Arrangör: Esat Akbal
Hjärtat har designats som en motorn för våra kroppar och arbetar regelbundet och uthålligt.
Hjärtat har byggts för att pumpa blod till kroppen genom blodkärl.
Blodet pumpas ut till kroppens olika organ, vävnader och celler och sedan tillbaka till hjärtat igen.
Det kallas blodomloppet.
Jag är ett hjärta (cor) och uppbyggts så:
Jag har bildats ungefär som en knuten hand storlek och sätts i bakom bröstkorgen lite vänster.
Mina muskler som kallas hjärtmuskler har designats lite speciella än andra muskler. Eftersom det behöver pumpa blodet till hela kroppen genom mig.
Det har designats att göra direkt tjänst och påverkas inte hjärnan kontrollera så mycket.
Det har skapats fyra hjärtrum inuti hjärtat
Det har skapats fyra hjärtrum inuti hjärtat
De har satts fyra hjärtsrum som två på höger sida och två på vänster sida.
I varje halva av hjärtat har lagts ett förmak och en kammare.
De har designats så att förmaken tar emot blod och kamrarna pumpar blodet vidare.
Dessa kallas också så;
- höger förmak (atrium),
- höger kammare (ventrikel)
och - vänster förmak (atrium),
- vänster kammare (ventrikel).
Det har satts två typer av klaffar i hjärtat
- Segelklaff
- Fickklaff
Segelklaffarna har sats mellan förmaken och kamrarna.
Segelklaffarna har uppgift att hindra blodet tillbaka förmaken.
Fickklaffarna har sats där lungpulsådern (lungartär) avgår från höger kammare, och där stora kroppspulsådern (aorta) avgår från vänster kammare.
Fickklaffarna har uppgift att hindra blodet tillbaka kamrarna.
Kranskärlen har designats att ge hjärtat näring och syre
Hjärtmuskeln får näring och syre från två kranskärl.
Kranskärlen är små blodkärl som har bildats ett nätverk runt hjärtat.
Syre och näring ges till hjärtmuskel med blod genom kranskärlen.
Blodet leds sedan tillbaka genom kransvener.
Jag som hjärtat arbetar så:
Jag har designats som en pump eller en motor för kroppen.
Jag pumpar blodet genom blodkärl till kroppens organ, organsystem, vävnad och celler.
När jag pumpar blodet har det bildats tryck som uppstår i blodkärlen och det kallas blodtrycket.
Jag har skapats att dra ihop mig och att slappna av för att nytt blod ska kunna pumpas.
De har designats tillsammans med ett hjärtslag.
Antal hjärtslag per minut kallas hjärtfrekvensen (pulser)
Det brukar antalet hjärtslag vara mellan 60 och 80 slag per minut när man vilar.
Varje minuts hjärtslag kallas hjärtfrekvens. Hjärtfrekvensen kallas också för pulsen.
När man tränar, springer eller arbetar hårt ökar hjärtfrekvens (pulsen).
Det kan bli hjärtslag per minut närmare till 200 slag (pulsen – hjärtfrekvens) om du gör mycket träning eller spring mycket fort.
Eftersom muskler behöver mycket syre och energi så blodcirkulation ökar så fort.
Hjärtats elektriska retledningssystem
Hjärtat pulserar (hjärtfrekvensen) har designats att i rätt takt med hjälp av det som kallas retledningssystemet (mellan 60 -80 per minut).
Hjärtslagen startas av elektriska impulser.
Hjärtats elektriska impulser mäts med ett så kallat EKG (elektrokardiogram).
Sinusknutan som en liten elektrisk impulsgivare har satts uppe i höger förmak i hjärtat.
En signal ges att båda förmaken i hjärtat ska dra ihop sig genom sinusknutan.
Så blodet transporteras från förmaken till kammaren.
Sinusknutan organiserats att ges rytmiskt avger impulser cirka 60-80 gånger per minut.
AV-knutan (atrio-ventrikulärknutan) har satts ner i höger förmak i hjärtat.
Det har designats att kännas när förmaken drar ihop sig och samlas upp elektriska aktiviteter.
Elektriska impulser leds ner i skiljeväggen mellan kamrarna i en ledning som heter hiska bunten.
Kamrarna drar då ihop sig nerifrån och uppåt och blodet tömmes till lungartär eller till aorta (stora kroppspulsådern).
Det har skapats ett reservsystem om sinusknutan skulle sluta fungera.
Den här gången börjas det att AV-knutan med en egen rytm på 50 slag per minut och tas då över hjärtats pumparbete.
Blodomloppet (blodcirkulation) har getts uppgifter att transportera syre, näring och hormon
Blodet pumpas in kroppens att använda hjärtat genom blodcirkulation (blodomlopp).
Blodcirkulationssystemet har designats med blodkärl för att transportera av bland annat syre, näringsämne och hormoner.
Blodet har också getts en annan uppgift att ta bort avfallsprodukter som inte behövs, till exempel koldioxid.
