leds impulsen elektriskt vidare.

Denna är möjlig genom att natrium och kalium (salter) har designats att passera fort genom cellmembranet.

I synapsen sker spridningen av impulsen på kemisk väg.

När impulsen (elektrik) skickas jag över till en annan ny nervcell sker det genom ett speciellt kontaktställe (synaps) mellan cellerna.
När impulsen (elektrik) skickas jag över till en annan ny nervcell sker det genom ett speciellt kontaktställe (synaps) mellan cellerna.

Synaps

När impulsen (elektrik) skickas jag över till en annan ny nervcell sker det genom ett speciellt kontaktställe (synaps) mellan cellerna.

Det har satts i ytterst på axonet finns synapsen med synapsblåsor som innehåller transmittorsubstans.

När det blir vid en nervimpuls öppnas blåsorna och transmittorsubstansen släpps ut och går vidare till nästa nervcells dendriter.

Det är receptorer som tar emot signalämnet och gör sedan att impulsen förs vidare.

De kan liknas vid en nyckel som passar i ett visst lås.

Impulsen kan ledas över till muskelcell drar ihop sig eller körtel som till exempel utsöndrar sekret som saliv

Det har skapats flera olika signalämne och de finns i olika delar av hjärnan och har olika effekt.

Exempel på signalämnen är noradrenalin, dopamin, acetylkolin, GABA, serotonin.

Transmittorsubstansernas effekter stimulerar nästa nervcell eller hämmar impulsen.

När den hämmas bildas inte någon ny nervimpuls som förs vidare till nästa cell.

Om denna funktion inte skulle sätta skulle ni som människor överhopas av för många nervimpulser.

Det har bildats ett balanserat system av stimulering och hämning av impulser.

Våra uppgifter som neuron (nervceller) är att sätta kommunikation mellan hjärnan, ryggmärgen och kroppens organ genom elektriska impulser.

Dessutom har vi som nerver designats också att skicka information från sinnesorganen (ögat, örat, lukt, smak, känsel) till hjärnan och ryggmärgen.  

KÄLLOR

https://www.1177.se/liv–halsa/sa-fungerar-kroppen/hjarna-ryggmarg-och-nerver

Anotomi och fysiologi, 2006, Bertil Senesson och Gun Sonesson, Liber AB, 2006, Stockholm.

Anatomi och fysiologi, 2021‒2024 Maria Bengtsson, Ulla Lundström och Gleerups Utbildning AB, Gleerups digitala läromedel.

Landskrona vuxenutbildning, undersköterskeutbildning, kursmaterial.