Tre sorters blodkärl har skapats
Artärer: De blodkärl som har getts uppgifter att leda blodet från hjärtat till kroppens organ och olika delar.
Vener: De blodkärl som har getts uppgifter att leda blodet tillbaka till hjärtat från kroppens organ och olika delar.
Kapillärer: De heter minsta kärlen som längst ut som förbinder artärerna och venerna.
Artärerna har skapats för att transportera blodet som syrerikt till hela kroppen
Blodet i artärerna från vänster kammare är syrerikt eftersom blodet ges syre i lungorna.
Artärerna har designats först större men senare görs det mindre och delas i hela kroppen.
När hjärtat pumpar blod i artärerna görs de lite större.
Man känner pulsen (hjärtfrekvensen) i artärerna på handeln eller på sidan av halsen.
Aorta (stora kroppspulsådern) har designats kroppens största artär.
Aorta går från hjärtats vänstra kammare sedan delas det i två.
Lungartär (lungpulsådern) går ut från höger kammare och delas i två för att gå vidare till två lungor.
Det ledes syrefattigt blod till lungorna för att gasbyte genom lungartär.
Lungpulsådern (lungartär) innehåller syrefattigt blod trots att det är en artär.
Alla andra artärer leder syrerikt blod.
Venerna har getts uppgifter för blodet tillbaka till hjärtat
Venerna har byggts att samla upp blodet i kroppens organsystem, organ, muskler, vävnader och celler och leder det tillbaka till hjärtat.
Venerna har satts djupa eller ytliga bredvid varje artär.
De ytliga venerna på armarna och benen har lagts precis under huden.
Dessa vener har också getts uppgifter att hjälpa till att reglera kroppstemperaturen.
Genom lungvenerna har transporterats syrerikt blod från lungornas blodkärl tillbaka till hjärtat.
Två lungvener kommer från lungan, en av höger lung och andra vänster lung till hjärtat vänster förmak.
Lungvenerna leder syrerikt blod trots att de är vener.
Alla andra vener har designats att från olika organ leder syrefattigt blod tillbaka till hjärtat.
Musklerna kring venerna har designats att hjälpa till med att pressa tillbaka blodet mot hjärtat.
Sammandragningar i musklerna gör att venerna trycks ihop och blodet förs i rätt riktning.
Inne i venerna har också satts små klaffar för att stänga till blodkärlen så att blodet inte kan rinna tillbaka.
Kapillärerna har designats minsta blodkärlen
Kapillärerna har byggts som ett nät av mycket små och tunna blodkärl.
Väggarna i kapillärerna har skapats så tunna att vätska, näringsämnen och avfallsprodukter kan passera genom dem.
Blodet avger till exempel syre, näringsämnen och vätska till vävnaderna genom kapillärernas väggar.
Vätskan blandas med den vävnadsvätska som ligger mellan cellerna i kroppen.
Samtidigt ges koldioxid och andra avfallsprodukter från vävnaderna till kapillärerna.
Det betyder också att det bytas syre och koldioxid.
Lilla kretsloppet och stora kretsloppet blodomloppet (blodcirkulation)
Blodomloppet (blodcirkulation) har bildats att ett sammanhängande system av blodkärl.
Det brukar ha delats upp i två delar, lilla kretsloppet och stora kretsloppet.
Lilla kretsloppet (lungkretsloppet) har organiserats att gå från hjärtat till lungorna och kommer tillbaka
Lilla kretsloppet kallas även lungkretsloppet.
Från hjärtats högra kammare har blodet pumpats till lungorna genom lungartärerna.
I lungornas kapillärer har tagits blodets koldioxid och ges syre till blodet.
Det syresatta blodet har skickats till hjärtats vänstra förmak genom lungvenerna.
Därefter har blodet fortsattes till vänster kammare för att ha pumpats ut i det stora kretsloppet igen.
Stora kretsloppet når hela kroppen
Det stora kretsloppet är den blodcirkulation som når ut i hela kroppen.
Blodet pumpas ut från hjärtats vänstra kammare, genom stora kroppspulsådern och andra artärer.
Det når sedan kapillärerna ute i kroppens vävnader och organ.
Dit transporteras syre och näringsämnen, medan avfallsprodukter från ämnesomsättningen tas upp av blodet.
Sedan förs blodet tillbaka till hjärtats högra förmak genom venerna.
Esat Akbal
KÄLLOR
https://www.1177.se/liv–halsa/sa-fungerar-kroppen/hjarta-och-blodomlopp
Anotomi och fysiologi, 2006, Bertil Senesson och Gun Sonesson, Liber AB, 2006, Stockholm.
Anatomi och fysiologi, 2021‒2024 Maria Bengtsson, Ulla Lundström och Gleerups Utbildning AB, Gleerups digitala läromedel.
Landskrona vuxenutbildning, undersköterskeutbildning, kursmaterial.
